Jag har precis varit och storhandlat på Safeway i 32-gradig värme. Det börjar bli läge att köpa en bil. Å andra sidan får jag ju bra motion. Tillbaka i huset, sätter igång den bärbara och kopplar upp mig på radiosporten. Direktsändning Sverige-Danmark. 0-0 när detta skrivs.
Det är egentligen helt fantastiskt att man kan sitta här så långt borta och kunna lyssna på SR direkt. Nyhetssändningar på TV är inte heller några problem att kolla. Och Aftonbladets webbplats är en självklar startsida eftersom man snabbt får en bild av det svenska nyhetsläget.
Ibland tänker jag på hur det var för emigranterna för 100-150 år sedan. Det var så definitivt. Man sa verkligen adjö till släktingar och vänner när man flyttade. Nyheterna hemifrån inskränkte sig till några brev om året - i bästa fall. Internet har inneburit ett fantastiskt framsteg när det gäller att hålla kontakten med folk och för möjligheten att hålle sig uppdaterad om vad som händer hemikring.
Nu ska jag koncentrera mig på matchen. Hörs!
lördag 8 september 2007
torsdag 6 september 2007
Alla barn i grottekvarn
Så, nu är även den yngste sonen inne i systemet. Eller grottekvarnen som syndikalisten och författaren Folke Fridell benämnde den struktur som de flesta av oss tvingas in i och måste anpassa oss efter.
Första dagen på skolan för minstingen började med våldsamma protester, gråt och en son och en far som båda var i stort sett förkrossade. Det slutade dock lyckligt, jag stannade kvar (tillsammans med en mamma till en pojke som också kände sig rätt osäker) och när sonen såg att jag satt där en bit bort så gick det bra. Rätt snart hade han fått kompisar och deltog i de olika montessori-aktiviteterna utan att tveka.
Vi får väl se hur det går i morgon. Jag har fått föreståndaren Ms Lees tillstånd att stanna kvar även då om det skulle behövas. Problemet är bara att jag lovat att "volunteera" på de stora barnen skolbibliotek i morgon förmiddag, så det kan bli problem. Jag har alltid drömt om att bli bibliotekarie och det vore synd att missa chansen nu när den är inom räckhåll.
Första dagen på skolan för minstingen började med våldsamma protester, gråt och en son och en far som båda var i stort sett förkrossade. Det slutade dock lyckligt, jag stannade kvar (tillsammans med en mamma till en pojke som också kände sig rätt osäker) och när sonen såg att jag satt där en bit bort så gick det bra. Rätt snart hade han fått kompisar och deltog i de olika montessori-aktiviteterna utan att tveka.
Vi får väl se hur det går i morgon. Jag har fått föreståndaren Ms Lees tillstånd att stanna kvar även då om det skulle behövas. Problemet är bara att jag lovat att "volunteera" på de stora barnen skolbibliotek i morgon förmiddag, så det kan bli problem. Jag har alltid drömt om att bli bibliotekarie och det vore synd att missa chansen nu när den är inom räckhåll.
onsdag 5 september 2007
Denna byråkrati
USA är ett alldeles fantastiskt land på många sätt och jag gillar verkligen det här landet. Men byråkratin... Den är en ständig källa till nervsammanbrott. I dag tillbringade vi tre timmar på "Office of Bilingual Education" och det frestade verkligen på mitt arma tålamod.
Jag ska inte belasta alla tusentals läsare med en massa detaljer, men bara det faktum att de kallar samtliga till en och samma tid istället för att portionera ut tiderna över dagen, får ju en att stöna. Man får vänta. Och vänta. Och vänta. Sedan gör barnen ett språktest som tar runt tio minuter. Sedan får man vänta. Och vänta. Jag fick till slut ett utbrott, som dock bara ledde till att jag blev ovän med en av byråkraterna på plats. Vilket kanske inte är så bra när man bara vill därifrån.
"Kan ni inte bara mejla mig resultatet?" undrade jag. Han stirrade helt oförstående på mig. Det var förstås helt omöjligt. Däremot kunde de faxa resultatet till vår skola. Vårt eget personliga exemplar kunde vi bara ta direkt från detta kontor. Så det blev till att vänta ytterligare.
Jag har redan hunnit skaffa mig en favoritkrönikör i Washington Post. Han heter Marc Fisher och han har redan hunnit kommenterat den makalösa byråkratin flera gånger sedan vi kom hit för två veckor sedan. Sist handlade det dock om något annat. Han skrev en kolumn om vilken slogan Washington DC bör ha. Den existerande ("The American Experience") är det ingen som känner till. Så han lät sina vänner i blogosfären komma med alternativa förslag. Några är jättekul:
"D.C: A School-Free Drug Zone!"
"Less Crime Than New Orleans, And Five Feet Higher, Too"
"We'll tow your heart away!"
"D.C: Where the Judges Sue YOU!"
Och den bästa:
"(slogan redacted for national security purposes)"
Inget slår dock "When in Europe - don't miss Skurup". Den är ju fullständigt suverän.
Jag ska inte belasta alla tusentals läsare med en massa detaljer, men bara det faktum att de kallar samtliga till en och samma tid istället för att portionera ut tiderna över dagen, får ju en att stöna. Man får vänta. Och vänta. Och vänta. Sedan gör barnen ett språktest som tar runt tio minuter. Sedan får man vänta. Och vänta. Jag fick till slut ett utbrott, som dock bara ledde till att jag blev ovän med en av byråkraterna på plats. Vilket kanske inte är så bra när man bara vill därifrån.
"Kan ni inte bara mejla mig resultatet?" undrade jag. Han stirrade helt oförstående på mig. Det var förstås helt omöjligt. Däremot kunde de faxa resultatet till vår skola. Vårt eget personliga exemplar kunde vi bara ta direkt från detta kontor. Så det blev till att vänta ytterligare.
Jag har redan hunnit skaffa mig en favoritkrönikör i Washington Post. Han heter Marc Fisher och han har redan hunnit kommenterat den makalösa byråkratin flera gånger sedan vi kom hit för två veckor sedan. Sist handlade det dock om något annat. Han skrev en kolumn om vilken slogan Washington DC bör ha. Den existerande ("The American Experience") är det ingen som känner till. Så han lät sina vänner i blogosfären komma med alternativa förslag. Några är jättekul:
"D.C: A School-Free Drug Zone!"
"Less Crime Than New Orleans, And Five Feet Higher, Too"
"We'll tow your heart away!"
"D.C: Where the Judges Sue YOU!"
Och den bästa:
"(slogan redacted for national security purposes)"
Inget slår dock "When in Europe - don't miss Skurup". Den är ju fullständigt suverän.
tisdag 4 september 2007
Gamla hjältar
Ungarna i säng och jag sitter och tittar på en nästan två timmar lång liveinspelning med Neil Young, med Emmylou Harris som sidekick, inspelad i Nashville förra året. En av fördelarna med USA - allt detta TV-utbud. Två intressanta noteringar. Neil har nya tänder. Emmylou har ansiktslyft sig. Tiden går. Gamla hjältar blir... gamla.
Dagen har varit social. Vi har lärt känna en massa grannar och klasskamraters föräldar. Amerikaner är fenomenala på att komma ihåg ens namn. Jag är urusel. Det är Tom hit, Norma dit och Martin där och Carol där. Allt blir förvirrat i min arma skalle, jag blandar ihop ansikten och namn. Det är pinsamt. Jag måste bli bättre på det där.
Bilden ovan är vår gata och tagen nu i kväll.
måndag 3 september 2007
GAIS mot botten
Nu har jag köpt nya löparskor. De dyraste jag någonsin köpt, alla skor inräknade. Och de var klart sköna att springa i, jag tog en 8 km-runda nu på eftermiddagen. Jag fick ett tips av en förälder på skolan att det skulle finnas en fin "track and field-anläggning" borta vid Reservoir Road. Och det visade sig stämma. Så jag och tre andra idioter sprang runt där i 32-gradig värme. Fast jag blev inte riktigt klok på hur långt varvet är, sannolikt 300 yards eller nånting annat konstigt.
Tidigare på dagen var jag och ungarna borta vid Volta Park (några blocks härifrån) och badade i den kommunala poolen. Jätteskönt!
På det hela taget en trevlig Labor Day. Förutom då att GAIS förlorade bottenmötet mot Örebro. Det kändes ju toppen ;-(
söndag 2 september 2007
Best band ever played in NY
Fortsatt varmt, drygt 30 grader men lite mindre fuktigt. Vi har avlagt vårt första besök på National Zoo och svalkade oss i vattenduscharna.
Annars börjar vi sakna vänner och släktingar. Var inne och tittade till mitt favvoband HOW - när kommer ni till DC, Rickard? NY-besöket gick ju kanon - har jag hört från säkra källor.
Till dess: En You Tube-länk och en My Space-länk.
I morgon, måndag, är det skollov och Labor Day. Och GAIS-match kl 13 lokal amerikansk tid.
lördag 1 september 2007
Ekologi och käk
Sedan åtminstone 25 år har jag på olika sätt varit engagerad i ämnet mat och ekologi. När jag bodde i Göteborg på 1980-talet var jag med och startade och drev den kooperativa livsmedelsbutiken Fram. Vi sålde i första hand lokalt producerat livsmedel framtagen med biologiska/ekologiska metoder.
Det gick bra för vår lilla affär (som fortfarande finns kvar), kanske mest beroende på att vi knappast hade någon konkurrens på den tiden. Under årens lopp ökade dock utbudet och så småningom trängde sig de Krav-märkta varorna också in i konventionella butikers hyllor. Gröna Konsum har faktiskt spelat en stor och viktig roll här. Deras satsning på Kravmärkta varor har gjort att jag konsekvent gått omvägar för att handla där istället för på t ex Ica som har betydligt sämre utbud av ekologiska varor.
De gånger jag har vistats i USA tidigare har jag lätt kunnat konstatera att marknaden för alternativt producerad, miljövänlig mat har varit mycket begränsad. Man har legat långt bakom Sverige i utvecklingen.
Men nu har något hänt. 2005 startade butikskedjan Whole Food, som satsat på att kombinera ett modernt butikstänkande med ett utbud baserat på ekologiska varor. För en gammal ekoveteran är det helt fantastiskt att vandra in i WF och bara häpet stå och kolla på utbudet.
Trenden är uppenbar. Förra gången vi bodde i USA en period, sommaren 2004, var det "low carb" som gällde. Nu är det "organic". Även kedjor som Safeway har hängt på och erbjuder nu ekologiska varuserier av olika slag. Och det roliga är att de ekologiska varorna inte längre står dammiga i en bortglömd hörna av Safeway, utan står helt integrerat med andra varor.
I dag hade hade Washington Post en helsida med tips om ekologiska affärer, restauranger, caféer och t o m en möbelbutik som anammat ekotrenden och säljer "ekologiska soffor". Nu i september arrangeras dessutom "Organic Harvest Month" med massor av aktiviteter, marknader och annat med anknytning till ekologisk livsmedelsproduktion.
Ekologi har alltså i hög grad blivit en intressant affärsidé och allt fler börjar få upp ögonen för att det går att tjäna pengar på något som dessutom i grunden är bra för miljö och hälsa. Tillsammans med en ökad medvetenhet här i USA om det växande klimathotet, innebär den nya ekotrenden att en allt större del av politiken och ekonomin i det här landet konkret måste börja anpassa sig till och visa engagemang för miljöfrågorna.
Det är klart intressant.
Det gick bra för vår lilla affär (som fortfarande finns kvar), kanske mest beroende på att vi knappast hade någon konkurrens på den tiden. Under årens lopp ökade dock utbudet och så småningom trängde sig de Krav-märkta varorna också in i konventionella butikers hyllor. Gröna Konsum har faktiskt spelat en stor och viktig roll här. Deras satsning på Kravmärkta varor har gjort att jag konsekvent gått omvägar för att handla där istället för på t ex Ica som har betydligt sämre utbud av ekologiska varor.
De gånger jag har vistats i USA tidigare har jag lätt kunnat konstatera att marknaden för alternativt producerad, miljövänlig mat har varit mycket begränsad. Man har legat långt bakom Sverige i utvecklingen.
Men nu har något hänt. 2005 startade butikskedjan Whole Food, som satsat på att kombinera ett modernt butikstänkande med ett utbud baserat på ekologiska varor. För en gammal ekoveteran är det helt fantastiskt att vandra in i WF och bara häpet stå och kolla på utbudet.
Trenden är uppenbar. Förra gången vi bodde i USA en period, sommaren 2004, var det "low carb" som gällde. Nu är det "organic". Även kedjor som Safeway har hängt på och erbjuder nu ekologiska varuserier av olika slag. Och det roliga är att de ekologiska varorna inte längre står dammiga i en bortglömd hörna av Safeway, utan står helt integrerat med andra varor.
I dag hade hade Washington Post en helsida med tips om ekologiska affärer, restauranger, caféer och t o m en möbelbutik som anammat ekotrenden och säljer "ekologiska soffor". Nu i september arrangeras dessutom "Organic Harvest Month" med massor av aktiviteter, marknader och annat med anknytning till ekologisk livsmedelsproduktion.
Ekologi har alltså i hög grad blivit en intressant affärsidé och allt fler börjar få upp ögonen för att det går att tjäna pengar på något som dessutom i grunden är bra för miljö och hälsa. Tillsammans med en ökad medvetenhet här i USA om det växande klimathotet, innebär den nya ekotrenden att en allt större del av politiken och ekonomin i det här landet konkret måste börja anpassa sig till och visa engagemang för miljöfrågorna.
Det är klart intressant.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)