Repack

Hemma i DC ett halvt dygn för att repacka efter en vecka i California. Vi har haft otroligt roligt, det har varit intensivt och väldigt upplevelserikt. Vi crusade söderut från San Francisco, till Santa Cruz, Monterey, genom bränderna i Big Sur, Santa Barbara och sedan fram till slutmålet Los Angeles.

Möjligen återkommer jag med en fylligare reseberättelse. Annars får ni helt enkelt nöja er med följande: Jag rekommenderar ett besök. Särskilt San Francisco med omgivningarna gav mersmak. Även om vattnet var kallt.

I morgon förmiddag tar vi flygmaskinen till Sverige. Mitt under EM-finalen. Jag hoppas på Spanien, men ärligt talat gillar jag Tyskland rätt mycket också.

Till nästa gång får ni - om tekniken fungerar - njuta av en liten film inspelad på en musikfestival som vi råkade hamna på i hippisarnas hemstad San Fran. Den dansande mannen har troligen bott i den här parken sedan The Summer of Love 1967. Håll till godo.

Cool stad

San Francisco! Wow! Vi kom hit i går efter en lång resa med mallanlandning i Memphis. Hämtade vår jättestora bil och körde rakt in i hjärtat av San Fran. En oerhört trevlig stad med massor av trevligt folk, trevliga backar, trevliga spårvagnar, trevliga hus och en massa annat trevligt. Här är lätt att trivas. Vi stannar här till måndag. Sedan drar vi söderut.

Återkommer med kort rapport.

Semestern hägrar

Tidigt i morgon bitti sticker vi västerut, till San Francisco och en vecka längs kusten ner mot Los Angeles. Det ska bli väldigt kul att se en helt annan del av USA, jag har bara varit här på östsidan. Alla vi pratar med säger att Kalifornien är ett schysst place och Joan, grannen, blir närmast tårögd när hon berättar om San Francisco, stan där hon föddes och växte upp i.

Vi räknar med att stanna ett par dagar i Frisco, sedan bila söderut längs den berömda kustvägen. På vägen har vi stämt träff med Kaitlyn. Hon var en av dom som verkligen hjälpte oss mycket när vi precis flyttat hit till USA. Två dagar i veckan kom hon hem till oss och drillade barnen i engelska och lärde oss andra en hel del om hur saker och ting funkar. Efter höstterminen blev dock hennes längtan tillbaka till sunny California för stark och hon flyttade hem igen. Nu pluggar hon i Santa Barbara, norr om L A.

Vår vecka därborta i väster kommer att få sin final på Disneyland, det klassiska nöjesfältet med anor från 1950-talet. Nästa lördag åker vi tillbaka till DC, packar om lite snabbt och tar sedan en flygmaskin mot Stockholm, Arlanda. Om allt går som planerat så är vi på svensk mark på måndag den 30 juni kl 9, lokal tid. Det kan bli lite tufft att ställa om sig eftersom tidsskillnaden från Kalifornien är 9 timmar, men vi har ju sommaren på oss att sova.

Med detta sagt vill jag tacka alla kära läsare av denna blogg för den tid som gått. Från och med nu och några månader framåt kommer jag inte att uppdatera bloggen lika ofta som normalt. Jag har haft ambitionen att skriva något helst varje dag, men åtminstone varannan. Nu under sommaren lär det inte bli lika frekvent. Men någon ny grej ska jag väl kunna hinna med då och då. Dessutom spelar ju GAIS en del matcher den närmaste tiden och jag kan ju alltid bre ut mig över Atleternas insatser på plan. Det lär väl bli en och annan bitter text, om jag känner min gamla förening rätt.

Enligt planerna och biljetterna är vi tillbaka i USA i mitten av augusti och då återkommer även er bloggare med nya berättelser från the stora countryt i väster.

Take care out there!

Vemodigt farväl och abrupt EM-slut

Det är mycket att fixa nu så här strax innan semestern tager sin början. Jag grejar och donar och städar och packar och stuvar mest hela tiden. Detsamma gör min hustru, som dessutom arbetar mer än heltid på sitt kneg. Och barnen gör vad de kan för att "hjälpa till". Fast mest har de kul. I går var Syster Ysters kompis Rina här hela dagen. Storebror försvann till Rose Park och besketspel, sov över hos en polare och dök upp igen i dag vid lunchtid. Och i morgon kommer lillebrors kompis Carl över för en playdate.

Nu i kväll blev vi bjudna på restaurang av Barbara och John. Vi gick på Clyde's nere på M Street, en genuin amerikansk restaurang med bra käk och trevlig personal. Dessutom barnvänligt, vilket är trevligt eftersom alla fem kidsen var med. Det var troligen sista gången vi sågs på länge eftersom familjen flyttar till Buffalo i juli.

Det har verkligen varit kul att lära känna dom och både vi vuxna och barnen har trivts ypperligt ihop. Det var en aning vemodigt att skiljas nu i kväll. Vi ska försöka ta oss upp till Buffalo så snart vi kan. B&J har lovat oss en exklusiv guidning av Niagarafallet. Och dessutom vore det skoj att besöka Neil Youngs hemland Kanada åtminstone en gång i sitt liv.

Ja, slutligen några ord om EM-fiaskot. Det var med stor bävan jag satte på ESPN2 på TV:n kvart i 3 lokal tid. Jag har nämligen inte varit särskilt impad av landslagets spel i detta EM. Det började i o f s bra resultatmässigt mot Grekland, även om grekerna spelade sämre än svenskarna spelade bra. Matchen mot Spanien såg jag bara sporadiskt, men det jag såg gjorde mig inte direkt lycklig. Och det är ju osedvanligt klantigt att släppa in ett mål på övertid. Trodde bara det var GAIS som gjorde sån't. Och dagens match var ett riktigt bottennapp. Ryssarna var helt klart värda segern. Stundtals blev de svenska hjältarna utspelade.

Jag säger som jag brukar: Byt coach. Och se'n är det väl dags att pensionera ett antal av gubbarna?

Tacka vet jag USA. Deras herrar vann över Barbados med 8-0 i VM-kvalet häromdagen.

The Bubble

Washington Post kör just nu en stor artikelserie om "The Bubble". Tidningen slår fast att det senaste årens högkonjunktur i västvärlden i allmänhet och USA i synnerhet lett till en överhettning och en bubbla som nu är på väg att spricka. Det handlar om överbelånade fastigheter en gross, finansiell kris, sjunkande aktiekurser, sjunkande konsumtion, kraftigt ökande kostnader för bränsle och energi, ökad konkurrens från främst länder i Asien och ökade offentliga kostnader.

Återigen har landets samlade ekonomikår tagits på sängen med överraskning, bara lite drygt tio år efter att den förra fastighetsbubblan sprack med kraftiga ekonomiska konsekvenser som följd. Priserna på bostäder har nu börjat sjunka, på vissa håll ordentligt. Hus till salu har allt svårare att hitta köpare och nytillverkade fastigheter reas redan ut.

Det ska bli oerhört intressant att följa utvecklingen de närmaste åren. Och som vanligt: Det som händer i USA når förr eller senare i någon form även Sverige.

Från vardagen kan rapporteras att The Brundins, som är på besök från det gamla gänget, just nu är och spanar in Air and Space Museum. Hustrun jobbar och vi andra har börjat städa och packa så smått. På lördag sticker vi på semester till California en vecka och sedan mellanlandar vi bara här en natt innan flyget avgår mot Stockholm. Vi landar i Sverige den 30 juni.

Här är lite bilder från de senaste dagarna:

Party hos oss i lördags och barnen mutades med film. En av mina favoritrullar: Surf's Up. Se den om ni inte har sett den.

Folkligt, festligt, fullsatt. För första gången sedan vi kom till USA bjöd vi in på party i lite större skala. Omkring 50 personer - "våra närmaste vänner" som det brukar heta - minglade...

...drack vin, åt snacks och diskuterade sommarplaner och andra livsväsentligheter. Väldigt trevligt och kul att vi lyckades sy ihop det. Alla verkade glada och belåtna.

Dottern med svenska kompisen Ebba och lillebror Svante. Vi promenerade in till Lincoln Memorial på lördagseftermiddagen. Det var varmt. Som vanligt.

Hyggen, Big Brothers gamla klasspolare från Olovslundsskolan i Bromma. I bakgrunden skymtar Watergatekomplexet.

Ebba passade på att fira sin 9-årsdag i The District och blev uppvaktad med presenter. Och i går kväll bjöd hon oss andra på en smarrig glasstårta. Grattis Ebba!

Men vad gör dom här kungspudlarna här?!

Se'n sist

Besök från Sverige, party med 50 gäster, födelsedag, poolbad, åskoväder och kalas - helgen har varit intensiv här på andra sidan Atlanten. Jag återkommer med rapport och bilder. Låt mig bara konstatera att förlusten mot Spanien i pågående EM-slutspelet i fotboll för herrar var grym. Oerhört grym.

Nu är det dags att sova här i DC. CU!

Körkortet kirrat

Efter diverse byråkratiska turer och vändor hit och dit och fram och tillbaka, lyckades jag i dag äntligen få ihop alla dokument som krävs i denna stad för att få göra ett körkortstest. Den trogne läsaren av denna blogg vet ju om att jag blev stoppad, och näst intill gripen, av den beryktade Virginiapolisen i söndags. Officeren förklarade att mitt svenska körkort är ogiltigt och jag fick vackert lämna bilen och ta en taxi därifrån.

Min advokat arbetar nu med fallet (jag körde dessutom för fort på vägen ut mot flygplatsen) och under tiden gjorde jag ett försök att fixa ett DC driver's license. Det kändes inte riktigt bra att fortsätta köra med mitt svenska kort...

Fylld av både förväntan och dubier ställde jag mig i den gigantiska kön till disken vid DMV (The Department of Motor Vehicle). När jag äntligen kom fram fick jag skäll för att jag inte tagit med mig originalhandlingarna till hyresavtalet, ambassadebs översättning av körkorsttexten och några abdra väsentliga dokument. Jag vädjade och efter en mycket noggrann genomgång och kritisk skärskådande, så fick jag någon slags stämpel och en nummerlapp till nästa kö: Jag var godkänd att göra testet.

Efter någon timme blev det så min tur och det var dags för nästa tjänsteman att ytterst noga gå igenom samma papper som kollegan gjort. Efter att ha fört samma diskussion, blev jag inskriven och fick sätta mig vid en dator för att göra körkortsprovet.

Det är verkligen inget märkvärdigt. Man ska ha 15 rätt på max 20 frågor och alla frågor har tre svarsalternativ. Frågorna är närmast löjligt enkla. Det tog mig omkring fem minuter att fixa mina 15 rätt - jag hade ett slarvfel så jag behövde 16 frågor.

Därefter nästa kö. Och en ny nummerlapp. Och sedan vänta en halvtimme. Och sedan betala. Och sedan vänta på att ta bild. Och sedan vänta på själva körkortet, som man får med sig samma dag. Totalt tillbringade jag tre timmar i denna trevliga och fönsterlösa miljö i källaren till Georgetown Shopping Mall.

Men det var det värt. Nu har jag ett amerikanskt körkort som är giltigt i fem år och som dessutom funkar som ett ID-kort och ett bevis på att jag bor är här i Distriktet. Tjolahopp!

Övrigt värt att notera:

• Det var värst vad holländarna tar för sig i EM. 4-1 mot Frankrike imponerar.
• Fortsatt varmt i DC. Drygt 30 grader i dag också. Vi letade förgäves efter en öppen pool i eftermiddags.
• I morgon kommer The Brundins from Sweden. Hyggen, Ebba, Svante, Kinna och Perka har i kväll landat i NYC, tar morgontåget till DC och lär vara här runt lunchtid.
• I morgon har vi också ett party här hos oss. Jag har varit runt och köpt in snacks och dryck halva dagen. Rapport och bilder kommer.
• Den kände programledaren för NBC:s Meet the Press, Tim Russert, har helt oväntat avlidit, 58 år gammal. Russert var ett oerhört tungt namn inom den politiska journalistiken och var ett av NBC:s självklara ankare i samband med den nu stundande presidentvalet.

Sommarlov für alle

Det är egentligen helt otroligt. Vårt första amerikanska skolår är till ända. I dag, torsdag, var det Syster Ysters tur att som sista barn i skaran få sommarlov. Det här året har gått över all tänkbar förväntan när det gäller kidsen. De har anpassat sig så oerhört snabbt, har lärt sig prata flytande engelska way above my level och har skaffat massor av kompisar. En fröjd att skåda, sanna mina ord.

Sista dagen för dottern blev ett veritabelt kramkalas. Alla lärare avtackades och fick blommor och presenter och barnen kramades och grät och utbytte e-postadresser. Flera av kompisarna flyttar nu ifrån Washington, däribland några av de bästa vännerna. Precis som Syster Yster sa: även om det var roligt att få sommarlov är det lite sorgligt att säga hej då.

På väg till sista skoldagen.

Sommarlov! Dottern tillsammans med Mary som gick ut femman häromdagen och klasskompisen Nick, som ska flytta till Österrike i sommar tillsammans med mamma Kate och pappa Stefan - några av våra bästa vänner här i DC.

Kate tar farväl av min chef på biblioteket, Karen.

Vår rektor Dana fick blommor av oss. Hon är en riktig go-getter och frågan är väl hur länge vi får behålla henne som principal på lilla Hyde. Jag misstänker att hon siktar högre. Hon gör ett kanonjobb för oss.

Dotter med Ms McAlee, som heter Lauren egentligen. Hon har varit assisterande lärare hos 3rd graders och är helt suverän med kidsen. Nu slutar hon och börjar på ett "riktigt" lärarjobb i höst.

Dotter med Ms Miller, Penelope. Vår favvolärare sedan hon började gråta på vårt första utvecklingssamtal i höstas, så rörd var hon när hon berättade om dotterns framsteg i det engelska språket. Snacka om engagemang!

Nämen va 17!? Har de konstiga kungspudlarna också fått sommarlov? Eller hur hamnade de här?

Graduation, slipsar och picnic

Dagen har varit fylld med skolavslutningar, picnicar, åskoväder och en massa annat. Storebror tog "examen" från Hyde. Amerikanerna kan verkligen det här med graduation. Det var ett oerhört rörande program i den lånade kyrksalen tvärs över gatan. Sång, dansuppvisning, tal från rektor, lärare och elever, en massa fina diplom och intg som delades ut osv. Intet öga var torrt i salen.

Efter festligheterna stack alla 5th graders, med föräldrar och släktingar, till Montrose Park för en picnic. Mycket trevligt. Så nu har två av tre kids i familjen sommarlov. Syster Yster har två dagar kvar till sin skolavslutning.

Trots alla aktiviteter hann jag märkligt nog se Sveriges match mot Grekland i EM. Kanonmål av Zlatan, och hyfsat svenskt spel i andra halvlek. Men det som jag tyckte var det mest utmärkande i matchen var Greklands urusla spel. Nog kan man kräva mer av de regerande mästarna? Hur som haver. Bra start för Sverige. Kan man nu slå ryssarna är saken klar. För Spanien blir nog svårt.

Dagen avslutades med ett nytt picnic-besök i Montrose Park. Vi höll ut i värmen och bland myggen ända fram till att åskan började rulla in framemot halv nio på kvällen. Sedan blev det ett herrans liv i ett par timmar. Ett tag lystes himlen upp i stort sett oavbrutet av blixtrar. Men nu har thunderstormen blåst över.

En blivande president är ute på promenad. Var är livvakterna?

Naturligtvis dök även lillebror upp på brorsans graduation. Med slips.

Utanför salen. Bloggaren bar ingen slips. Dock hade jag hängt ett par solglsögon där slipsar pläga synas. Lite käckt sådär.

Principalen Dana Nerenberg, Big Brother och hans lärare Mrs Roth, som är något längre än vad bilden ger sken av, eftersom hon ställde sig på huk av någon anledning.

Tre salta grabbar i karriären. Wall Street - here we come. Ryan, Vladde och Storebror.

Alla graduanter, med fröken Roth till vänster.

Allas vår Mr C sa bye bye till avgångseleverna.

Tre sötnosar efter graduationen. Slipsarna har åkt av. Det var rätt varmt i dag. Typ 37 grader. Med den enorma luftfuktighet kändes det som runt 50.

Två sötnosar. Gissa om mamma var stolt över sin förstfödde. Gissa om jag var stolt.

Mary och storasyster i Montrose Park. Dagens andra picnic.

Typisk amerikansk picnic i en park. Min pastasallad på eget recept blev en succé. Sedan fick vi springa hem eftersom åskan kom farande med en väldig fart.

Summering

Ursäkta alla trogna läsare (runt 100 unika besökare per vecka, jag har numera koll) att jag varit frånvarande några dagar. Det är mycket nu. En kort sammanfattning:

• Enormt varmt. Tryckande och hög luftfuktighet. Temperaturer på över 35 grader de senaste dagarna. Man orkar liksom ingenting, att bara gå ut är en enorm ansträngning. Fast jag gillar det här extrema vädret samtidigt. Och vi har en bra fungerande AC.
• Polaren Steff kom och hälsade på, men han jobbade mest hela tiden. Han arbetar på Sveriges Radio och var här på reportageresa. Det blev ett glas whisky på lördagskvällen, annars inte mycket till nöjesliv för den stackaren - som led svårt av värmen och dessutom kände sig lurad av en jeansförsäljare. Livet är hårt.
• Lördagen ägnade jag och barnen mest åt att bada i poolen tillsammans med några kompisar. Det finns en public outdoor pool - eller rättare sagt tre bassänger - någon kilometer härifrån. Det var rätt många som hade samma idé som vi i värmen - men det fanns ändå gott om plats i vattnet
• Trevlig studentskiva i lördags kväll. Frida graduatade. Nu flyttar hon och brorsan Johan hem till Stockholm. Därmed mister vi våra trogna barnvakter - och jag mister min lunchkompis Anna som flyttar hem med kidsen.
• Söndagsförmiddagen var hela familjen på brunch hemma hos Tracey, Marcio och deras barn Trevor och Jacob. De bor i ett läckert hus på Capitol Hill och vi hade några utomordentligt trevliga timmar där. Marcio och jag bestämde oss för att gå och kolla in DC United tillsammans efter sommaren. Kul med en amerikan som gillar fotboll. Riktig fotboll. Fast Marcio har förstås brasiliansk bakgrund...
• Sedan tog vi med Stefan på lunch hos Jimmy T:s. Han blev - som väntat - helt såld på denna diner. Vilken ynnest att ha upptäckt den här syltan och dessutom känna de klart avspända ägarna John och Cynthia.
• Efter Jimmy T:s var tanken att jag skulle köra ut Stefan till flygplatsen hybriden från Zipcar. Och det gick ju hur bra som helst tills jag blev stoppad av polisen i Virginia. Jag hade kört för fort på motorvägen. 110 istället för 80 som var hastighetsbegränsningen. Förargligt, tänkte jag och gjorde mig beredd att ta emot en fortkörningsbot. Men så enkelt var det naturligtvis inte. Jag hade legat precis på gränsen till något som i denna delstat kallas "reckless driving by speed": 20 mph för fort. Och då var det plötsligt mycket allvarligt.
• Och när poliskvinnan sedan tyckte att mitt svenska körkort inte var giltigt i delstaten, så var det helt kört. Ja, ursäkta ordvalet. Men jag fick inte köra bilen mer. Det spelade ingen roll vad jag sa. Och att argumentera med en state trooper i Virginia är inte så taktiskt, så jag svalde förtreten och tog en taxi därifrån.
• Steff hann troligen med sitt flyg i alla fall, vi hörde hur som helst inget från honom efter att vi skilts åt utanför terminalen. Förhoppningsvis ligger han nu och sover sött i ett svalt sovrum i Falun.
• Själv har jag ägnat en stor del av dagen åt att ringa advokater. Den amerikanska rättvisan är rätt komplicerad och alla jag pratat med har varmt rekommenderat att jag ska ha en advokat som kan bestrida både den där fortkörningen och klaga på att mitt giltiga körkort plötsligt ansågs ogiltigt. Vi får väl se hur det går. Förhoppningsvis har vi en försäkring som täcker det mesta av kostnaderna, annars lär vi bli ett antal tusenlappar fattigare. Jag återkommer med rapporter.
• I morgon är det stor picnic-dag igen så jag har även fixat diverse matleveranser. Några kilo köttbullar ("Swedish homemade" har jag utlovat, men i själva verket är de italienska inköpta på Safeway - säg det inte till någon), en jätteskål med pastasallad och kyckling samt lite annat smått och gott står klart i kylen.
• Mellan advokatbestyr och picnic-förberedelser hann jag också kasta några korta blickar på EM-matchen mellan Holland och Italien. Verkar ha varit en kanonmatch. 3-0 till Holland. Wow! Och vilka mål!
• Och nu i kväll gick jag och hustrun ut och jagade presenter till våra fantastiska lärare. Det blev böcker och CD-skivor med svenskanknytning: Abba, kocken Marcus Samuelssons bok Aquavit, en diktsamling av Tomas Tranströmer med mera.
• I morgon är det Big Brother's sista dag på Hyde. Han ska ha på sig skjorta och slips, inköpta i eftermiddags. Graduation är stort här, även för 5th graders. Jag lovar att publicera bilder på slipsgrabben inom kort. Direkt efter den formella avslutningen ska alla 5th graders och deras familjer samlas till en gemensam picnic. Därav köttbullarna.
• På sen eftermiddag/kväll är det dags för nästa picnic med ett gäng kompisar och barn. Därav pastasalladen.

Det känns som om jag behöver semester...

Den svenska nationaldagen...

...gick rätt obemärkt förbi här i Amerika. Vi var bjudna på en festlighet på ambassadörens residens på Nebraska Avenue, men valde bort det eftersom det var så myckat annat denna fredag. Det började redan på morgonen med picnic för 3rd graders, dotterns klass. Detta höll på fram till lunch. På eftermiddagen var det så dags för dagis-picnic och den mer formella avslutningen på skolåret för lillebror.

Efter alla picnicar valde jag att fira nationaldagen genom att cykla till distriktets enda anarkistiska bokhandel. Den ligger i de ruffliga kvarteren runt P och 9:e gatan och består av ett trångt rum i en källare. Massor av roliga böcker och rättvisemärkt thé samt tips på kommande riots och andra skojiga aktiviteter. Olga i kassan tyckte att jag skulle hänga med på den kommande illegala campen i en nationalpark i West Virginia, men jag tackade vänligt nej. Skyllde på barnen. Köpte hur som helst en massa böcker som garanterat inte går att hitta i vanliga bokhandlar...

Lillebror tillbringade eftermiddagen hos en kompis och Big Brother kom så småningon hem från sin två dagar långa klassresa söderut. Solbränd, trött men väldigt nöjd. Syster Yster har vi inte sett skymten av sedan på förmiddagen, hon stack iväg med en kompis direkt efter skolan.

I morgon kommer vår gamle polare Steff över för kort besök. Helgen lär bli varm. Enligt kompisen Tracey har man utfärdat en "varmvarning" - vilket normalt innebär temperaturer på runt 100 grader F (+ 37 grader). Här behövs stora mängder öl!

Tornado, hockey, politik och sommarlov

Det är en historisk dag i dag. Sista dagen på preschool för lillgrabben. I höst väntar den riktiga skolan. Men först ett långt och härligt sommarlov, förstås. Det känns rätt stort och en aning vemodigt, som att vi nu definitivt lämnar småbarnsåren bakom oss. Men lillebror själv är helnöjd.

Onsdagen här i DC blev rätt dramatisk. Strax före hämtningsdags på skolan (kvart över tre) bröt värsta ovädret ut och efter en kort stund utfärdades också en riktig tornadovarning för distriktet med omgivningar. Ett skyfall av sällan skådat mått dundrade ner från himlen och våldsamma kastbyar fick träden att vaja högst betänkligt. Samtidigt smällde det och blixtrade intensiv. En riktig tornado konstaterades cirka tio kilometer öster om oss och ställde till med stora skador på hus och bilar.

Jag kutade bort till skolan för att se om jag kunde vara till någon hjälp. Kvarvarande barn, en del föräldrar och personalen samlades i källaren medan det värsta ovädret drog förbi.

Sedan fortsatte det hela eftermiddagen och kvällen med blixtar och dunder och skyfall. Man märker att vi bor i en annan klimatzon jämfört med Stockholm. Här är väderomkasten betydligt mer drastiska.

Som väntat vann Detroit Red Wings Stanley Cup. De sju svenskarna i laget har hissats till skyarna och till och med Washington Post har skrivit en hel del om hockey den senaste tiden. Henrik Zetterberg utsågs till slutspelets mest värdefulla spelare och Niklas Lidström är den förste europiske lagkaptenen som vunnit titeln.

Slutligen några ord om USA-valet. Alla undrade hela gårdagen varför inte Hillary Clinton tog sin mats ur skolan. Hon verkar vara den enda som inte vill se sanningen i vitögat. Men naturligtvis har hon en baktanke med att inte avsluta kampanjen direkt. Hennes förhandlingsposition är oerhört stark och faktum är att hon har rent numerärt fått fler röster än Barack Obama. I går eftermiddag, lagom till ovädret, började det läcka ut att hon ska meddela sitt formella avhopp här i DC på lördag. Antagligen har hon fått till någon slags uppgörelse med Obama-lägret. Ska bli intressant att se vilken.

I dag blev vi volontärer på skolan bjudna på frukost och barn från alla klasser turades om att framträda och sjunga för oss. Som representanter för 3rd-graders kom Sean, Taylor och - till min överraskning - Syster Yster. De läste varsin text där föräldrarnas insats prisades. Se videon här under. Tyvärr är ljudet inte det bästa, men i alla fall...

Storebror har stuckit iväg på sin två dagars klassresa och han såg väldigt nöjd ut när jag vinkade av honom för någon timme sedan. De ska bl a besöka Williamsburg och en stor nöjespark någonstans i Virginia. Och sova på hotell med pool. vilket kan behövas. Det har aviserats temperaturer på uppemot 100 grader (37 C) de närmaste dagarna.

Nu ska jag ut och köpa belgisk choklad till preschool-fröknarna.

Mycket regn i går:

Sista dagen på preschool:

Plötsligt kom Syster Yster fram och tackade alla föräldrar:

Crazy PJ-days in DC

Det är crazy days på vår skola här i DC och dottern utsågs till vinnare i går, måndag. Hennes pyjamas på PJ-day föll den tuffa juryn i smaken. I dag var Mary odiskutabel segrare. Hennes Lilla My-frisyr gjorde att alla andras märkligheter bleknade.

Lillebror och jag stack till zoo och kollade in lite roliga djur på eftermiddagen.

Nu i kväll handlar det mest om politik. Hillary Clinton beräknas tala i New York kl 21 lokal tid. Fortfarande spekuleras det om hon ska meddela sin avgång eller ej. I praktiken är det dock helt klart. Barack Obama är bara 7 delegater (enligt CNN just nu) från att ha den absoluta majoriteten på konventet efter sommaren.

Lilla My dök upp på skolgården i dag.

Jaha. Det var ju konstiga kungspudlar.

Eller är det nyklippta alpackor?

Nog finns det en viss likhet?

Är det en konstig växt?

Eller ett flygplan som håller på att störta?

Nu vet jag. Det är en pingvin som försöker flyga.

Nej. Det är en säl som simmar upp och ner.

Hon hoppar av!

Hillary Clinton hoppar av. Hon kommer att berätta det i kväll, amerikansk tid. Källor nära Capitol Hill bekräftar nu detta. Kampanjchefen förnekar dock: "It ain't over til it's over"

Dessutom: Vad vad det jag sa? Det här kunde jag berätta redan för tre veckor sedan... USA-valet blir därmed en kamp mellan John McCain och Barack Obama. Frågan är nu om det blir en dreamticket. Med Clinton som vice presidentkandidat.

Kom ihåg var ni läste det först.

Intressant om tryckfrihet och mediers ansvar

Först en rättelse; Det återstår två primärval, Montana och South Dakota. Båda hålls i morgon, tisdag. Det jag skrev i förra inlägget var galet, gamla och dammiga uppgifter. Sorry.

Såg att svenska medier uppmärksammade tryckfrihetens betydelse i dag i en samfälld aktion. Det är bra. Samtidigt måste man bli mycket mer medveten om sin egen makt och sitt eget ansvar. Janne Josefsson var intervjuad i Aftonbladet och han tog faktiskt upp det. Mitt i en rätt osmaklig tirad om journalisternas förträfflighet och rättsrådighet och hur illa behandlade de är av makthavare av olika slag, så sa han:

"Men det handlar också om våra egna journalistiska metoder. Vi måste se upp med vår egen stöddighet och inte tappa omdömdet. Det kan också hota yttrandefriheten."

Exakt. Torbjörn von Krogh är inne på samma spår i en nyutkommen bok: "Mediernas ansvarighet - om media accountability på svenska". Jag har tyvärr inte lyckats komma över något exemplar ännu, får väl bli när jag kommer till Sweden i sommar. Men enligt vad jag läst om den tar den upp just sådana saker som journalistiska arbetsmetoder, öppenhet, mediernas "ansvarighet" och vikten av att man slår vakt om sin trovärdighet.

En mycket bra och viktig diskussion.

Kort DC-rapport: Fortsatt varmt, nästan 30 grader i dag igen. Men enligt rapporter fraån det gamla landet har ni det rätt skönt där med. Åtminstone runt Stockholm.

Take care.

Ständigt detta val

Maratonföljetongen inför USA-valet rukkar vidare och Hillary Clinton kunde inrapportera en positiv och en negativ nyhet den gångna helgen. Den negativa var att partikommittén bara delvis gav henne rätt när det gäller primärvalen i Florida och Michigan. Rösterna får räknas, men bara till hälften. Trots att det från början beslutats att dessa delstaters primärval inte skulle leda till några delegater på det kommande konventet.

Förvirrande? Säg så här: Har man, som vi, sett HBO-filmen Recount så är inget förvånande längre när det gäller val i det här landet. Den rekommenderas om den dyker upp back home. Kevin Spacey spelar huvudrollen. En skrämmande dramadokumentär om vad som hände bakom kulisserna när Al Gore ytterst knappt förlorade valet år 2000 mot G W Bush. Eller förlorade han egentligen? Och vad hände i Florida?

Den positiva nyheter för Clinton i helgen var att hon vann oväntat klart i Puerto Rico. Hon kammade hem 68 procent av rösterna.

Nu återstår två staters primärval, South Dakota och New Mexico på tisdag- Dessutom en så kallad caucus, Nebraska den 12 juli. Många tror att Hillary Clinton kommer att erkänna sig besegrad på tisdag kväll. Men det märkliga beslutet om Florida- och Michiganvalen kan paradoxalt nog leda till att hon stannar kvar i racet ytterligare en tid. Hon funderar nämligen på att överklaga kommitténs beslut.

USA och val... Vad ska man tycka? Det är lätt att dra på munnen åt det närmast farsartade tumult som verkar uppstå mer som en regel än som ett undantag när det här landet ska utse en ny president. Samtidigt stelnar leendet när man tänker på att detta ändå handlar om världens mäktigaste land med resurser lång utöver vad någon annan nation är i närheten av i dag. Om dom inte ens klarar av det här med val...?

Den som lever får se, som han sa. Mitt grundtips står kvar: Barack Obama mot John McCain i höst. Och det blir fyra år till med en republikan i Vita Huset.

I övrigt: En särdeles behaglig söndag. Vi har tagit en promenad i Georgetown, kollat drakbåtstävling nere vid floden, jobbat i trädgården och ätit god mat. Det är fortfarande ruggigt varmt, över 30 grader.