Det fanns en tid när att vara gaisare innebar att laget spelade och stred tappert trots brist på talang, pengar och teknik. Fast man konsekvent förlorade i 91:a minuten, älskade supportrarna laget just för inställningen och den ständiga känslan av att vara de sanna underdogsen.
Those were the days.
Nu finns inget av det där kvar. Klubben är på väg att upplösa sig själv. 2-7 mot Norrköping i kväll. Kommentarer överflödiga.
Desto roligare med vår "nya" hall i lägenheten här i Stockholm. Borta är den gamla murriga och allmänt deprimerande 80-talsmattan. Istället ett ljust, sobert och väldigt snyggt golv. Rena rama ljusterapin! Nu är bara listerna kvar, sedan är det klart.
Roligare än förbannade Gais.
2 kommentarer:
Åh, vad snyggt!
Eller hur? Det är rena rama ljusterapin.
Skicka en kommentar