Plötsligt var den bara där, mitt i den småländska skogen. GAISare finns överallt. I Tuna, i Washington. Ja, det finns rentav några kvar i Göteborg.Vi var ute och körde på en liten småländsk väg häromdagen, på väg mellan Påskallavik och Vimmerby. När jag precis hade kört över den smalspåriga järnvägen i Tuna, såg jag något skymta förbi till vänster. Jag stannade och backade tillbaka till övriga familjens stora protester.
Jo, där var den. En GAIS-brevlåda mitt i den småländska urskogen, målad i de vackraste av färger och försedd med det vackraste av klubbmärken.
Jag ser det som ett gott omen inför måndagens derby mot Örgryte IS.
5 kommentarer:
Hahahahaha! Det är helt klart ett omen :D
Helt overklig. Men mycket smakfull, särskilt i den miljön.
Ja,det behövs nog ingripande av högre makter om Atleterna skall få några poäng.
Fantastiskt! Jag gillade att just den brevlådan liksom omfamnades av trägubben. Vackert så man kan gråta!
La du något meddelande i brevlådan? Typ "du är icke ensam" eller så?
Attans, Hanna. Jag skulle förstås ha gjort det... Lagt ett meddelande alltså. Varför tänkte jag inte på det?
Skicka en kommentar