Nostalgisk rutinäskare

Back to normal. Efter ett par veckors ryckighet, med resor kors och tvärs, diverse konstiga springbreaks vid olika tider för olika barn och dessutom en himla massa jobb som skulle pressas in mitt i allt detta, är det nu åter dags för r-u-t-i-n-e-r.

Jag älskar rutiner. Ju äldre jag blir, desto mer älskar jag rutiner. Upp vid ett visst klockslag, utföra vissa bestämda saker, gå och lägga sig. Nöjd över dagens värv.

Kan ett liv bli mer tillfredsställande än så?

Jag tror inte det.

Dessutom blir jag med åren alltmer nostalgisk. Just nu har jag helt snöat in på en sida på facebook som endast visar bilder på gamla Oskarshamnsmiljöer - min gamla hemstad. Hur fascinerande som helst. Plötsligt dyker det upp minnen som man inte hade någon aning om fanns kvar. Den där gamla höga silon i hamnen, som brorsan klättrade upp i någon gång på slutet av 1970-talet. Den är riven, men finns kvar på några foton... Gamla Norrstrands konditori, där inredningen var klassisk 50-tal och kaffet smakade bättre än på Nilssons. Och plötsligt minns jag Alphyddans rastaurang i Stadsparken, den som brann ner för en massa år sedan.

Visst var väl vi där och åt julbord en gång, farsan, mor, brorsan och jag? jag har vaga minnen av hur det såg ut inuti, med stora fönster och högt i tak.

Okej. Nostalgiker som gillar rutiner. Dags att ställa sig i kön till ålderdomshemmet, kanske?