...efter en extremt omtumlande långhelg i Sverige, med mammas begravning, massor av möten med familj, släkt och vänner, en heldag i mors lägenhet med sortering och packning och annat smått och gott.
Jobbigt, men ändå bra på något sätt.
Och vi hann dessutom faktiskt med att fira äldste sonens 25-årsdag så här lite i efterhand.
Tack alla underbara människor som gjorde några sorgliga oktoberdagar lite mindre sorgliga.
Skriver mer se'n.
2 kommentarer:
Så skönt att allt gick bra. Förstår vad du menar när du säger att det ändå blev bra på nåt sätt, trots det sorgliga. Gjorde samma "resa" själv förra året.
Tack Ingabritt!
Skicka en kommentar