fredag 29 april 2011

Horribelt feldömda straffar

Så är man nere på jorden igen. Förlust för GAIS med 0-2 mot Elfsborgs IF efter två horribelt feldömda straffar. Det enda roliga var att det för en gångs skull var fler än de 4.500 närmast sörjande som vanligtvis infinner sig när Atleterna spelar hemmamatch. faktiskt hela drygt 7.500.

Men med tanke på resultatet så är väl också publiksiffrorna nere på vanliga nivåer inom kort.

Jag får se fram mot att Caps slår Tampa i kvällens första semifinalmatch istället.

En annan sak att se fram mot är att våra gamla vänner Barbara och John och deras två kids kommer hit och hälsar på i morgon. De bor numera i Boston och vi har inte setts sedan Obama installerade sig som president i januari 2009.

I övrigt jobbar Wille på så det står härliga till på sitt praojobb, Johan är ute och gör DC på egen hand och hustrun har precis varit och träffat Hillary Clinton. Ja, hennes svenska kollega var visst där också. Vad är det nu han heter...? Nånting med konst... Erik Rahm? Paul Palett? Sven Pensel.

Carl Bildt var det ja.

torsdag 28 april 2011

Ständigt dessa tornados

Ur led är tiden och vädret.

Här i USA pratas det väder i dessa dagar. Nere i Alabama och omgivande delstater har uppemot 200 personer dött som en följd av våldsamma stormar och tornados. En hel liten stad i den fattigas amerikanska sydstaten ska enligt medieuppgifter i princip ha blivit utraderad av en tornado.

Och i mellanvästern förbereder man sig för befarade översvämningar av historiska mått - bland annat gäller det delar av floden Mississippi.

Militären är på plats för att möjligen spränga sönder flodvallarna innan de stora vattenmängderna nås städerna längre söderut. På så sätt ska vattnet istället ledas ut på åkrarna "in the middle of nowhere". Ett antal bönder är naturligtvis inte så glada över dessa planer, såväl deras odlingsmark som deras hus och lador riskerar att bli dränkta i flodvatten.

Även vi i Distriktet har drabbats. Vi ligger i utkanten av ovädret som lamslagit de mellersta delarna av USA och får vår del har det inneburit varmt och extremt fuktigt väder, starka vindar, rejäala åskoväder samt ständiga larm om "tornado watch" eller "tornado warning" det senaste dygnet.

Radions och TV:ns lokala stationer går ut med goda råd om hur man ska bete sig om det dyker upp en "twister" (man ska ta sig inomhus i ett stabilt hus, gå så långt ner i det som möjligt samt undvika att vara nära fönster).

Det är i sanning en spännande tid vi lever i.

Nu ska Johan och jag sticka ut och jogga och spana efter tornados. Storm chasers är en stor grej i detta märkliga land i väster. Det finns TV-kanaler som sänder stormprogram dygnet runt.

I övrigt: Viktig GAIS-match i morgon. Mot Ingvar Carlssons favoritlag, knallarna från Borås: Elfsborgs IF. Och på ferdag kväll är det dags för första semifinalmatchen för Caps (NHL-hockeyns slutspel), mot Tampa Bay som lämpligt nog har Lightnings som extranamn.

onsdag 27 april 2011

Första grillkvällen

I går eftermiddag kom våra svenska gäster inflygande från Europa och Distriktet tog emot dom med 30 graders värme.

Det var med andra ord läge att lägga ölen på kylning och sätta på grillen. Första bbq:en för i år, faktiskt. Kycklingspett med tsatsiki, sallad och couscous.

Det blev en synnerligen trevlig afton ute i trädgården. Är bara temperaturen den rätta så är den här tiden perfekt för utevistelse om kvällarne. Om några veckor har de blodtörstiga myggen vaknat till liv på allvar och då är det en helt annan sak...

I morse stack Wille iväg till som prao-jobb och pappa Johan är för närvarande ute och gör stan. Han pratade bland annat om att kolla in Library of Congress - han är ju en litterärt bevandrad person.

Det är mycket möjligt att det blir ytterligare en grillafton i kväll.

I övrigt är det mest skrivjobb just nu.



Kärt besök från hemtrakterna. far och son, Johan och Wille, ankom i går eftermiddag.

måndag 25 april 2011

Härlig värmebölja i Distriktet

Till slut blev det då lite acceptabel värme också i Distriktet. Noterade 33 grader på eftermiddagen.

Härligt.

Dessutom rejält fuktigt så man blir sådär härligt klibbig så fort man sätter näsan utanför dörren. Och det gjorde jag i dag. Flera gånger.

Medan hustrun klappade the First Dog (jo, det är faktiskt sant, hon var på en tillställning vid Vita Huset och klappade Bobama), så gick jag iväg med tre vilda åttaåringar och spelade fotboll på förmiddagen. Eftersom vår kommunala skola hade stängt även i dag, hade jag kommit överens med några andra föräldrar att dela på barnabördorna lite. Så jag tog kidsen fram till över lunchen och sedan försvann de någonsannstans på eftermiddagen.

Genom detta smarta förfarande jag kunde får något vettigt gjort i åtminstone några timmar.

I övrigt var det business as usual denna annandag påsk.

I morgon ser vi fram mot ett mycket kärt besök från hemtrakterna i det gamla landet: Wille och pappa Johan kommer över och stannar en dryg vecka!

söndag 24 april 2011

Äntligen en poäng till svärfars Bollklubb

Och vi börjar med sporten:

GAIS fortsätter att spela bra, det måste jag ändå säga efter 1-1 borta på Strandvallen mot Mjällby. Det var lite svårt att avgöra hur Atleterna spelade, jag har sällan hört så enögda kommentatorer i radions annars så eminenta webbsändningar. Dessutom pratatde de båda en rätt häftig dialekt. Och ni må förlåta mig, men blekingska tillhör absolut inte mina favoriter. Det där med dialekter är förresten ett våldsamt intressant ämne, jag ska skriva om det vid något senare tillfälle.

Svärfars bollklubb från Halmstad lyckades äntligen både göra mål och ta en poäng när klubben mötte Trelleborg hemma på Örjans Vall. Kul för grabbarna - men det är som jag tidigare skrivit i något sammanhan: De skulle aldrig ha gjort sig av med min gode vän Texas Johansson - som för övrigt spelade i GAIS för tiotalet år sedan. Han fick inget nytt kontrakt med HBK och gör nu succé som bloggare i Hallandsposten samt syns då och då på fotbollsplanen iklädd Falkenbergs FF:s klubbdräkt. FFF spelar i superettan och det vore onekligen rätt ironiskt om Texas nya gäng går upp i allsvenskan samtidigt som Bollklubben ramlar ur.

Slutligen gick Caps vidare från första omgången i slutspelet. Gårdagens match mot N Y Rangers var en formsak, Caps var faktiskt väldigt mycket bättre i allt. Frågan är om jag någonsin sett dom spela bättre än vad de gjorde första halvan av matchen. Det kan bli en intressant fortsättning. Ska det här bli året när Washington Capitals vinner Stanley Cup för första gången?

I övrigt i Distriktet: Trevlig påskmiddag i familjens sköte i går. Ugnsstekt lax med hasselbackspotatis, cole slaw, sallad och en fantastisk citronsås till. Till detta ett väl kylt inhemskt sauvignon och ett ännu mer väl kylt glas med OP Anderson Aquavit, Flaskan köpte jag för ett par år sedan nere i vår lokala spritbutik på M Street. Ägaren där har en förkärlek för svenska spritsorter av någon anledning.

I dag har vi haft en ytterst sympatisk påskdag med vackert väder, lokal egghunt och en lång gemensam promenad på eftermiddagen. Nu har dock det vackra vädret ersatts av oväder, jag hör hur åskan mullrar borta i Virginia. Den är på väg hitåt.

I morgon ska två av tre barn till skolan. Det tredje har fortfarande springbreak. Men bara en dag till.

lördag 23 april 2011

Kylig löprunda en påskmorgon

Påskafton i Distriktet och hustrun och jag började dagen med att ge oss ut på en gemensam löprunda. Det vill säga hon vek av hemåt efter tre kilometer medan fortsatte ytterligare fem. Dock utan någon större brådska.

Långfredagen firades hemma hos några vänner och vi blev kvar där till runt midnatt, kunde vi konstatera till vår egen förvåning när vi satte oss i bilen och körde hem genom ett regnigt DC.

Vädret är inte särskilt mycket att hurra för - jag har förstått att det är betydligt finare i åtminstone delar av Sverige denna påsk. Kul för er! Här är det regn och rusk och det har varit rätt kyligt under ett par dagar, i går var det bara runt tio grader. Nu på eftermiddagen har temperaturen äntligen orkat över 20 gradersstrecket, men i morse var det bara 12-13 grader. Brrr.

Nu ska jag ta en promenad upp till safeway och handla lite god mat. Tänkte vara tillbaka lagom till den femte slutspelsmatchen mellan Caps och N Y Rangers, som startar kl 3 lokal tid. Caps vann förra matchen efter stort besvär. Man låg under med 0-3 inför sista perioden, lyckades kvittera efter bl a två mål av den nya svensken Marcus Johansson, kallad Mojo här. Sedan blev det en förlängsperiod utan mål och en dryg halv till, innan Caps lyckades sätta det avgörande. Nu leder pojkarna från DC serien med 3-1. Först till fyra segrar går vidare, så Caps kan avgöra i dag åp hemmaplan.

I morgon blir det till att gå upp i ottan. GAIS möter minkstryparna från Listerlandet, Mjällby AIF, kl 8 på morgonen lokal amerikansk östkusttid.

Det lär bli en tuff match. GAIS har aldrig haft särskilt lätt i Blekinge och just Mjällby verkar på något sätt har förföljt Atleterna de senaste 20 åren. Precis som GAIS har de åkt upp och ner i seriesystemet och blandat motgångar med kanske inte så mycket framgångar. Fast förra året slutade de sexa i allsvenskan, om jag läste rätt i någon artikel.

Tips? Jag är optimist. 2-0 till Grönsvart. Mål av Wanderson och Lundgren.

torsdag 21 april 2011

Några smått nostalgiska tankar om påsken

Det var med viss förvåning som jag läste på svenska webbplatser om trafikkaos och gigantiska köer ut från Stockholm i morse, amerikansk tid. Tills jag kom på vad det var för dag: Skärtorsdag. En av de mest intensiva dagarna på året - dagen då alla ska ut från storstäderna och fira påsk hos släktingar och familjer ute i den vårfina naturen.

Från torsdag vid lunchtid till tisdag morgon är Sverige stängt och svenskarna är lediga. Ja, åtminstone de flesta.

Jag minns det som i går. Påsken har alltid varit en nedrans trevlig helg. Inte för att jag är kristen, för det är jag inte. Och är man kristen är det väl ingen direkt glädjens högtid antar jag, med långfredagen som mest handlar om att dela Kristus lidande eller hur det nu är.

Men påsken kommer perfekt där mitt i den skira våren. Blommorna blommar, fåglarna sjunger för full hals och det doftar gott i luften. Påfallande ofta är dessutom vädret bra under påsken, åtminstone har jag för mig det.

I många år var det något av en tradition att vi samlades på vårt gamla torp just den här helgen. Farsan ägnade sig åt något av alla otaliga byggprojekt han ständigt pysslade med och mamma förberedde landen och satte potatis och rädisor och sallad. Brorsan och jag sågade och högg ved eller oljade utemöblerna. På kvällarna satt vi på verandan med infravärmen på och åt ägg och sill och drack öl och nubbe därtill (läskeblask när vi var yngre).

Påskarna på torpet var alltid förknippade med pyssel. Det var trevligt, allt gick i lagom takt.

Och över allting sken solen. Ormvråkarna, som häckade en bit därifrån, flög omkring och spanade efter byten och i ladan hade kattugglans ungar redan flytta hemifrån.

I Distriktet är denna helg knappt märkbar, om man nu inte råkar vara aktiv i någon kristen församling. Skärtorsdagen är en helt vanlig torsdag. Långfredagen är i och för sig Good Friday för alla kristna även i USA, men Syster Yster går i skolan som vanligt. Och allting är öppet som en normal fredag. På påskafton och påskdagen är det i och för sig många barnfamiljer som ägnar sig åt "egghunt", men det handlar förstås mest om en ursäkt för att få frossa i godis (det finns många sådana ursäkter här...)

Påsken, som näst julen väl är den största familjehelgen i Sweden, kommer inte ens i närheten av en helg som t ex Thanksgiving här när det gäller resande, mat, träffa släktingar osv.

Och med dessa små anspråkslösa tankar vill jag önska alla tusentals läsare av denna blogg en Glad, äggande och fröjdefull påsk!

onsdag 20 april 2011

Big Brother sopade banan

Av det aviserade stora åskovädret som skulle glida in från mellanvästern blev det intet. Däremot var värmen tryckande hela dagen här i Distriktet, upp emot 30 grader varmt på eftermiddagen.

Men jag är inte den som klagar.

Medan hustrun åkte iväg och hämtade Syster Yster, tog jag med mig Lillebror och en av hans kompisar för att se Big Brothers friidrottstävling. För en gångs skull höll de till här i Georgetown och inte tre mil ut i förorterna.

Big Brother hade toppat formen och svepta fram som ett jehu. Han vann alla grenar han ställde upp i och slog personligt rekord i längdhopp - och sannolikt även på 100 meter - åtminstone såg det ut att gå ruggigt fort.

Mera sport. Caps spelar fjärde slutspelsmatchen mot N Y Rangers. De släppte in tre mål i andra perioden och de flesta trodde nog att det var kört. Men sedan gjorde de lika många mål i tredje. Så nu väntar förlängning.

Återkommer med rapport.


Nytt pers i längdhopp för Big Brother, 4,14 meter. Men varför karatesparken på den där tjejen?


Tämligen överlägsen slutman i stafetten. 100 meter individuellt vann han med cirkus 15 meter. Sicken grabb.


Engagerad och kunnig publik...


...kommenterade insatserna på track and field.


tisdag 19 april 2011

GAIS-seger, åska och vilda forsar

Ja, det är ju svårt att komma ifrån att GAIS förnärvarande leder allsvenskan. Förvisso endast därför att "G" kommer före "M" i alfabetet (Malmö FF har samma poäng och exakt samma målfacit och dessutom en match mindre spelad), men ändå. Det gäller att njuta medan det varar.

Seger tidigare i dag mot farsans (och Werners) favvolag Djurgårdens IF med 2-1 och som en av mina GAIS-vänner mycker riktigt påpekade så var segern extremt ovanlig i åtminstone ett hänseende: GAIS lyckades vända ett underläge. Normalt är det nämligen precis tvärtom, att man lyckas tappa bort ett målmässigt övertag. Gärna genom ett par baklängesmål i de sista matchminuterna...

Dagen har annars präglats av ojämnt väder. Åska och skyfall har varvats med strålande sol. Två av tre barn var lediga från sina skolor i dag och jag tog med dom ut till Great Falls, det stora vattenfallet nordväst om stan. Glada i hågen åkte vi iväg. Men efter tio minuters körning började det regna. Och sedan började det åska. Och ösa ner. Men vi gav oss inte utan parkerade bilen och promenerade bort till fallet...

...som var stängt (ja, alltså stigen dit var stängd). Orsak: Den stora mängden vatten i Potomac River. Så vi fick ta oss fram på mer informella stigar för att kolla in vattenflödet. Tyvärr lyckades vi dock inte se själva fallet. Men det var rätt coolt att se de vilda forsarna som vi lyckades nå fram till.

På sen eftermiddag firade jag segern genom att ge mig ut på en tio kilometers-runda. Tid: 51:25. Riktigt bra om jag får säga det själv. Snittid per kilometer: 5,08.

Dagens avrundades som sig bör med en middag. Denna dag serverades en fullständigt fantastisk kycklingwok serverad i jordnötssås samt nudlar därtill.




En snygging vid den vilda forsen...


Här rinner det normalt bara en liten bäck.

Två snyggingar vid den vilda forsen.

Allt är som vanligt

Vill bara i all anspråklöshet påpeka det faktum att Göteborgs Atlet- & Idrottssällskap leder allsvenskan.

måndag 18 april 2011

Ska alla leva som vi behövs några jordklot till

3,71 jordklot. Det blev vårt resultat när Syster Yster förhört oss om våra levnadsvanor. Om alla skulle leva på vår standard, med vår energikonsumtion och med vår resevanor, så skulle inte Jorden räcka till.

Onekligen en intressant och inte så lite skrämmande insikt. Och då ska ni veta att vi ändå ligger på ungefär halva nivån jämfört med genomsnittsamerikanen. Skulle alla leva som de, hade de med andra ord behövts drygt sex jordklot.

Syster Yster gjorde detta som en skoluppgift (bra skolan!). Den som vill kan själv gå in och testa via webbplatsen Ecological Footprint.

Det som fick våra värden att rusa i höjden var framförallt resorna. Bara det faktum att vi flyger till Sverige varje sommar ge en del footprints... Plus att vi relativt ofta flyger inrikes här i USA och att vi har en stor bil utan hybridmotor (vi är en stor familj). Och sedan är ju det här huset som vi bor i inte det mest resurssnåla, om man säger så...

Nå.

Lillebror är på springbreak och i morse blev äntligen vårt efterlängtade besök i poolen av. Dagens stora händelse var annars att Potomac River svämmar över, se några bilder här nedan. Enlig uppgifter i medier, om man nu kan tro på dom, så ska vattnet "peaka" om en dryg halvtimme. Jag funderar på att springa ner och kolla läget. Man är ju nyfiken i en strut.

Slutligen kan jag meddela att jag deklarerat. Som egenföretagare är det inte bara att kryssa och slänga in blanketten. Det krävs en sammanfattning av hela årets intäkter - många och små - och det är moms hit och avdrag dit och bilagor fram och åter.

Jag har aldrig tyckt att det varit särskilt svårt att fixa det där, har ju jobbat som bokförare en gång i urtiden (dubbelt italienskt). Men år var första gången jag körde allt på Internet - och döm om min förvåning när jag insåg att det var betydligt mer komplicerat. Hela processen tog nästan hela den arbetsdag som var kvar efter simhallsbesök och flodkoll. Men är allt inskickat och klart och nu återstår bara att betala in skatten...


Floden svämmar över. Det händer då och då och i dag evakuerades ett par fastigheter och folk fick flytta sina bilar från de underjordiska garagen i området...

...dramat lockade till sig en hel del publik, som synes... ...liksom de lokala TV-bolagen.

söndag 17 april 2011

Så går en harmonisk söndag

Jodå, det blev fem kilometers löpning i dag, på ytterst sega ben. Men det är bara att bryta ihop och komma igen, detta är ju trots allt den första dagen på resten av mitt liv och det handlar om att se möjligheterna, inte problemen.

Vaknade oroväckande tidigt i morse, trots att jag gick och la mig sent i går kväll (fastnade framför TV:n) och frånvaro av väckarklocka. Det måste vara åldern.

Nåväl. Morgonstund ha guld i mund, så jag travade ner i köket och lyssnade på Gomorron Världen och drack mitt thé i lugn och stillhet.

Barnen vaknade till liv en efter en och eftersom vädret var vackert så beslöt jag mig för att våga föreslå en gemensam promenad längs floden. Efter att ha åhört omkring 30 högjudda argument mot detta, drev jag igenom min idé ändå. Jag är ju ändå flockledare, det har jag lärt mig av Werner.

Så vi travade iväg och hade faktiskt ett par trevliga timmar i solen, med lite stopp här och där, bland annat på House of Sweden och på Georgetown Runningshop, där jag köper all min löarutrustning och där vi numera har en god vän som jobbar (vilket jag utgår ifrån innebär att vi får familjerabatt). På vägen hem köpte vi sushi till lunch. Sedan satte jag mig och jobbade en stund i solskenet på bakgården. Och somnade efter tre minuter - ytterligare ett åldertecken, antar jag. Men det blev bara en liten nätt slummer.

Grabbarna stack till Rose Park med en fotboll, Syster Yster gjorde läxan och allt kändes hur bra som helst. Och ännu bättre blev det förstås när hustrun kom hem fram mot eftermiddagen efter tre dagar i Louisianas träskmarker.

Denna djupt harmoniska söndag avrundades med fotbollsträning för Lillebror. Det var då jag passade på att kuta en liten runda. Och när vi kom hem hade hustrun gjort middag, laxwok.

Enda smolken i glädjebägaren var att jag inte hann se Caps-matchen i eftermiddags. Men det gjorde inte så mycket, de förlorade ändå. 2-3 mot NY Rangers.

Nästa vecka (tisdag) ser jag fram mot att GAIS slår farsans gamla favvogäng Järnkaminerna. Ska vi säga 3-1 till Atleterna?

lördag 16 april 2011

GAIS-vinst och tornadovarning i Distriktet

Den allsvenska seriesegern är i princip klar. GAIS vann med 2-0 på bortaplan mot Bollklubben från Halmstad i dag. Jag fick några direktrapporter från Örjans Vall av svärföräldrarna som var på plats.

Svärfar muttrade något om enögda domare och att HBK blivit bestulna på segern efter horribla utvisningar. Han har naturligtvis helt fel. Bara det faktum att han var på plats och att jag lyssnade på webbradions utsändning ger ju inte honom någon slags exklusiv rätt att bedöma sakernas tillstånd. Självklart var Atleternas seger fullständigt rättvis. Svärmor var mest imponerad av GAIS-klacken glada och positiva inställning till sin omvärld och hur den höll igång under hela matchen. Jag tror möjligen att hon sakta men säkert och efter 15 års intensivt bearbetande från min sida är på väg över till det grönsvarta lägret.

En härlig start på denna lördag i Distriktet, således. Annars har dagen mest präglats av regn och rusk. Jag har varit utomhus exakt tre gånger: I morse när jag hämtade tidningarna. På förmiddagen när presenningen över cyklarna hade blåst iväg. Och i eftermiddags för att ta in soptunnan.

Hustrun, som jobbar intensivt nere i New Orleans, ringde vid lunchtid och berättade att det utfördats tornadovarning för Distriktet. Hittills har vi dock inte sett några tecken på det. Men det åskar och blixtrar och dundrar och regnet öser ner mellan varven. Enligt vissa källor - Andreas i chokladfabriken - så ska det hagla framemot kvällen.

Vårarna här i Distriktet är i sanning omväxlande. De närmaste sju dagarna kommer det att vara allt ifrån strålande solsken och 27 grader varmt till 8 grader och ösregn - allt enligt amerikanska SMHI.

Lillebrors fotbollsmatch blev naturligtvis inställd på grund av vädret. Så jag har försökt sysselsätta kidsen inomhus. Det har gått förvånansvårt bra. Det har pusslats, bakats kladdkaka, spelats kinect (ett TV-spel där man får röra sig en massa) och andra positiva och trevliga sysselsättningar.

Själv har jag mest suttit och jobbat vid datamaskinen hela dagen. Men nu är det strax dags för middagsfixande.

I morgon ska jag styra upp det där med motionen...

fredag 15 april 2011

När jag var liten fanns minsann inga TV-spel

Lillebror var ledig i dag, eftersom Emancipation Day (slaveriets avskaffande) är en helgdag i Distriktet. Däremot gick de övriga två i skolan som vanligt och som den ambitiösa fader jag är så tänkte jag dra nytta av den arla morgonstunden och sticka iväg och bada med Lillebror i vår jättefina kommunala inomhuspool.

Så vi levererade Syster Yster först och sedan Big Brother och därefter åkte vi till poolen innan klockan ens hade slagit åtta på morgonen. Parkerade och gick in - och upptäckte att Emancipation Day också gällde här.

Stängt med andra ord.

Attans. Vi blev rejält sura båda två. Tolka dock inte detta som om vi är emot slaveriets avskaffande.

Vi åkte och storhandlade istället. Sedan spelade vi tennis en timme. Och fixade i trädgården. Och lite annat smått och gott. Vilket inte hindrade Lillebror från att bli vaaaansinnigt uttråkad eftersom jag inte ville att han skulle sätta sig framför TV:n eller datorn i det vackra vädret.

"Kan du inte hämta en bok och sätta i trädgården och läsa", undrade jag.

"Jag behöver inte läsa på elva dagar", svarade yngste sonen med hänvisning till skollovet.

När jag var i hans ålder så var böcker det bästa jag visste. Jag läste jämnt när jag var ledig. Inne när det regnade. Ute när det var vackert väder. Så fort jag blev uttråkad eller inte hade någon att leka med så letade jag upp en bok och försvann in i fantasins värld. Men för Lillebror är läsning uppenbart något som är förknippat med skolarbete och läxa. Istället är det TV-spel och datorn som står för det njutningsfyllda. Onekligen en intressant skillnad mellan generationerna.

Syster Yster tystnade plötsligt klockan sju i morse. Hon och flera av hennes klasskamrater hade avlagt ett tysthetslöfte för att stödja rättigheterna för "gay, lesbian and transgender". Fram till tre på eftermiddagen i dag var de tysta - i åtta timmar. Fråga mig inte vad det är för symbolik i detta, att knipa käft för utsatta grupper. Men det finns nog någon tanke bakom. Tyvärr kunde jag inte fråga dottern eftersom hon ändå inte svarade. Och sedan glömde jag bort det. Men jag återkommer i ämnet om jag kommer ihåg att kolla upp det.

Nu ska jag gå ner och kolla den ansdra slutspelsmatchen mellan Caps och N Y Rangers. Och i morgon bitti är det GAIS-match, följt av match för Lillebrors soccergäng Penguins.

Mycket sport nu, med andra ord.

torsdag 14 april 2011

Intensiv torsdag och springbreak för Lillebror

"Supervärme i påskveckan" utropar Aftonbladets webbupplaga och hävdar "att det blir upp till 20 grader på sina håll".

Nå. Det är ju kul för er. Vi hade 26 grader och strålande sol här i Distriktet i dag.

Inte för att jag fick njuta av det fina vädret särskilt mycket. För en gångs skull drog jag på mig finkläderna i morse (strök till och med en skjorta i går kväll). Hade nämligen ett viktigt möte på toppnivå. Träff med ett gäng höjdare på den amerikanska motsvarigheten till socialdepartementen. Mycket givande och dessutom avlöpte mötet alldeles enastående bra. Så det blev en finfin förmiddag.

Efter lite jobb på hemmakontoret, var det så dags för hämtning av Lillebror, som nu har springbreak i elva dagar! Därefter stack vi till Syster Ysters skola, där även Big Brother var eftersom han deltog i en stor friidrottstävling som gick av stapeln där.

Mitt under tävlingen var jag dock tvungen att sticka iväg till bilverkstan, som var klar med vår bil efter nästan två veckors reparationer. Naturligtvis hade polisen stängt av vägen dit så jag fastnade i en bilkö, men lyckades till slut krångla mig fram. Bilen såg ut som ny och var till och med tvättad, vilket den inte varit de senaste två åren. Sedan tankade jag hyrbilen, lämnade tillbaka den och körde tillbaka till tävligen med vår kära, fina, gamla Freestyle. Och kom precis lagom för att se Big Brother sånär vinna 200 meter och göra en stabil insats som slutman i stafetten.

Vi var hemma igen framåt sju, så det blev Five Guys-hamburgare till middag i dag.

Tilläggas kan att hustrun åkte iväg till Louisiana i förmiddags, så nu är vi gräsänklingar här i Distriktet...

I morgon ser jag fram mot att Caps (jag pratar NHL-hockey och slutspel här) vinner andra raka matchen mot N Y Rangers. Gårdagens kamp var intensiv, tät och spännande. Slutade 2-1 efter det avgörande målet nästan 19 minuter in i den fjärde perioden...

Och på lördag gäller det att gå upp tidigt. GAIS möter Bollklubben från Halmstad på örjans Vall klockan 8 lokal amerikansk tid...


Se vilken stil han har. Big Brother var slutman i stafetten, 4 x 400 meter. Han var tyvärr hopplöst efter de främsta lagen vid växlingen och fick nöja sig med att bevaka skolans position. På 200 meter individuellt slutade han tvåa, någon tiondel efter segraren. Good job!

onsdag 13 april 2011

Trendspaning: Rio är på gång

Efter vad jag minns så krävdes de tre spaningar för att en företeelse skulle få kallas en trend i radioprogrammet Spanarna. Trendspaning är rätt kul och något jag faktiskt sysslat professionellt med i mitt arbete som omvärlds- och framtidsanalytiker - ett av de absolut roligaste jobb jag har haft.

Rent parantetiskt: Ett annat roligt jobb som jag har haft var oljesanerare ute i den småländska skärgården. Jag och ett gäng andra skojiga människor (om jag nu kan räknas som skojig) anlitades till att sanera olja som drivit i land längs kusten mellan Oskarshman och Västervik någon gång runt 1980. Det blev några fantastiska vårmånader ute i skärgården, med massor av fågelskådning och fiske och vackert väder och... ja, lite oljesanering också. Det är nog det bästa jobb jag någonsin haft.

Men det var om trender jag skulle skriva. Jag har tre spaningar på att Rio de Janeiro nu börjar segla upp som värsta innestaden:

1. Den nya filmen "Rio"

2. Washington Post hade en jättebilaga om Rio i dag.

3. Mina svärföräldrar, som alltid är extremt trendkänsliga, besökte nyligen stan.

Anledningen till det radikalt ökade intresset för den brasilianska pärlan är naturligtvis OS 2016, som ska gå där. Jag råkade befinna mig på Rådhuspladsen i Köbenhavn när IOK, som hade förlagt sitt möte till den danska huvudstaden, bestämde sig för Rio. Japanerna grät och amerikanerna var förbannade. Det hjälpte inte ens att Barack Obama gjorde ett personligt besök på mötet och pläderade för Chicago. Rio tog hem segern.

Dessutom går ju fotbolls-VM 2014 i brasseland och Rio är förstås en av städerna där matcherna går.

Läge att åka dit, med andra ord. Dessutom har vi ju hustruns syrra och hennes familj bosatta där. Nästa vinter!

Annars ser jag fram mot kvällens första sluspelsmatch (jag pratar NHL-hockey här) mellan huvudstadens stolthet Caps och N Y Rangers, med den svenske The King i mål - Henrik Lundqvist. Kan bli en bra match.

Mitt tips: 3-1 till Bäckströms gäng.

måndag 11 april 2011

Den amerikanska rädslans konsekvenser

Jo, jag vet att det är ett i-landsproblem och att jag överreagerar och att det finns viktigare saker att bli upprörd över här i livet. Men ibland driver trafiken i Distriktet till vansinnets gräns. Och i grunden handlar det om något betydligt mer grundläggande och principiellt intressant: amerikaners utbredda rädsla för nästan allting och vilka praktiska konsekvenser det kan få. "Home of the brave" står det i nationalsången. Ibland får mig den frasen att dra på munnen en smula.

I morse åkte jag och Syster Yster och Big Brother som vanligt iväg till deras respektive skolor vid halv åtta-tiden. Det gick bra och var som vanligt i ungefär en halv kilometer. Sedan var det stopp. Vi stod och väntade i kön en stund, men insåg att det var kört. Jag gjorde en u-sväng och tog en alternativ väg. Big Brother hann precis och Syster Yster kom fem minuter försent. Helt okej med tanke på förutsättningarna.

Glad i hågen vände jag hyrbilen (vår egen bil är fortfarande på verkstan) tillbaka mot hemmet. Körde den vanliga vägen, som ligger rätt långt från den väg som var avstängd. Att den var avstängd berodde för övrigt på att det hittats en "mystisk" väska som det tog ungefär en timme att avlägsna.

Men den vanliga vägen visade sig vara en enda lång parkeringsplats. Sträckan som normalt tar runt tio minuter att köra, tog nu en dryg timme. "Alla" valde förstås att ta den här vägen eftersom övriga vägar också var igenproppade på grund av den där väskan. Dessutom hade man lämpligt nog satt igång ett vägarbete denna morgon, så den normalt tvåfiliga vägen var nu bara enfilig.

Summa sumarum: Jag kom hem en dryg timme senare än vanligt och eftersom hustrun var upptagen med brådskande jobb, så kom även Lillebror försent denna underbara tisdagsmorgon.

Det här med amerikaners rädsla sätter onekligen sina spår här och där. Jag kan förvisso förstå att man är försiktig, bränd som man är efter 9/11. Här i Distriktet härjade ju dessutom en osedvanligt läskig krypskytt strax innan terrorattackerna. Då och då inträffar vansinnesdåd och antalet personer som mördas i DC med omnejd är bra mycket högre än genomsnittet för landet - för att inte tala om mord- och dråpfrekvensen i old Sweden.

Men ändå... För en annan känns mycket av den här rädslan våldsamt överdriven och våldsamt utbredd. Man tar i så förbaskat. Säkerhetstänkandet går mig på nerverna ibland. Det går igen överallt. I annonser, i TV-program, i samtal med vänner och bekanta, på skolan...

Ja, det här blev ju inte en särskilt strukturerad text märker jag. Och jag vet att jag har berört ämnet förut, lika onyanserat och spontant som här ovan. Den amerikanska rädslan är egentligen värt en närmare granskning och djupare analys. Men det får bli en annan gång.



Så himla vackert och som balsam för en stressad själ. Blommor på framsidan av vårt hus. Tusentals. Vad den heter? Ingen aning.

Reuse, recycle, reduce

Reuse, recycle, reduce.

Som ett mantra har Lillebror upprepat dessa ord de senaste veckorna. Klassen har nämligen haft miljö som tema och som gammal miljöaktivist har jag naturligtvis glatt mig oerhört över min yngste sons engagemang. Det är barnen som är vårt hopp!

I dag var det dags för en fieldtrip till en av våra lokala recycling-centers som finns i och runt DC och jag hängde förstås på. Äntligen skulle jag få svar på gåtan: Hur sorterar man all återvinning när man börjar med att samla in allt huller om buller?

Här går det alltså till så att hushållen lägger plast, papper, metall, glas osv i en och samma låda. Sedan ställer man ut denna låda (eller de två lådor plus diverse kassa som vi brukar få ihop) på gatan en dag per vecka. Återvinningsbilen kommer förbi och hämtar upp allting. När bilen är full så dumpar det allt på återvinningscentralen. I en enda stor hög.

Därefter vidtar själva sorteringen. Vilket ju kan tyckas vara en smula omvänt och ineffektivt, jämfört med det svenska systemet med källsortering (alltså sortering vid källan, dvs i hushållen, arbetsplatserna etc). Och visst är det ineffektivt. Det var lätt att konstatera när man såg denna jätteanläggning, som måste sluka mängder av energi och resurser bara för sorteringen. Här används gigantiska skakmaskiner som ska skilja lätt materialt från tyngre. En slags magnettunna, som separerar metall från annat. En vindmaskin som blåser bortpapper. Och en del andra märkliga maskiner som garanterar slukar rätt mycket elkraft.

Men framförallt sorteras det för hand. Bara på den här anläggningen, som verkligen inte tillhör de största, jobbade ett 30-tal personer på heltid med att stå längs bandet och sortera.

Sammantaget får allt det här mig att fundera på om det här systemet verkligen är miljöekonomiskt lönsamt. När jag frågade om det, påstod vår guide att anläggningen går runt rent företagsekonomiskt. Att det som produceras här och sedan säljs vidare till främst förpackningsindustri genererar såpass mycket pengar att det räcker för att finansiera verksamheten.

Men detta bygger förstås på tillgång på - för svenska förhållanden - extremt låga el- och energikostnader samt låga löner. De anställda här ligger förmodligen strax ovanför minimilönen i USA, dvs runt tio dollar per timme.

Hur som helst med den saken - ett synnerligen intressant studiebesök. Och dessutom har vi haft en härlig dag i Distriktet med 30 grader varmt på eftermiddagen.



Tyvärr fick jag av någon obegriplig anledning inte ta några bilder inifrån anläggningen, men jag smygtog några via ett utkiksfönster. Här kommer alltså återvinningen in...

...i en salig röra. Sedan skyfflas allting in på ett stort band som leder in till själva sorteringen, som delvis är automatiserad (skaka, blåsa, magnet...), men det mesta görs för hand.

Prince George's county hade källsortering av återvinningen från början, men har övergått till "single-stream recycling". När jag frågade varför så blev svaret att allting ändå blandades i transporten till centralen...
Kidsen i Lillebrors second grade.


Stället vi var på.


Slutligen kan jag inte låta bli att visa att Brygg Caféet i Grötviks hamn, Halmstad, pryder väggen i ett klassrum i Washington DC...

söndag 10 april 2011

Vad är det för fel på lagom?

Jag vet inte riktigt vad som hände eller vad som flög i mig, men plötsligt hade jag sprungit tio kilometer och då bestämde jag mig för att springa några till. Och sedan kände jag att tio miles verkade som en rund och bra siffra. Det är 16 kilometer.

Det var för mycket.

Jag förstår inte varför jag alltid har så svårt att anamma det alldeles utmärkta och helt orättvist utskällde begreppet lagom.

Att kuta 16 kilometer när man bara sprungit en gång på tre veckor och dessutom haft en rejäl förkylning i kroppen i närmare två av dessa veckor, är inte dumt. Det är vansinnigt.

Men jag överlevde mot alla odds och gick sedan omkring som en 90-årig skedeskjuten gubbe resten av denna söndag i Distriktet. Kramp i vaderna och värk i ryggen.

Det där med att det ska vara skönt efteråt är således bara en myt.

I övrigt denna dag: Syster Yster kom hem efter att ha tillbringat natten hos en kompis. De hemmavarande bröderna har spelat fotboll i Rose Park. Hustrun har jobbat.

I morgon ser jag fram mot att följa med Lillebrors klass på en field trip. Vi ska kolla in hur det går till på Distriktets recycling-center. Något jag funderat rätt mycket på, eftersom källsortering är ett totalt okänt fenomen här. Således lägger vi alla återvinningsgrejer i samma box. Papper blandas med metall, glas, plast och så vidare. Jag återkommer med rapport.

Och till alla er som varit oroliga inför mitt hotade möte med det amerikanska hälsodepartementet (se inlägg för några dagar sedan): Var lugna, mötet blir av. Den aviserade stängningen av den statliga offentliga sektorn är inställd. Partierna i detta Kalle Anka-parlament lyckades komma överens en timme innan tidsfristen löpte ut. Så nu finns det pengar för de anställdas löner igen.

Om jag låter en aning föraktfull? Inte då.

lördag 9 april 2011

Nu vinner vi allsvenskan

Det händer inte ofta. Kanske i snitt en gång per säsong. Så det gäller att njuta maximalt när det händer.

En riktigt bra GAIS-match.

4-0 mot farbror Lasses Trelleborg är minsann inget att skämmas för. Och mitt tips från föregående inlägg gick nästan in. Jag förutsåg en tremålsvinst, med två mål av Santos och tre assists av Wanderboy. Det blev två mål av Santos och tre assists av Wanderboy. Men som en ren bonus så fixade W på egen hand ett fjärde mål.

Så nu vinner vi allsvenskan.

Medan jag satt klistrad och jublade framför webbradion, stack hustrun och dottern och kollade Cherry Blossom Parade inne i stan, medan Lillebror åkte iväg och kollade fotboll (den europeiska varianten) tillsammans med en kompis. Big Brother, som ju är tonåring, låg och sov.

Nu är det kväll och Syster Yster har åkt iväg på en sleep over. Sönerna spelar TV-spel och hustrun och jag smälter dagens fantastiska middag bestående av färsk pasta och skaldjur i vitvins- och citronsås med champinjoner och purjolök. Till detta färska tomater och en enkel grönsallad.

Fantastiskt gott om jag får säga det själv.

I övrigt kan jag komplettera gårdagens skolrapport med att Lillebror hade med sig ett fantastiskt betyg hem i går och att Syster Yster enbart har stora A:n i sitt senaste report card.

Herregud vilka kids!

fredag 8 april 2011

Stolta föräldrar och polsk riksdag i USA

Fredag i Distriktet och alla pratar om " the shutdown". Representanthusets båda partier förhandlar om budget och kan inte komma överens. Och vid midnatt löper tiden och pengarna ut. All offentlig verksamhet i statlig regi läggs ner eftersom det plötsligt inte finns några medel att bekosta den med (med vissa undantag, t ex militären - fast de anställda får inga löner).

Det hela är helt horribelt och jag kommer oförblommerat att tänka på det gamla kära begreppet polsk riksdag.

Och då menar jag verkligen inget illa om polacker.

Jag är själv drabbad eftersom jag har ett inplanerat möte nästa vecka med det amerikanska hälsodepartementet. Som det verkar just nu så blir det inget med det. Upprörande!

Annars har denna dag bland annat ägnats åt utvecklingssamtal på Big Brothers skola. Utan att bli alltför intim kan jag avslöja att grabbens farsa är väldigt stolt. Barnen har uppenbarligen ärvt sin mors intelligens.

I morgon ser jag fram mot GAIS första allsvenska seger för säsongen. Atleterna möter Trelleborgs FF på Nya Gamla Ullevi. Jag tippar 3-0. Två mål av Santos, ett av Mårtensson, samtliga assist av Wanderson. Radions webbsändning startar kl 10, amerikansk tid.


Kusinträff i Distriktet. Hustrun och Anna fick ett par dagar innan Anna stack iväg på sin konferens.


Stolt mor med son efter utvecklingssamtal på skolan.

torsdag 7 april 2011

Sportsnack

För första gången på mer än tre veckor så sågs Peter Andréasson löpträna i eftermiddags. Vår utsända fick en kort pratstund med honom efter rundan.

Hur känns det?

Okej. Efter omständigheterna.

Vad är orsaken till det långa uppehållet

En kombination av lättja och sjukdom.

Utveckla.

Först hade jag semester och då blev det ingen motionsträning annat än att jag simmade en del i poolen. Sedan var jag förkyld ett par veckor. Hela försäsongsträningen gick åt skogen.

Ja, hur står det egentligen till med formen?

Inget vidare.

Dagens löpning... Fem kilometer på en snittid av nästan 5:30/km. Inte så imponerande?

Nej.

Hade du hoppats på ett bättre resultat?

Ja. Hoppas gör man ju alltid.

Första kilometern gick ju rätt bra, runt 5:20. Andra också, 5:15. Sedan verkar det ha hänt något på tredje?

Kroppen svarade inte.

Och på den fjärde ligger du på nära sex minuter?

Jo. Jag tog slut helt enkelt.

Så hur ser du nu på framtiden?

Det är bara att bryta ihop och komma igen.

onsdag 6 april 2011

Alla är glada och alla mår bra

Ännu en finfin dag i Distriktet. Alla är glada och alla mår bra. Jag lagade lasagne, en vegetarisk och en med köttfärs. Fantastiskt goda.

Nu vi fram mot att hustruns kusin Anna kommer på senare i kväll. Hon ska hälsa på hos oss några dagar och passade dessutom på att besöka Island på vägen hit. Smart sätt att mildra jetlagen. Hon ringde just och berättade att hon har väskan full med svenskt godis. Så nu gäller det att hålla sig vaken...

På TV pågår årets näst sista Caps-match (jag talar NHL-hockey här). Nästa vecka inleds slutspelet. Capitals är redan klara för playoff och har spelat riktigt bra på slutet. Leder t ex med 3-0 i kvällens match mot Pantrarna från Florida.

tisdag 5 april 2011

God middag och örngott

Dagens stora händelse var utan tvekan att vi äntligen fick se min svägerska Hannas nya kortkorta frisyr. Alltsedan hon skrev om den på sin blogg för några veckor sedan, har vi gått omkring här i Distriktet och väntat på bilder.

Tack! Annars kan jag meddela att dagens middag bestod av tre hemlagade pizzor. fantastiskt gott om jag får säga det själv.

I övrigt har jag mest suttit framför datamaskinen hela dagen. Inte särskilt upphetsande, med andra ord.

Nu ska jag gå ner en trappa och kolla in kvällens Caps-match. Jo, just det. Lite upphetsande har det varit trots allt. Hustrun tipsade om en webbsida där man kan följa ett häckande örnpar live i ett bo någonstans i Iowa. Så jag har varit uppkopplad mest hela dagen och då och då tittat in och kollat läget. Två ungar har kläckts och ett tredje ägg ligger och väntar. Dagens middag bestod av en orm, som åts med god aprit. Se själva via den här länken. Eller här nedan. Kan för övrigt meddela att "mitt" örnpar söder om Alexandria inte lyckats få ihop det i år. Inga kids där, således.



Video clips at Ustream

måndag 4 april 2011

Tufft liv i 30-gradig värme och Clash-nostalgi

Den första riktiga sommardagen här i Distriktet, runt 30 grader på eftermiddagen och strålande sol. Jag tog med mig jobbet (preliminära versionen av de svenska nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder som jag just nu håller på att översätta till engelska i valda stycken) ut på gården och satt i solen ett tag - men det var för varmt. Så jag la undan jobbet och solade istället.

Tufft liv.

Hela morgonen och förmiddagen ägnade jag åt bilfix. Först körde jag vår krockade bil till verksta'n. Där hade dom slarvat bort alla papper, så jag fick fylle i en massa dokument en gång till. Amerikaner är väldigt förtjusta i sina dokument, oavsett vad det handlar om.

När jag väl var klar på verksta'n, vandrade jag över till biluthyrningsfirman strax intill. Den som körde på vår bil står för kostnaden för en hyrbil (eller rättare sagt hennes försäkringsbolag) under de två veckorna det beräknas ta att laga Forden. Som vanligt tog det lååång tid hos biluthyraren. Och nya papper skulle fyllas i.

Till slut fick jag i alla fall en bil och körde iväg för att fixa ett parkeringstillstånd. När jag hade parkerat och skulle låsa hyrbilen upptäckte jag att det inte gick att låsa den. Något var fel med låsanordningen. Så det blev till att åka tillbaka till uthyrningen. Som naturligtvis inte hade någon annan motsvarande bil inne och klar. Så jag blev uppgraderad till en minivan. Men den skulle tvättas och grejas med först.

Nå. Så småningom kom jag i alla fall iväg igen. Parkeringstillståndet gick oväntat snabbt att ordna och jag var tillbaka på hemmakontoret lagom till lunch - hela utflykten tog ganska exakt tre timmar.

Tre timmar som försvunna ur mitt liv.

Men varför klaga? Jag har tidigare imponerats av och berömt amerikansk TV. Visst visas det ofantligt mycket skräp, men det finns också utrymme för nästan extremt högkvalitativa, smala och ofta helt förunderliga filmer, dokumentärer och annat. I går kväll visades till exempel dokumentären "Joe Strummer: The Future Is Unwritten" av Julien Temple. En helt suverän film. Jag satt trollbunden och mindes tillbaka när jag såg The Clash spela på Scandinavium. Kan det möjligen vara för ganska exakt 30 år sedan? Början av 1980-talet var det i alla fall. Har säkert biljetten kvar i någon låda någonstans.

I övrigt väntas det dra in ett oväder över Distriktet i natt och i morgon ska temperaturen hålla sig kring måttliga 50 grader (tio grader Celcius). Så sommaren blev rätt kort den här gången. Men den kommer säkert igen.


söndag 3 april 2011

Förlust för GAIS - allt är som vanligt

Hade ställt klockan på 7:45 i morse, vilket naturligtvis är helt vansinnigt en söndagsmorgon. Men vad gör man inte för nöjet av att höra GAIS vinna den allsvenska premiären?

Så jag tassade ner i köket i det skira morgonljuset. Knappt en själ var vaken i den amerikanska huvudstaden. Det var i sanning en vidunderlig och magisk upplevelse av stillhet och närmast sakral kontemplation. Så satte jag på webbradion, klickade fram rätt match, fixade frukost, hämtade tidningarna och satte mig förväntansfullt bredvid datorn på köksbordet.

Detta var året då Atleterna äntligen skulle börja spela bra fotboll. Detta var året då hopplösa förluster med baklängesmål i 91:a spelminuten äntligen skulle förpassas till historiens sophög. Detta var året när Makrillarna lyckades passa rätt mer än tre gånger i rad.

Sedan började webbsändningen. Och allt var naturligtvis som vanligt. Knappt två timmar senare var 0-2-förlusten mot nykomlingarna IFK Norrköping ett faktum. Inte en enda målchans på hela matchen. Lagkaptenen utvisad. Straff till motståndarna.

Man borde inte bli förvånad. Man borde kanske redan nu kräva tränarens avgång. Men man avvaktar trots allt med det till nästa omgång.

Däremot vidhåller jag att klubben borde ha kontrakterat Bobbie da Cruz Friberg till försvaret. Det sista var en passning till min bloggkollega Olle J.

Får trösta mig med att Lillebror dundrade in två mål i dagens träningsmatch, som hans lag vann med 3-1. Källa till samtliga dessa uppgifter är för övrigt Lillebror själv, eftersom jag inte var på plats.

I övrigt denna söndag i Distriktet: Riktigt trevligt väder. Min förkylning är definitivt på väg att besegras. Tyvärr verkar jag dock ha smittat hustrun, som rapporterar om halsont, snuva och huvudvärk.

lördag 2 april 2011

Mycket fotboll och mycket väder

Mycket fotboll nu. I morgon är det premiär för GAIS i årets allsvenska. Klockan 8 på morgonen går matchen igång. Okristligt en söndagsmorgon. Men det är bara att masa sig upp.

Och i dag, lördag, spelade Lillebror sin första match för säsongen med sitt Penguins. Många nya spelare i laget gjorde väl att det var rätt virrigt till en början och laget låg under i pausen, men kom igång lite bättre i andra halvlek.

Enligt Lillebror vann de med 5-4. Jag vet inte om jag såg samma match, för jag tyckte att resultatet blev ett helt annat. Men sådana detaljer är ju inte så mycket att bry sig om.

Knappt hade slutsignalen gått förrän det började ösregna och vi fick springa in under ett tak i närheten och ta skydd. temperaturen sjönk med runt tio grader på några minuter och sedan började det både hagla och åska. Men vid det laget hade vi redan tagit oss hem.

Nu skiner solen igen. Det är verkligen aprilväder här i Distriktet. Vilket ju kanske inte är så konstigt eftersom det ju faktiskt är april.

Medan vi var på fotboll så åkte hustrun och Syster Yster och köpte en massa blommor till trädgården. Så nu ska här planteras!

Hur det går i morgon? Jag hoppas på 4-0, men det är ju knappast realistiskt. Vad sägs om 1-1?

Kan konstatera att svärfars bollklubb från Halmstad redan spelat sin första match. 0-0 mot Kaaamaa FF på Örjans. Just nu leder faktiskt HBK allsvenskan...


Lillebror på språng. Men var är bollen?