Plane spotting på Leap day

Lillebror och jag på privat Field Trip i Virginia. Washington Monument i bakgrunden.

I väntan på en jumbojet. Observera Rex-sitsen på Skeppshultaren. En gåva från Mats och Maria i Bromma.

Eftersom de båda stora kidsen var hos kompisar, så stack lillebror och jag ut på cykelutfärd denna Leap Day - skottdagen. Vi åkte söderut längs floden i delstaten Virginia, på cykelvägen som går ner till Alexandria och Mont Vernon.

När vi nådde Reagan Airport, DC:s motsvarighet till Bromma flygplats, stannade vi till och plane spottade lite. Intressant gäng som står där vid inflygningen. Bara män, företrädesvis i dryga medelåldern. Och så några yngre pappor med barn som skriker av skräckblandad förtjusning när de dånande planen kommer rakt emot dem.

Jag är lite svag för flygplan, jag måste erkänna det trots mitt miljöengagemang. Det är rätt häftigt med de där maskinerna...

Annars? Family Conference i dag på skolan. Det finns väl ingen exakt motsvarighet i Sverige. Ett par gånger varje termin stängs skolan - eller snarare undervisningen. Barnen är lediga och lärarna gör sig helt tillgängliga för föräldrarna. Jag passade naturligtvis på att boka in samtal. Våra kids fick makalöst goda omdömen från sina respektive lärare. Båda har utvecklats enormt under det halvår som gått. Lärarna var imponerade - och jag med.

Field Trip to Air and Space med glada bussresenärer

I morse tog jag mitt ansvar som Room Parent i dotterns klass och följde med på deras Field Trip till Air and Space Museum. Det är kul att leka extralärare.

Tre lärare, 27 elever och jag tog den vanliga 30-bussen från Visconsin Avenue och de övriga passagerarna blev verkligen på bra humör när vårt glada gäng ramlade in. En tant satt och skrek "håll käften" till barnen. "She used ugly words a lot", som Oscar uttryckte saken efteråt.

Och en annan, en ung kvinna med solglasögon och massor av Obamaknappar på kappan, satt och tjuvhöll flera platser genom att bre ut sig och sina väskor. Sedan satt hon och tittade stint ut genom fönstret, till synes helt ovetande om hur trångt det var i bussen.

Jag gav henne några arga blickar, men det var svårt att veta om hon såg dom bakom sina solglasögon. Till slut var det en annan passagererare som petade henne på axeln och sa att "We have all paid for the seats in this bus but that don't give you the right to take two of them" och sedan var bråket i full gång.

Kul. Bra för barnen att få lära sig hur det går till där ute i verkligheten när folk glömt ta sina piller eller är bakfulla eller vad det nu är...

Ungarna var hur som helst hur snälla som helst och hela utflykten blev jättelyckad. Vi hade en egen guide som berättade en massa om planeterna - vilket var poängen eftersom 3rd-graders håller på att lära sig om solsystemet just nu. Men det som engagerade mest var nog när han berättade om hur man skickat upp djur - hundar och apor - på rymdfärder innan man började med austronater.

"Och flera av djuren överlevde" sa guiden triumferande. Vilket naturligtvis innebar att de smarta barnen räknade ut att övriga djur dog därute, ensamma i den kalla rymden. Vilket lade viss sordin på stämningen.

Sjukrapport: Vi mår bättre.

Väderrapport: Soligt och kallt.

Politikrapport: Lite smågräl mellan Clinton och Obama, men inga större konflikter. Båda laddar upp inför tisdag - då det kan komma att avgöras. Men Tracey, min vän från NY som jag pratade med i går, tror inte på något avgörande förrän på konventet efter sommaren. "Som 1968. Och då slutade konventet med slagsmål", sa hon.

CU!

Host!

Både hustrun och jag har drabbats av ungarnas förkylning, så nu hostar vi oss igenom dagar och nätter. Lite jobbigt, men ingen katastrof. Det finns ju en del glass i det här landet och glass är den bästa medicinen mot halsont. Det vet varenda människa.

Har precis kollat in Caps vinna med 4-1 mot svensklaget Minnesota, som hade en finsk målvakt som heter Niklas Bäckström. Vår egen Backstroom gjorde väl ingen större match.

Sedan fortsatte jag kolla på TV, eftersom det var dags för NBC:s stora debatt mellan Hillary Clinton och Barack Obama. Just nu pågår efterdebattsanalysen. Min egen analys:

Clinton är rätt desperat och försökte på olika sätt provocera Obama, dock utan större framgång. Han kunde rätt lugnt luta sig tillbaka och låta henne köra på. Sedan sa han något lite skojigt eller avväpnande och gav dessutom henne en del beröm då och då. Är man i ledning så...

Mycket snack om health care och rätt mycket om vem som sa vad eller röstade hur då och då. Egentligen har de rätt lika politik och de får liksom nästan pressa fram sakskillnader för att ha något att diskutera om.

Hade jag varit Clintons kampanjstrateg så hade jag snarare tonat ner de små skillnaderna och istället tonat upp det faktum att Clinton är en kvinna och att det nu tamefan är dags för en kvinna att ta plats i Ovala Rummet. Det är kvinnornas tur. Finally a woman. Time for a woman. Positivt budskap och lite lagom förbannad så där.

Men nu är jag ju inte Clintons valstrateg. Däremot har jag städat hela huset i dag. Sånt skapar en känsla av välbefinnande. Stolt men också nöjd, för att travestera en gammal valstrategisk klyscha.

Oj, nu kommenterar Pat Buchanan debatten i NBC, den gamle republikanen och reformpartisten. Han skriker så högt att han knappt behöver mikrofon, han hörs genom fönstret.

Good night!

Ljusare men vart tog våren vägen?

Bästa kompisar. Carl och lillebror kör brandbilden i Rose Park.

Det är ljusare, men fortfarande rätt kallt här i DC. Även om solen har lyst i stort sett hela dagen, så har temperaturen knappt orkat över 10 grader och det blåser en rätt kylig nordlig vind. Det skulle vara skönt med ordentlig värme snart. Jag kräver inte mycket, nöjer mig med runt 25 grader. Men enligt Washington Posts vädersida ska det bli kallare de närmaste dagarna.

Lillebror har haft bäste kompisen Carl här hela eftermiddagen. Vi var i Rose Park och lekte i ett par timmar. Annars är alles business as usual.

En äkta redskinsspelare

Jag och lillebror var på kalas hos tvillingarna Max&Molly i dag, söndag. Jag började prata med en av föräldarna där, Karis pappa (en tjej som är lika gammal som lillebror). Han var född och uppvuxen i New Jersey och när jag frågade honom hur det kom sig att han hamnade i DC så sa han:

"Jag blev värvad av Redskins."

Wow. Fattar ni hur stort detta är? Både jag och lillebror satt där med tindrande ögon och frågade om hur det egentligen känns att spela inför 90 000 personer, hur väl han kände Sean Taylor, hur mycket skador man får som fotbollspelare och tusen frågor till.

Andre Collins som han heter, spelade fem säsonger för Redskins på 1990-talet. Bland annat vann han Super Bowl 1992 med rödskinnen. Sedan drog han vidare till bl a Chicago Bears innan han la bollen på hyllan för åtta år sedan, efter totalt tio säsonger i NFL. Nu är han ordförande i spelarfackets sektion för före detta spelare. Dessutom konstnär och barnboksförfattare.

Så coolt!

När jag ändå är inne i sportens värld: För Caps går det inget vidare. Laget har bara vunnit en sv de senaste fem matcherna och för vår svenske favvo, Nick Backstrooom, går det också tungt. Inte ett enda mål på de senaste 18 matcherna och bara två ynkliga passningspoäng de senaste fem. Men han är ju ung, grabben. Han kommer igen.

Och Gais förlorade mot skräcken. Jag menar Häcken. Vännerna från Hisingen. Bettans favoriter. Dom har rätt snygga dräkter, men det känns inte rikigt bra att Atleterna förlorar med klara 2-0 mot ett lag i Superettan. Brrr.

Själv sprang jag i morse. En av mina bästa kompisar här i DC, Andre, undrade hur långt och jag svarade "runt tio miles", för jag kunde ju inte säga att jag egentligen bara sprang sju km till en redskinskille. Och jag sprang ju tio miles i torsdags, så det var ju i stort sett sant. Nästan.

Slutligen kan jag konstatera att den gamle hjälten, miljökämpen och konsumenternas företrädare nummer 1, Ralph Nader, bestämt sig för att ställa upp i president-racet. Det är väl för typ sjunde gången han kandiderar som president. Jag har ännu inte hunnit analysera vad detta kan få för betydelse i presidentvalet, men traditionellt har ju Nader snott röster från demokraternas presidentkandidat, vilket han kritiserats för. Man menar att hans medverkan i valet leder till att vänsterfalangen splittras och eftersom han ändå är chanslös i USA-valet, så stärks bara republikanerna.

Samtidigt visar detta på en stor svaghet i den amerikanska röst- och valkonstitutionen, eftersom det så starkt gynnar ett statiskt tvåpartisystem där nya partier och nya tänkesätt (t ex med gröna ambitioner) i praktiken inte har någon chans att etablera sig politiskt på riksnivå.

Nog om samhällsdebatt. Nu pågår Oscarsgalan här på TV. Själv ska jag läsa en godnattsaga.

CU

Ingen katastrof

Nyklippt bloggare. Bild: Lillebror

Fredagskväll i DC och jag har precis hällt upp en ginotonic, efter att ha skrivit klart ett par artiklar om missbruk.

Inte blev det någon snökatastrof i morse, inte. Den utlovade snön smälte så fort den nådde marken och i vanlig ordning var det mer salt än snö på gatorna. Däremot sas det att skolorna i Virginia och maryland var stängda på grund av ovädret. Och privatskolorna här i DC stängde också. Vi som har våra barn i de tuffa offentliga pluggen, vi kör som vanligt. Inget tjafs.

De två större barnen är hemma hos kompisar i kväll, så lillebror, hustrun och jag har en lugn hemmakväll. Dagen har ägnats åt biblioteksarbete på skolan, artikelskrivande, städning och en drastisk hårklippning - hustrun säger att jag ser ut som en amerikansk marinkårssoldat. fast hon verkar rätt nöjd över att mitt ostyriga hår nu är ett minne blott.

Trevlig helg, everyone!

Vinterkatastrof?

Ska vi få uppleva den första dagen med snöstängd skola i morgon, fredag? Diskussionen på skolgården i eftermiddags var intensiv. I natt väntas det nämligen vräka ner snö här i DC. Det talas om ett par inches (runt 5 cm), så ni förstår att stämningen är uppskruvad.

Alla talar om det. Jag följde med ungarna på deras kurs i cartoon drawing och gick och handlade på Safeway under lektionen. Damen i kassan undrade oroligt om jag verkligen hade handlat tillräckligt nu så familjen skulle klara sig under ovädret. "Vi blir kanske helt isolerade. Då gäller det att ha mat hemma" sa hon och målade upp värsta katastroscenariot.

Ja, ja, vi får väl se. Det är kul med snö. Och vi har massor av mat hemma...

Just nu pågår en CNN-debatt mellan Obama och Clinton. Jag ska sätta mig och titta på den nu. Jag hoppas lite på att Clinton ska plocka fram något ess ur rockfickan. Hon behöver all hjälp hon kan få nu om hon ska ha någon chans den 4 mars.