Jo, väskorna kom till slut. Sent på förmiddagen knackade det på dörren och en svettig man kånkade upp våra fem väskor uppför yttertrappan. Tydligen var det rätt många väskor som försvann för Continental i går...
Denna söndag i Distriktet har i stort sett helt och hållet ägnats åt att reclaima huset. Vi har packat upp, ställt i ordning, rensat i kylskåp, röjt i källaren, satt igång diverse tekniska apparater och tusen andra små och stora saker.
Dessutom tog hustrun fram Lillebrors "supply list". Eftersom han börjar skolan i morgon var det milt uttryckt hög tid att köpa hem allting på listan. Det är ju så i USA (åtminstone på de flesta ställen) att föräldrarna ska leverera en hel del material till skolstarten. Det är pärmar, block, pennor, sudd, saxar, hushållspapper, linjaler och en hel del annat.
För Lillebrors del slutade investeringen på nästan 100 dollar, en liten rolig utgift så här efter semestern. Lägg dessutom till att även de andra två kidsen har liknande listor, så blir slutsumman rätt rejäl. Särskilt förstås för de familjer som kanske inte har det så gott ställt.
Nu är det eftermiddag här i Distriktet och vi upplever precis det första åskovädret efter hemkomsten. I vanlig ordning är det närapå tropiskt till sin karaktär, det mullrar och blixtrar oavbrutet. Kanske bäst att stänga av datamaskinen...
2 kommentarer:
Det är tur att försvunna resväskor nästan alltid kommer till rätta i alla fall, förr eller senare... Men när min son åkte till Sverige för ett par år sen dröjde det nog över en vecka innan han fick sina prylar. Och inköpen till skolan liknar det som händer här i Grekland, det är långa köer i affärerna vid skolstarten av föräldrar som handlar pennor, skrivböcker, plstfickor osv. En stor utgift är det verkligen om man har tre barn!
Jo visst är det märkligt att väskorna verkar komma fram till slut, i stort sett alltid. Även om de ibland tagit en omväg till andra sidan jorden eller så...
Skicka en kommentar