Soffan luktar häst

Så hade vi då tagit oss samman och bestämt oss för att köpa en soffa på Ikea i söndags. Allt var klart. Modellen utsedd, liksom tyg. Vi hade kollat upp så soffan fanns inne. Inget skulle hundra oss nu.

Vi åkte dit sent på söndagen eftersom dagen i övrigt var fylld av aktiviteter av allehanda slag. Målmedvetna stegade vi mot soffavdelningen. Vi satte oss ner i "Stockholm" - modellens namn - och log mot varandra. Sedan sa hustrun: "Den luktar häst". Jo, jag kunde konstatera detsamma. Vi drog oss till minnes att vi känt samma odör förra gången vi var här. Men den gången trodde vi att det var något tillfälligt.

Vi gick runt och luktade på samtliga "Stockholm" som fanns utställda. Samtliga luktade häst. Det var inget tillfälligt. Soffan måste vara fylld med hästtagel eller något ännu värre.

"Man kan inte ha en soffa som luktar häst", sa hustrun. Nä, jag kunde bara hålla med.

Så det blev ingen soffa den här gången heller. Men vi kompensationsköpte en massa annat och totalfyllde vår coola Zipcar med platta Ikea-paket. Så åkte vi hem, packade ur bilen, jag stack och hämtade storebror som var hos en kompis och sedan en jättesen middag och bums i säng och då var klockan halv elva och jag hörde ett dovt skrik från hallen.

"Det är fel färg, vi har fått fel färg". Hustrun hade öppnat ett av de platta paketen och konstaterade att vi lyckats få med oss fel färg på byrån som vi köpt. Den är i två delar och vi köpte en del som var björkfärgad och en del som var vit. Både skulle vara vita. Båda låg i högen för vita byråer.

Så nu blir en ny färd till Ikea i morgon, tisdag.

Annars? Undersbart vårväder. Jag har precis sprungit 15 kilometer. Helgen blev precis så intensiv som jag anade, med diverse barnaktiviteter, sleep overs, Internation Dinner på skolan (som blev väldigt lyckad - våra "Swedish Meatballs", som bestod av italienska köttbullar från frysdisken på Safeway, fick massor av beröm och tog slut i ett nafs), Vännerna Valerie och Laurent var hemma hos oss på lördagskvällen med sina tre döttrar, vi var på ett oerhört ambitiöst barnkalas i söndags och så köpte vi vårblommor till trädgården. Och en hel del annat.

Carl fyllde fem år och hade först skattjakt i Montrose Park...

...och sedan kalas hemma hos sig.