Jag vet inte varför, men jag gillar verkligen att komma fram till ställen.
Som att sticka iväg på semester till en hyrd stuga någonstans in the middle of nowhere. Allt är tomt, man får börja från början. Packa upp, åka och handla, fylla på i skåp och skafferi.
Eller, som nu, komma hem efter en dryg månad på annan ort. Kylskåpet ska fyllas, garderoberna likaså. I dag åkte jag och handlade en kundvagn full med hushållspapper, olivolja, pasta, juicer, smör, bröd och annat i mängder. Sedan plockade jag upp mina kläder och hängde in på galgar och fyllde på i lådor.
Bland det bästa jag visste förr i tiden var när jag åkte till familjens gamla torp på egen hand, stannade till på Konsum i Figeholm på vägen, handlade och sedan kånkade in kassar och packning, tände eld i den gamla Aga-spisen, organiserade matvarorna, lagade min mat och tog en långsam promenad i skymningen.
Njutning.
Möjligen handlar det om en förtjusning i att börja om, på något sätt. Rensa ut det gamla, in med det nya. Jag vet inte. Har inte riktigt analyserat det här, märker jag.
Rapport i övrigt:
Fortfarande en härlig värme, 35 grader i dag. Bilen går som en klocka tack vare polaren Jim, som vaktat över den som en hök. I söndags var det storm, ett träd rasade ner på andra sidan och krossade två bilar.
Det gäller att tänka sig för var man parkerar...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar