Gymnasiegrabben och jag har finfint besök i några dagar. Svärmor och svärfar är här. Hur kul som helst. Och god mat, tillika.
Jag har således tvingats att tillfälligt lägga mitt bantningsprogram åt sidan. Åtminstone fram till fredag, då gästerna återvänder till västkusten medelst flygmaskin. Sedan blir det disciplin igen. Stenhård matdisciplin.
I övrigt blir jag allt mer nedkyld på cykeln om morgnarna. I morse var det bara en handfull grader och jag ångrade så smått att jag inte letade upp en mössa. Öronen frös när jag susade över Tranebergsbron.
Förhoppningsvis blir det varmare om ett par veckor. Då är det nämligen dags att åka back home till the District och där är det rimligen rejält mycket varmare. Höstarna i DC är vanligtvis långa, milda och vackra. Fast häromdagen rapporterade både hustrun och äldste sonen (som ju också är i Distriktet den här hösten) att det var rejält kallt även där. Under tio grader. Brrr.
I svägerskans Brasseland är det vår. Det är där man ska vara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar