Min gode vän Raymond och jag åkte till Warner Theatre downtown för en afton med banjoklinkande bluegrassmusik.
Jag måste erkänna att jag haft en svaghet för bluegrass under många år. Det är väl i stort sett det enda Lillen Eklund och jag har gemensamt. Så det var med lätta steg jag vandrade åstad i går kväll för att kolla kolla in... Steve Martin.
Steve Martin? Skådisen? Komikern?
Just han. Martin har nämligen spelat banjo under en herrans massa år, men först på senare tid börjat komma ut ur banjogarderoben på allvar. Så nu har han lagt skådiskarriären tillfälligt på hyllan och gett sig ut på en turné med sina kompisar i Steep Canyon Rangers, ett gäng oerhört skickliga bluegrass-musiker från södra Appalacherna. Till saken hör att Raymond känner väl till bandet, eftersom hans brorson råkar vara en av gitarristens polare.
Nåväl. Steve Martin (som jag för övrigt tycker är väldigt kul) har under årens lopp skrivit en massa låtar och hela turnén bygger på hans material. Så han är inte bara en förvånansvärt skicklig banjospelare, han är även en dito songwriter. Därmot är han väl kanske inte jordens bästa sångare, men det klarar brorsonens gitarrkompis av utan problem.
På det hela taget en mycket trevlig, kul och minnesvärd kväll, där Martins mellansnack påminde om hans tidiga stand up-shower (sa dom som var med då). Publiken i den vackra teatern formligen tjöt av skratt med jämna mellanrum.
Här är ett smakprov på Steve Martin och Steep Canyon Rangers, från ett framträdande hos Letterman för någon vecka sedan:
1 kommentar:
Han är vass, Steve!
Nu har jag hunnit läsa "ikapp" mig på din blogg, Peter. Väl över i staterna så blev det inte så mycket surfande, men nu är vi ju back home igen...
MVH!
Skicka en kommentar