Allt har gått jättebra så här långt, även om det förstås är lite ovant att ha en räls i munnen. Det spänner och ömmar en aning, vilket ju inte är så konstigt eftersom hela poängen är att tänderna ska förflyttas så att de nya får plats.
Precis som när Big Brother fick sin tandställning så ringde doktor S hem och kollade läget nu i kväll. Han pratade direkt med dottern och förhörde sig om att allt kändes bra och att läget var under kontroll. Mig var han inte intresserad av att prata med alls. Dottern var huvudpersonen.
Sådant värmer en faders hjärta.
Före...
...och efter.
6 kommentarer:
Sötnos!
Så nu var det alltså hennes tur? Alla barn här tycks ha räls i munnen.
Jag tycker det är suveränt när de pratar direkt med barnen. Det är ju annars lite svårt för dig att tala om hur det känns i munnen. Hennes mun alltså...
Smart dotter som kom ihåg att ta bilden före. Hon har ju varit med förr ;)
Jo, dottern är smart. Hon har fått sin mors intileg... inteläge... inteligä... intelligens.
Snyggt!
Tycker gänget nere i sydamerika
Ser kanonbra ut! Hälsar ett proffs på området.
Syster Yster tackar och bugar för hälsningarna och meddelar att so far so good. Inga större problem. Skönt!
Skicka en kommentar