Värst vad tiden går fort numera. Det blev en trevlig helg, med film på skolgården, ett par glas vin hemma hos Bill, vinst för Lillebror i lördagens fotbollsmatch, kärt återseende av hustrun som kom tillbaka efter fyra dagar i Florida och en trevlig kycklingmiddag i familjens sköte under aftonen.
I går chockade jag kroppen genom att springa 15 kilometer. Turen blev en klassiker: Längs Potomac River, via Lincoln Memorial in på National Mall. Förbi Reflecting Pool, Andra världskrigs-monumentet, obelisken, alla muséerna, upp till kongressbyggnaden, en kort sväng runt Capitol Hill och sedan tillbaka igen.
På kvällen var vi bjudna på middag hemma hos några vänner här i Georgetown och eftersom det var så trevligt så blev vi sittande där till rätt sent, trots att två av kidsen skulle till sina skolor i morse...
Men de kom upp i tid, de små liven.
Lillebror har ledigt i dag, det är så kallad Family Conference Day. Så hustrun och jag har varit på skolan och pratat med hans lärare. Han fick fantastiskt goda omdömen och kan helt fritt välja om han vill bli rymdforskare eller nobelpristagare i litteratur. Det känns skönt att veta.
Nu ska jag strax iväg och hämta dottern. Sedan åker vi och kollar in Big Brothers kvarsfinal i säsongens soccerslutspel. Tyvärr möter de ett ruskigt bra lag, så mycket talar för att de åker ur. Men man vet aldrig. Större under har skett (t ex att GAIS lyckades gå upp i allsvenskan igen). Och jag kommer troligen att skrika mig hes. Som vanligt. Fast Big Brother tycker det är pinsamt och brukar ge mig några arga blickar...
I övrigt är det en del deprimerande fix med den kommande begravningen och fullt upp med reportageskrivande.
På onsdag åker vi till Sverige, men förhoppningsvis hinner jag skriva någon eller några rader innan dess.
Take care.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar