Det är intressant att se hur ansvarsfrågor behandlas i USA. Vi har ju, efter ett år här i landet, vant oss vid hur man som förälder måste skriva på en massa papper så fort ens barn ska göra något med skolan. Om de så ska ut och gå till närmaste park så måste vi skriva på ett papper där vi godkänner att skolan tar med sig ungarna på denna lilla utflykt.
Naturligtvis beror detta på den ständiga rädslan att bli stämd. Ansvarsfrågor är ofta lika med domstolsförhandlingar här. Det är ofta bra. Men ibland blir konsekvenserna rätt absurda. För att exemplifiera:
I dag var jag och kidsen och hälsade på vännen Robert och hans två döttrar. De bor fem minuters gångväg från oss och i deras bostadsrättsförening finns en mycket trevlig pool som verkligen är lockande när det är drygt 90 grader ute. Ja, Farenheit.
Vid denna lilla trevliga pool finns en heltidsanställd badvakt. Det är inte särskilt ofta någon badar där. När vi kom i dag var vi de första gästerna. I går hade det visst varit åtta personer under hela dagen. vad badvakten gör hela dagarna är en gåta, men så fort det är en enda person i poolen så måste hon sitta vid poolkanten med ett särskilt flytelement i knät, redo att likt en livräddare i Tylösand eller Santa Monica, kasta sig i den 1,40 meter djupa bassängen.
Att Robert sagt till henne att både han och jag kan ta ansvar för våra egna barn spelar ingen roll. Det är hennes arbetsuppgift att sitta där vid poolkanten, redo att springa ner i vattnet, så fort det är någon i bassängen.
Det är likadant i de publika, offentliga, kommunägda poolerna runt om i stan. Badvakterna sitter på helspänn hela tiden. Av - för mig obegripliga - ansvarsskäl är cyklop förbjudna. Likaså simfötter, armpuffar och en del andra saker som är rätt självklara i svenska badsammanhang.
En följd av denna syn på ansvarstagande är att en del föräldrar verkar frånsäga sig sitt eget ansvar för ungarna. Jag har sett barn i treårsåldern vars föräldrar ligger och solar medan kidsen tumlar runt i vattnet utan simförmåga eller flytetyg på sig.
Det här med synen på ansvar tycker jag är väldigt intressant. Vi har redan haft en liten diskussion kring cykelhjälmar här på bloggen tidigare. Skillnaden i ansvarssystem blir särskilt tydlig inom hälso- och sjukvården, där vi i Sverige har en särskild ansvarsnämnd som beslutar i ärenden som rör felaktigheter inom vården. I USA finns inget motsvarande. Här möts istället parterna i rätten, i ett tvistemål där patienten stämt den eller de enskilda som gjort fel i samband med en behandling.
Hur som helst. Poolen var förträfflig, vädret kanon och i dag har vi i stort sett lyckats packa upp alla väskor vi hade med oss från Sverige. Jag har precis kommit in från en vattningstur i trädgården och fått uppskattningsvis 25 myggbett.
Lite tråkigt med min gamle kompis Stefan Holms fjärdeplats i höjdhoppet. Jag tycker att han gjorde fel som sparade sina två hopp till 2,36. Han skulle tagit 2,34 i andra och sedan haft tre nya fräscha försök på 2,36.
Jag är gammal höjdhoppare. Jag vet vad jag pratar om.
tisdag 19 augusti 2008
måndag 18 augusti 2008
Det är sig likt
Drygt 33 grader i dag. Sol och blå himmel. Den första dagen i DC sedan slutet av juni kändes bekant. Dagen har främst ägnats åt upprörda samtal med US Airways fullständigt värdelösa bagageavdelning. Samt en närmast tröstlös väntan på våra väskor. Först blev vi lovade att de skulle levereras i går kväll, så fort planet landat i DC. Sedan skulle väskorna absolut komma på förmiddagen i dag, senast kl 12. Sedan max en timme senare. Därefter en timme senare. Max. Och sedan ringde en glad chaufför och meddelade att han nu precis skulle lasta våra väskor i bilen och att han skulle lämna dom inom en timme. Absolut inte mer. Tre timmar senare dök han upp.
Nåväl. Denna tisdag har även ägnats åt trädgården, där det vuxit något ofantligt. Tomatplantorna har blivit närmast groteskt stora och håller på att ta över hela bakgården. Också broccolin ser rätt bra ut, förutom att den blivit uppäten och/eller kvävd av ogräs på en del ställen. Basilikan är ett något mer sorgligt kapitel. I morse utnyttjade hyresbilen för en storhandling på Safeway. På eftermiddagen kom vännen Ingrid över med en bunt av kidsens kompisar. Skitkul både för dom och oss.
Efter en härlig tacosmiddag (jag lagade maten), gick vi ut på stan och promenerade. Tog en glass på glasscaféet nere på M Street och köpte en massa böcker på bokhandeln. Den stundande presidentkampen börjar synas på allvar, också i antal nyutkomna titlar som handlar om politik i allmänhet och de båda presidentkandidaterna i synnerhet.
Georgetown verkar vara sig likt. Det är rätt lugnt, många är på semester och det finns t o m tomma parkeringsplatser här utanför på gatan. Skolorna här i DC början nästa måndag och då är det back in business as usual.
Kan även konstatera att OS är stort också här. Phelphs framfart i bassängen behandlas med största respekt, liksom herrarnas basketlags överlägsenhet.
Däremot har jag inte sett något i amerikanska medier om Sanna Kallurs nesliga fall på häcken. Trots att hon faktiskt är amerikansk medborgare.
Nåväl. Denna tisdag har även ägnats åt trädgården, där det vuxit något ofantligt. Tomatplantorna har blivit närmast groteskt stora och håller på att ta över hela bakgården. Också broccolin ser rätt bra ut, förutom att den blivit uppäten och/eller kvävd av ogräs på en del ställen. Basilikan är ett något mer sorgligt kapitel. I morse utnyttjade hyresbilen för en storhandling på Safeway. På eftermiddagen kom vännen Ingrid över med en bunt av kidsens kompisar. Skitkul både för dom och oss.
Efter en härlig tacosmiddag (jag lagade maten), gick vi ut på stan och promenerade. Tog en glass på glasscaféet nere på M Street och köpte en massa böcker på bokhandeln. Den stundande presidentkampen börjar synas på allvar, också i antal nyutkomna titlar som handlar om politik i allmänhet och de båda presidentkandidaterna i synnerhet.
Georgetown verkar vara sig likt. Det är rätt lugnt, många är på semester och det finns t o m tomma parkeringsplatser här utanför på gatan. Skolorna här i DC början nästa måndag och då är det back in business as usual.
Kan även konstatera att OS är stort också här. Phelphs framfart i bassängen behandlas med största respekt, liksom herrarnas basketlags överlägsenhet.
Däremot har jag inte sett något i amerikanska medier om Sanna Kallurs nesliga fall på häcken. Trots att hon faktiskt är amerikansk medborgare.
söndag 17 augusti 2008
Bojkott!
Jaha, nu börjar det bli lite svårt. Ytterligare ett flygbolag läggs till min lista på flygbolag som ska bojkottas. Denna gång är det US Airways. De såg effektivt till att vi missade anslutningsflyget till Washington DC efter att vi landat i Philadelphia. Genom att vi fick vänta lång tid på våra väskor, står i kö till gränskontrollen, stå (ännu längre) lång tid i (ännu en) säkerhetskontroll samt vänta på shuttlen till den terminal varifrån vårt flyg skulle gå, så var det helt kört att hinna med. Och alla andra flyg till DC var fullbokade.
"Ni kan åka härifrån i morgon bitti" var beskedet. Hotell- och matkostnader skulle vi få stå för själva. Ingen kompensation utgick.
Det slutade med att vi hyrde en bil och körde hem. Samtidigt som våra väskor försvann någonstans på flygplatsen...
Nu är vi i alla fall back home - och det är en rätt förvirrande känsla efter tidsomställning, bråk med US Airways (servicekänsla?) och tre timmars bilkörning längs amerikanska highways.
Kidsen däckade på en bråkdel av en sekund när vi kom fram. Själva har vi käkat lite mackor och druckit ett par öl och det känns nu som om sängen är tämligen lockande.
Jag återkommer med rapporter om händelseutvecklingen. Det ska t ex bli spännande att se om väskorna någonsin kommer att dyka upp igen.
Trots allt är det skönt att vara tillbaka. Min broccoli verkar må toppen, även om jag inte såg riktigt bra eftersom det var mörkt när vi kom fram.
Ps. Sedan tidigare bojkottar jag - av olika skäl - Iceland Air och British Airways.
"Ni kan åka härifrån i morgon bitti" var beskedet. Hotell- och matkostnader skulle vi få stå för själva. Ingen kompensation utgick.
Det slutade med att vi hyrde en bil och körde hem. Samtidigt som våra väskor försvann någonstans på flygplatsen...
Nu är vi i alla fall back home - och det är en rätt förvirrande känsla efter tidsomställning, bråk med US Airways (servicekänsla?) och tre timmars bilkörning längs amerikanska highways.
Kidsen däckade på en bråkdel av en sekund när vi kom fram. Själva har vi käkat lite mackor och druckit ett par öl och det känns nu som om sängen är tämligen lockande.
Jag återkommer med rapporter om händelseutvecklingen. Det ska t ex bli spännande att se om väskorna någonsin kommer att dyka upp igen.
Trots allt är det skönt att vara tillbaka. Min broccoli verkar må toppen, även om jag inte såg riktigt bra eftersom det var mörkt när vi kom fram.
Ps. Sedan tidigare bojkottar jag - av olika skäl - Iceland Air och British Airways.
lördag 16 augusti 2008
Back home
Mitt i packningen. Det är total kaos här i lägenheten för tillfället, men det ska nog lösa sig. I morgon bitti sticker vi till Arlanda för vidare färd mot US of A. Med tre kids, fem stora resväskor och en massa handbagage.
Jag skulle egentligen ha kutat Midnattsloppet i kväll. Starten går om en knapp timme och min polare Martin ringde tidigare i dag och undrade hur formen var. Jag sa som det var:
Jag bangar. Det blir inget lopp för min del i år. Kombinationen taskig tidpunkt (kvällen före avfärd) och långvarigt ryggont gjorde att jag valde att avstå.
Dessutom hade jag stora problem med min tävlingsdräkt som spricker hela tiden. Taskig kvalitet. Eller svärmors efterrätter? Alshammar och jag...
Hur som haver. Jag är glad ändå. GAIS lyckades, mot alla odds, vinna mot Bajen på Söderstadion i går kväll. Tre mål i sista kvarten. Helt osannolikt. Dessutom spelade man i Hammarby IF:s klassiska gulsvarta dräkter, eftersom man glömt att ta med sina egna bortaställ.
Jag vill passa på att tacka alla som vi träffat under sommaren! Det har varit mängder av middagar, fester, besök, lek, skoj, stoj, bröllop och en massa annat jätteroligt. Sommaren har varit kanon!
Nu väntar vardagen back home in The District. Lillebror börjar skolan, Big Brother börjar en ny skola och Syster Yster går kvar på samma skola, men nu i 4th grade. Hösten kommer milt uttryckt att bli spännande. Nästan med en gång är det dags för det första konventet; demokraternas i Denver inleds den 25 augusti. Då om inte förr får vi reda på vem som Barack kommer att välja som running mate. Veckan efter är det republikanernas tur, i Twin City, Minnesota. Sedan är det inte så långt kvar till USA-valet den 4 november.
Hösten innebär också att jag kommer att börja blogga mer regelbundet igen. Ses i spalterna.
Jag skulle egentligen ha kutat Midnattsloppet i kväll. Starten går om en knapp timme och min polare Martin ringde tidigare i dag och undrade hur formen var. Jag sa som det var:
Jag bangar. Det blir inget lopp för min del i år. Kombinationen taskig tidpunkt (kvällen före avfärd) och långvarigt ryggont gjorde att jag valde att avstå.
Dessutom hade jag stora problem med min tävlingsdräkt som spricker hela tiden. Taskig kvalitet. Eller svärmors efterrätter? Alshammar och jag...
Hur som haver. Jag är glad ändå. GAIS lyckades, mot alla odds, vinna mot Bajen på Söderstadion i går kväll. Tre mål i sista kvarten. Helt osannolikt. Dessutom spelade man i Hammarby IF:s klassiska gulsvarta dräkter, eftersom man glömt att ta med sina egna bortaställ.
Jag vill passa på att tacka alla som vi träffat under sommaren! Det har varit mängder av middagar, fester, besök, lek, skoj, stoj, bröllop och en massa annat jätteroligt. Sommaren har varit kanon!
Nu väntar vardagen back home in The District. Lillebror börjar skolan, Big Brother börjar en ny skola och Syster Yster går kvar på samma skola, men nu i 4th grade. Hösten kommer milt uttryckt att bli spännande. Nästan med en gång är det dags för det första konventet; demokraternas i Denver inleds den 25 augusti. Då om inte förr får vi reda på vem som Barack kommer att välja som running mate. Veckan efter är det republikanernas tur, i Twin City, Minnesota. Sedan är det inte så långt kvar till USA-valet den 4 november.
Hösten innebär också att jag kommer att börja blogga mer regelbundet igen. Ses i spalterna.
tisdag 12 augusti 2008
Smart Bike in DC
Wow! DC:s relativt nye borgmästare Adrian Fenty (som jag skakat hand och pratat med) lyckades. Han såg till att Washington DC blev först i USA med ett slags kollektivt cykelsystem.
Smart Bike DC kallas det och motsvarande finns redan i en del andra städer i Europa (bl a Paris, Barcelona och Oslo). Idén bygger på samma bas som Zipcar, som jag redan lyriskt berättat om här på bloggen och som jag själv är medlem i.
Man betalar 40 bucks per år, får ett smartcard och kan sedan använda cyklar som finns utplacerade på en massa ställen i DC hur mycket som helst. Varje cykel får dock max "hållas" i tre timmar. Genom smartkortet låser man upp cykellåset och när man är klar med sin tur parkerar man cykeln i något av de särskilda cykelställ som finns.
Smart Bike har formellt premiär i morgon, men har redan tjuvstartat lite i trakterna runt Dupont Circle. Mayor Fenty är själv helt cykeltokig, han tar bl a ledigt en stund ett par gånger per vecka och drar iväg - fort och långt.
Det har hänt en hel del när det gäller cykling i DC de senaste åren. Allt fler cyklar ses på gatorna och allt fler cykelbanor och cykelfiler ("Hornsgatan-filer") dyker upp. I stans stadsplanering har man aviserat en rejäl utbyggnad av cykelbanenätet.
För en gammal cyklist och miljökämpe är det ljuv musik. Och det är förvånansvärt lätt att cykla i DC, även om man fortfarande får se upp med bilister som är ovana med tvåhjulingar. Stan är inte särskilt stor, på 25 minuter kan jag ta mig från Georgetown till Capitol Hill, t ex.
Dessutom finns det ju hur mycket vinster som helst med att fler cyklar. Bättre miljö, mindre trafikkaos och köer, minskade problem med fetma och tillhörande hälsoproblem, minskat buller, lägre samhällskostnader etc, etc.
Trevligt!
Smart Bike DC kallas det och motsvarande finns redan i en del andra städer i Europa (bl a Paris, Barcelona och Oslo). Idén bygger på samma bas som Zipcar, som jag redan lyriskt berättat om här på bloggen och som jag själv är medlem i.
Man betalar 40 bucks per år, får ett smartcard och kan sedan använda cyklar som finns utplacerade på en massa ställen i DC hur mycket som helst. Varje cykel får dock max "hållas" i tre timmar. Genom smartkortet låser man upp cykellåset och när man är klar med sin tur parkerar man cykeln i något av de särskilda cykelställ som finns.
Smart Bike har formellt premiär i morgon, men har redan tjuvstartat lite i trakterna runt Dupont Circle. Mayor Fenty är själv helt cykeltokig, han tar bl a ledigt en stund ett par gånger per vecka och drar iväg - fort och långt.
Det har hänt en hel del när det gäller cykling i DC de senaste åren. Allt fler cyklar ses på gatorna och allt fler cykelbanor och cykelfiler ("Hornsgatan-filer") dyker upp. I stans stadsplanering har man aviserat en rejäl utbyggnad av cykelbanenätet.
För en gammal cyklist och miljökämpe är det ljuv musik. Och det är förvånansvärt lätt att cykla i DC, även om man fortfarande får se upp med bilister som är ovana med tvåhjulingar. Stan är inte särskilt stor, på 25 minuter kan jag ta mig från Georgetown till Capitol Hill, t ex.
Dessutom finns det ju hur mycket vinster som helst med att fler cyklar. Bättre miljö, mindre trafikkaos och köer, minskade problem med fetma och tillhörande hälsoproblem, minskat buller, lägre samhällskostnader etc, etc.
Trevligt!
söndag 10 augusti 2008
Bröllop på Heagård
Äntligen har de slutat leva i synd, brorsan och hans Linda. Inför 90 gäster på Heagård strax utanför Halmstad, vigdes de unga tu med hjälp av vigselförrättaren Peter B, en gammal kompis till brorsan. Med några vackra dikter av Maria Wine förklarade han dom för äkta makar, barnen kastade rosenblad och ett vilt kramande utbröt.
Hustrun och jag hade gemensamt åtagit oss rollen som toastmastrar, vilket innebar otippat mycket jobb. Men det hela löpte på bra, talen och sångerna avlöste varann med en smakfull blandning av hyllningar och kärleksfulla elakheter, all teknik (ljudanläggning, dator, projektor, mikrofoner etc) fungerade, maten var suverän och framemot 11-snåret på fredagskvällen var efterrätten utdukad och festen började på allvar.
Alla jag pratade med under kvällen hade väldans skoj, baren var fri och bandet som spelade helt suveränt. Kvällens stora konsertupplevelse blev dock, om jag får vara egoistisk, våra barns musikaliska hyllning till brudparet. Sicka kids!
Jag återkommer med lite filmer och/eller bilder.
Nu har vi återvänt till Stockholm och OS har börjat. Såg precis Emma Johansson ta hem en silvermedalj på linjeloppet. Men framförallt laddar jag självklart upp inför kvällens stora drabbning. GAIS mot TFF. Enligt rapporter från Göteborg är det dock väldigt blött efter ett idogt regnande, så vi får väl se om det blir någon match.
Hustrun och jag hade gemensamt åtagit oss rollen som toastmastrar, vilket innebar otippat mycket jobb. Men det hela löpte på bra, talen och sångerna avlöste varann med en smakfull blandning av hyllningar och kärleksfulla elakheter, all teknik (ljudanläggning, dator, projektor, mikrofoner etc) fungerade, maten var suverän och framemot 11-snåret på fredagskvällen var efterrätten utdukad och festen började på allvar.
Alla jag pratade med under kvällen hade väldans skoj, baren var fri och bandet som spelade helt suveränt. Kvällens stora konsertupplevelse blev dock, om jag får vara egoistisk, våra barns musikaliska hyllning till brudparet. Sicka kids!
Jag återkommer med lite filmer och/eller bilder.
Nu har vi återvänt till Stockholm och OS har börjat. Såg precis Emma Johansson ta hem en silvermedalj på linjeloppet. Men framförallt laddar jag självklart upp inför kvällens stora drabbning. GAIS mot TFF. Enligt rapporter från Göteborg är det dock väldigt blött efter ett idogt regnande, så vi får väl se om det blir någon match.
torsdag 7 augusti 2008
Brorsans svensexa
Jorå. jag lyckades lura ut brorsan till Bäckagårds pizzeria i Halmstad en måndagskväll. Det var jag och brorsan där. Han blev jätteöverraskad när jag plötsligt drog fram en rolig keps och berättade att detta i själva verket var hans svensexa. Se film, förutsatt att tekniken funkar. I morgon, fredag, är det bröllop.
08-08-08.
08-08-08.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)