onsdag 10 juni 2009

Min kropp åldras dyrbart

Min kropp börjar falla i bitar. Först domen över mina visdomständer (se tidigare inlägg). Och nu börjar jag inse (observera ordvits, inse) att jag behöver nya glasögon.

Det är obegripligt, jag har bara haft dom här i tolv år.

Inseendet har skett tack vare min hustru som under en tid nu har påpekat att jag allt oftare har mina glasögon ytterst på nästippen. Särskilt när jag läser. Det är uppenbarligen dags att ändra på styrkan. Tiden är mogen för så kallade progressiva glas.

Jag har i och för sig alltid haft progressiva glas, dvs runda. Progg-brillor, alltså. Man har ju sina rötter i den progressiva rörelsen. Men tydligen betyder progressiva glasögon något annat nu för tiden.

Så jag gick till dotterns optiker för att boka in en tid. Men där var de så otrevliga så jag beslutade mig snabbt för att säga upp kontakterna med denna institution - jag kommer ju som en del av er känner till från en släkt av bojkottare. Så nu skriver jag in ett nytt namn på bojkottlistan, Sterlings på M Street i Washington DC.

Istället vandrade jag till en lokal optiker här i Georgetown. Det visade sig vara ett sånt där ställe som är låst och som man måste ringa på, bli granskad och godkänd för att komma in till.

Det var med stor tvekan ägaren släppte in mig. Jag såg väl inte riktigt ut som de ordinarie Georgetown-kunderna, kan jag tro. Men väl inne etablerades snabbt en god kontakt mellan Mrs. Burton och mig. Jag ställde mina frågor och tittade runt i butiken på olika bågar och till slut kom vi fram till prisfrågan.

Hur mycket kostar ett par progressiva glasögon?

"Mellan 800 och 1500 dollar, det beror på vad du väljer för modell", sa Mrs. Burton.

Wow, tänkte jag. Men jag sa naturligtvis inte det.

Tiotusen spänn för ett par glasögon. Det var värst. Dom jag har kostade ganska exakt 450 kronor, inklusive synundersökning. Det är sannolikt mitt livs bästa köp (min amerikanska cykel för 40 bucks ligger också bra till i den ligan).

Jag tror att jag ska kolla prisläget hos några andra optiker också innan jag bestämmer mig. Man kan ha rätt mycket kul för 10 000 kr. Och dessutom har jag en kommande tandläkarräkning på det dubbla. Minst.

Det är himla dyrt att bli gammal. Och det är inte ens särskilt kul.

4 kommentarer:

Anna-Lena sa...

Det finns fördelar - vuxna barn till exempel är himla kul! Men jag förstår chocken över progressiva glasögon - både att man behöver dem och vad de kostar. Det är nu två år sedan för mig, men jag minns det som igår...

Werner sa...

Alternativet att inte bli gammal är inte så himla kul det heller.

Veronica sa...

Allt verkar inte vara "billigare" på andrasidan, jag skulle rekomendera dig att vänta till sverige kolla in denna sida, Johan har hört mycket gott om dem och ska beställa från dem.
http://www.smarteye.se
Här har det blivit varmt, men det rycktas om kallt igen 8 grader!?!
Kram

Peter sa...

AL: En annan sitter ju fortfarande fast i småbarnsåldern. Fast Lillebror växer snabbt!

Werner: Nop. Håller med. Så vad ska man göra?

Vera: Tack för tipset - ska kolla upp det! Åtta grader... Det påminner mig om året 1987 i Göteborg när det var lika varmt på nyårsdagen som på midsommarafton - sju grader. Jättekul!