Hemma i DC ett halvt dygn för att repacka efter en vecka i California. Vi har haft otroligt roligt, det har varit intensivt och väldigt upplevelserikt. Vi crusade söderut från San Francisco, till Santa Cruz, Monterey, genom bränderna i Big Sur, Santa Barbara och sedan fram till slutmålet Los Angeles.
Möjligen återkommer jag med en fylligare reseberättelse. Annars får ni helt enkelt nöja er med följande: Jag rekommenderar ett besök. Särskilt San Francisco med omgivningarna gav mersmak. Även om vattnet var kallt.
I morgon förmiddag tar vi flygmaskinen till Sverige. Mitt under EM-finalen. Jag hoppas på Spanien, men ärligt talat gillar jag Tyskland rätt mycket också.
Till nästa gång får ni - om tekniken fungerar - njuta av en liten film inspelad på en musikfestival som vi råkade hamna på i hippisarnas hemstad San Fran. Den dansande mannen har troligen bott i den här parken sedan The Summer of Love 1967. Håll till godo.
lördag 28 juni 2008
söndag 22 juni 2008
Cool stad
San Francisco! Wow! Vi kom hit i går efter en lång resa med mallanlandning i Memphis. Hämtade vår jättestora bil och körde rakt in i hjärtat av San Fran. En oerhört trevlig stad med massor av trevligt folk, trevliga backar, trevliga spårvagnar, trevliga hus och en massa annat trevligt. Här är lätt att trivas. Vi stannar här till måndag. Sedan drar vi söderut.
Återkommer med kort rapport.
Återkommer med kort rapport.
fredag 20 juni 2008
Semestern hägrar
Tidigt i morgon bitti sticker vi västerut, till San Francisco och en vecka längs kusten ner mot Los Angeles. Det ska bli väldigt kul att se en helt annan del av USA, jag har bara varit här på östsidan. Alla vi pratar med säger att Kalifornien är ett schysst place och Joan, grannen, blir närmast tårögd när hon berättar om San Francisco, stan där hon föddes och växte upp i.
Vi räknar med att stanna ett par dagar i Frisco, sedan bila söderut längs den berömda kustvägen. På vägen har vi stämt träff med Kaitlyn. Hon var en av dom som verkligen hjälpte oss mycket när vi precis flyttat hit till USA. Två dagar i veckan kom hon hem till oss och drillade barnen i engelska och lärde oss andra en hel del om hur saker och ting funkar. Efter höstterminen blev dock hennes längtan tillbaka till sunny California för stark och hon flyttade hem igen. Nu pluggar hon i Santa Barbara, norr om L A.
Vår vecka därborta i väster kommer att få sin final på Disneyland, det klassiska nöjesfältet med anor från 1950-talet. Nästa lördag åker vi tillbaka till DC, packar om lite snabbt och tar sedan en flygmaskin mot Stockholm, Arlanda. Om allt går som planerat så är vi på svensk mark på måndag den 30 juni kl 9, lokal tid. Det kan bli lite tufft att ställa om sig eftersom tidsskillnaden från Kalifornien är 9 timmar, men vi har ju sommaren på oss att sova.
Med detta sagt vill jag tacka alla kära läsare av denna blogg för den tid som gått. Från och med nu och några månader framåt kommer jag inte att uppdatera bloggen lika ofta som normalt. Jag har haft ambitionen att skriva något helst varje dag, men åtminstone varannan. Nu under sommaren lär det inte bli lika frekvent. Men någon ny grej ska jag väl kunna hinna med då och då. Dessutom spelar ju GAIS en del matcher den närmaste tiden och jag kan ju alltid bre ut mig över Atleternas insatser på plan. Det lär väl bli en och annan bitter text, om jag känner min gamla förening rätt.
Enligt planerna och biljetterna är vi tillbaka i USA i mitten av augusti och då återkommer även er bloggare med nya berättelser från the stora countryt i väster.
Take care out there!
Vi räknar med att stanna ett par dagar i Frisco, sedan bila söderut längs den berömda kustvägen. På vägen har vi stämt träff med Kaitlyn. Hon var en av dom som verkligen hjälpte oss mycket när vi precis flyttat hit till USA. Två dagar i veckan kom hon hem till oss och drillade barnen i engelska och lärde oss andra en hel del om hur saker och ting funkar. Efter höstterminen blev dock hennes längtan tillbaka till sunny California för stark och hon flyttade hem igen. Nu pluggar hon i Santa Barbara, norr om L A.
Vår vecka därborta i väster kommer att få sin final på Disneyland, det klassiska nöjesfältet med anor från 1950-talet. Nästa lördag åker vi tillbaka till DC, packar om lite snabbt och tar sedan en flygmaskin mot Stockholm, Arlanda. Om allt går som planerat så är vi på svensk mark på måndag den 30 juni kl 9, lokal tid. Det kan bli lite tufft att ställa om sig eftersom tidsskillnaden från Kalifornien är 9 timmar, men vi har ju sommaren på oss att sova.
Med detta sagt vill jag tacka alla kära läsare av denna blogg för den tid som gått. Från och med nu och några månader framåt kommer jag inte att uppdatera bloggen lika ofta som normalt. Jag har haft ambitionen att skriva något helst varje dag, men åtminstone varannan. Nu under sommaren lär det inte bli lika frekvent. Men någon ny grej ska jag väl kunna hinna med då och då. Dessutom spelar ju GAIS en del matcher den närmaste tiden och jag kan ju alltid bre ut mig över Atleternas insatser på plan. Det lär väl bli en och annan bitter text, om jag känner min gamla förening rätt.
Enligt planerna och biljetterna är vi tillbaka i USA i mitten av augusti och då återkommer även er bloggare med nya berättelser från the stora countryt i väster.
Take care out there!
onsdag 18 juni 2008
Vemodigt farväl och abrupt EM-slut
Det är mycket att fixa nu så här strax innan semestern tager sin början. Jag grejar och donar och städar och packar och stuvar mest hela tiden. Detsamma gör min hustru, som dessutom arbetar mer än heltid på sitt kneg. Och barnen gör vad de kan för att "hjälpa till". Fast mest har de kul. I går var Syster Ysters kompis Rina här hela dagen. Storebror försvann till Rose Park och besketspel, sov över hos en polare och dök upp igen i dag vid lunchtid. Och i morgon kommer lillebrors kompis Carl över för en playdate.
Nu i kväll blev vi bjudna på restaurang av Barbara och John. Vi gick på Clyde's nere på M Street, en genuin amerikansk restaurang med bra käk och trevlig personal. Dessutom barnvänligt, vilket är trevligt eftersom alla fem kidsen var med. Det var troligen sista gången vi sågs på länge eftersom familjen flyttar till Buffalo i juli.
Det har verkligen varit kul att lära känna dom och både vi vuxna och barnen har trivts ypperligt ihop. Det var en aning vemodigt att skiljas nu i kväll. Vi ska försöka ta oss upp till Buffalo så snart vi kan. B&J har lovat oss en exklusiv guidning av Niagarafallet. Och dessutom vore det skoj att besöka Neil Youngs hemland Kanada åtminstone en gång i sitt liv.
Ja, slutligen några ord om EM-fiaskot. Det var med stor bävan jag satte på ESPN2 på TV:n kvart i 3 lokal tid. Jag har nämligen inte varit särskilt impad av landslagets spel i detta EM. Det började i o f s bra resultatmässigt mot Grekland, även om grekerna spelade sämre än svenskarna spelade bra. Matchen mot Spanien såg jag bara sporadiskt, men det jag såg gjorde mig inte direkt lycklig. Och det är ju osedvanligt klantigt att släppa in ett mål på övertid. Trodde bara det var GAIS som gjorde sån't. Och dagens match var ett riktigt bottennapp. Ryssarna var helt klart värda segern. Stundtals blev de svenska hjältarna utspelade.
Jag säger som jag brukar: Byt coach. Och se'n är det väl dags att pensionera ett antal av gubbarna?
Tacka vet jag USA. Deras herrar vann över Barbados med 8-0 i VM-kvalet häromdagen.
Nu i kväll blev vi bjudna på restaurang av Barbara och John. Vi gick på Clyde's nere på M Street, en genuin amerikansk restaurang med bra käk och trevlig personal. Dessutom barnvänligt, vilket är trevligt eftersom alla fem kidsen var med. Det var troligen sista gången vi sågs på länge eftersom familjen flyttar till Buffalo i juli.
Det har verkligen varit kul att lära känna dom och både vi vuxna och barnen har trivts ypperligt ihop. Det var en aning vemodigt att skiljas nu i kväll. Vi ska försöka ta oss upp till Buffalo så snart vi kan. B&J har lovat oss en exklusiv guidning av Niagarafallet. Och dessutom vore det skoj att besöka Neil Youngs hemland Kanada åtminstone en gång i sitt liv.
Ja, slutligen några ord om EM-fiaskot. Det var med stor bävan jag satte på ESPN2 på TV:n kvart i 3 lokal tid. Jag har nämligen inte varit särskilt impad av landslagets spel i detta EM. Det började i o f s bra resultatmässigt mot Grekland, även om grekerna spelade sämre än svenskarna spelade bra. Matchen mot Spanien såg jag bara sporadiskt, men det jag såg gjorde mig inte direkt lycklig. Och det är ju osedvanligt klantigt att släppa in ett mål på övertid. Trodde bara det var GAIS som gjorde sån't. Och dagens match var ett riktigt bottennapp. Ryssarna var helt klart värda segern. Stundtals blev de svenska hjältarna utspelade.
Jag säger som jag brukar: Byt coach. Och se'n är det väl dags att pensionera ett antal av gubbarna?
Tacka vet jag USA. Deras herrar vann över Barbados med 8-0 i VM-kvalet häromdagen.
måndag 16 juni 2008
The Bubble
Washington Post kör just nu en stor artikelserie om "The Bubble". Tidningen slår fast att det senaste årens högkonjunktur i västvärlden i allmänhet och USA i synnerhet lett till en överhettning och en bubbla som nu är på väg att spricka. Det handlar om överbelånade fastigheter en gross, finansiell kris, sjunkande aktiekurser, sjunkande konsumtion, kraftigt ökande kostnader för bränsle och energi, ökad konkurrens från främst länder i Asien och ökade offentliga kostnader.
Återigen har landets samlade ekonomikår tagits på sängen med överraskning, bara lite drygt tio år efter att den förra fastighetsbubblan sprack med kraftiga ekonomiska konsekvenser som följd. Priserna på bostäder har nu börjat sjunka, på vissa håll ordentligt. Hus till salu har allt svårare att hitta köpare och nytillverkade fastigheter reas redan ut.
Det ska bli oerhört intressant att följa utvecklingen de närmaste åren. Och som vanligt: Det som händer i USA når förr eller senare i någon form även Sverige.
Från vardagen kan rapporteras att The Brundins, som är på besök från det gamla gänget, just nu är och spanar in Air and Space Museum. Hustrun jobbar och vi andra har börjat städa och packa så smått. På lördag sticker vi på semester till California en vecka och sedan mellanlandar vi bara här en natt innan flyget avgår mot Stockholm. Vi landar i Sverige den 30 juni.
Här är lite bilder från de senaste dagarna:
Party hos oss i lördags och barnen mutades med film. En av mina favoritrullar: Surf's Up. Se den om ni inte har sett den.
Folkligt, festligt, fullsatt. För första gången sedan vi kom till USA bjöd vi in på party i lite större skala. Omkring 50 personer - "våra närmaste vänner" som det brukar heta - minglade...
...drack vin, åt snacks och diskuterade sommarplaner och andra livsväsentligheter. Väldigt trevligt och kul att vi lyckades sy ihop det. Alla verkade glada och belåtna.
Dottern med svenska kompisen Ebba och lillebror Svante. Vi promenerade in till Lincoln Memorial på lördagseftermiddagen. Det var varmt. Som vanligt.
Hyggen, Big Brothers gamla klasspolare från Olovslundsskolan i Bromma. I bakgrunden skymtar Watergatekomplexet.
Ebba passade på att fira sin 9-årsdag i The District och blev uppvaktad med presenter. Och i går kväll bjöd hon oss andra på en smarrig glasstårta. Grattis Ebba!
Men vad gör dom här kungspudlarna här?!
Återigen har landets samlade ekonomikår tagits på sängen med överraskning, bara lite drygt tio år efter att den förra fastighetsbubblan sprack med kraftiga ekonomiska konsekvenser som följd. Priserna på bostäder har nu börjat sjunka, på vissa håll ordentligt. Hus till salu har allt svårare att hitta köpare och nytillverkade fastigheter reas redan ut.
Det ska bli oerhört intressant att följa utvecklingen de närmaste åren. Och som vanligt: Det som händer i USA når förr eller senare i någon form även Sverige.
Från vardagen kan rapporteras att The Brundins, som är på besök från det gamla gänget, just nu är och spanar in Air and Space Museum. Hustrun jobbar och vi andra har börjat städa och packa så smått. På lördag sticker vi på semester till California en vecka och sedan mellanlandar vi bara här en natt innan flyget avgår mot Stockholm. Vi landar i Sverige den 30 juni.
Här är lite bilder från de senaste dagarna:
Party hos oss i lördags och barnen mutades med film. En av mina favoritrullar: Surf's Up. Se den om ni inte har sett den.
Folkligt, festligt, fullsatt. För första gången sedan vi kom till USA bjöd vi in på party i lite större skala. Omkring 50 personer - "våra närmaste vänner" som det brukar heta - minglade...
...drack vin, åt snacks och diskuterade sommarplaner och andra livsväsentligheter. Väldigt trevligt och kul att vi lyckades sy ihop det. Alla verkade glada och belåtna. 
Dottern med svenska kompisen Ebba och lillebror Svante. Vi promenerade in till Lincoln Memorial på lördagseftermiddagen. Det var varmt. Som vanligt.
Hyggen, Big Brothers gamla klasspolare från Olovslundsskolan i Bromma. I bakgrunden skymtar Watergatekomplexet. 
Ebba passade på att fira sin 9-årsdag i The District och blev uppvaktad med presenter. Och i går kväll bjöd hon oss andra på en smarrig glasstårta. Grattis Ebba!
Men vad gör dom här kungspudlarna här?!söndag 15 juni 2008
Se'n sist
Besök från Sverige, party med 50 gäster, födelsedag, poolbad, åskoväder och kalas - helgen har varit intensiv här på andra sidan Atlanten. Jag återkommer med rapport och bilder. Låt mig bara konstatera att förlusten mot Spanien i pågående EM-slutspelet i fotboll för herrar var grym. Oerhört grym.
Nu är det dags att sova här i DC. CU!
Nu är det dags att sova här i DC. CU!
fredag 13 juni 2008
Körkortet kirrat
Efter diverse byråkratiska turer och vändor hit och dit och fram och tillbaka, lyckades jag i dag äntligen få ihop alla dokument som krävs i denna stad för att få göra ett körkortstest. Den trogne läsaren av denna blogg vet ju om att jag blev stoppad, och näst intill gripen, av den beryktade Virginiapolisen i söndags. Officeren förklarade att mitt svenska körkort är ogiltigt och jag fick vackert lämna bilen och ta en taxi därifrån.
Min advokat arbetar nu med fallet (jag körde dessutom för fort på vägen ut mot flygplatsen) och under tiden gjorde jag ett försök att fixa ett DC driver's license. Det kändes inte riktigt bra att fortsätta köra med mitt svenska kort...
Fylld av både förväntan och dubier ställde jag mig i den gigantiska kön till disken vid DMV (The Department of Motor Vehicle). När jag äntligen kom fram fick jag skäll för att jag inte tagit med mig originalhandlingarna till hyresavtalet, ambassadebs översättning av körkorsttexten och några abdra väsentliga dokument. Jag vädjade och efter en mycket noggrann genomgång och kritisk skärskådande, så fick jag någon slags stämpel och en nummerlapp till nästa kö: Jag var godkänd att göra testet.
Efter någon timme blev det så min tur och det var dags för nästa tjänsteman att ytterst noga gå igenom samma papper som kollegan gjort. Efter att ha fört samma diskussion, blev jag inskriven och fick sätta mig vid en dator för att göra körkortsprovet.
Det är verkligen inget märkvärdigt. Man ska ha 15 rätt på max 20 frågor och alla frågor har tre svarsalternativ. Frågorna är närmast löjligt enkla. Det tog mig omkring fem minuter att fixa mina 15 rätt - jag hade ett slarvfel så jag behövde 16 frågor.
Därefter nästa kö. Och en ny nummerlapp. Och sedan vänta en halvtimme. Och sedan betala. Och sedan vänta på att ta bild. Och sedan vänta på själva körkortet, som man får med sig samma dag. Totalt tillbringade jag tre timmar i denna trevliga och fönsterlösa miljö i källaren till Georgetown Shopping Mall.
Men det var det värt. Nu har jag ett amerikanskt körkort som är giltigt i fem år och som dessutom funkar som ett ID-kort och ett bevis på att jag bor är här i Distriktet. Tjolahopp!
Övrigt värt att notera:
Min advokat arbetar nu med fallet (jag körde dessutom för fort på vägen ut mot flygplatsen) och under tiden gjorde jag ett försök att fixa ett DC driver's license. Det kändes inte riktigt bra att fortsätta köra med mitt svenska kort...
Fylld av både förväntan och dubier ställde jag mig i den gigantiska kön till disken vid DMV (The Department of Motor Vehicle). När jag äntligen kom fram fick jag skäll för att jag inte tagit med mig originalhandlingarna till hyresavtalet, ambassadebs översättning av körkorsttexten och några abdra väsentliga dokument. Jag vädjade och efter en mycket noggrann genomgång och kritisk skärskådande, så fick jag någon slags stämpel och en nummerlapp till nästa kö: Jag var godkänd att göra testet.
Efter någon timme blev det så min tur och det var dags för nästa tjänsteman att ytterst noga gå igenom samma papper som kollegan gjort. Efter att ha fört samma diskussion, blev jag inskriven och fick sätta mig vid en dator för att göra körkortsprovet.
Det är verkligen inget märkvärdigt. Man ska ha 15 rätt på max 20 frågor och alla frågor har tre svarsalternativ. Frågorna är närmast löjligt enkla. Det tog mig omkring fem minuter att fixa mina 15 rätt - jag hade ett slarvfel så jag behövde 16 frågor.
Därefter nästa kö. Och en ny nummerlapp. Och sedan vänta en halvtimme. Och sedan betala. Och sedan vänta på att ta bild. Och sedan vänta på själva körkortet, som man får med sig samma dag. Totalt tillbringade jag tre timmar i denna trevliga och fönsterlösa miljö i källaren till Georgetown Shopping Mall.
Men det var det värt. Nu har jag ett amerikanskt körkort som är giltigt i fem år och som dessutom funkar som ett ID-kort och ett bevis på att jag bor är här i Distriktet. Tjolahopp!
Övrigt värt att notera:
- Det var värst vad holländarna tar för sig i EM. 4-1 mot Frankrike imponerar.
- Fortsatt varmt i DC. Drygt 30 grader i dag också. Vi letade förgäves efter en öppen pool i eftermiddags.
- I morgon kommer The Brundins from Sweden. Hyggen, Ebba, Svante, Kinna och Perka har i kväll landat i NYC, tar morgontåget till DC och lär vara här runt lunchtid.
- I morgon har vi också ett party här hos oss. Jag har varit runt och köpt in snacks och dryck halva dagen. Rapport och bilder kommer.
- Den kände programledaren för NBC:s Meet the Press, Tim Russert, har helt oväntat avlidit, 58 år gammal. Russert var ett oerhört tungt namn inom den politiska journalistiken och var ett av NBC:s självklara ankare i samband med den nu stundande presidentvalet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)