Hustrun var pigg och snabb och fixade biljetter till en riktig filmpremiär i kväll. "Where the wild things are", en film baserad på barnboken från 1963 med samma namn av Maurice Sendak. Regi: Spike Jonze - han som gjort bl a "I huvudet på John Malkovich". Jonze är för övrigt från trakterna, född och uppvuxen i Rockville och Bethesda någon svensk mil norr om där jag sitter just nu.
Trots att vi var i god tid, så var det precis så vi kunde fixa platser bredvid varandra. Salongen var knökfull och ska väl så vara när det är premiär.
Filmen då? Jo, den är klart oamerikansk om jag uttrycker mig så. Ingen i sällskapet tyckte den var dålig, men meningarna gick något i sär om hur bra den faktiskt var. På vår interna tiogradiga skala fick den två åttor, en fyra och en 5,5 (jag). Syster Yster ville inte sätta betyg, men lämnade omdömet "jättebra". Ett snitt på en sjua, verkar väl rimligt som familjesammanfattning.
Storyn handlar om Max som har det rätt jobbigt. Ingen har tid med honom och när hans ensamstående mamma har bjudit hem en kille på middag så får han ett utbrott och springer iväg. Plötsligt befinner han sig på en segelbåt och kommer till en ö där det bor en massa märkliga figurer med djupt mänskliga egenskaper och känslor.
Filmen är både sorglig och rolig och innehåller en del läskiga scener. Den är definitivt värd att se. Bygger lite på samma tema som den tecknade Coraline, som vi såg tidigare i år.
Annars? Regnet fortsätter strila, kylan vägrar ge sig och det är läge för sovmorgon i morgon. GAIS spelar sin första match på länge, mot Kalmar FF på Fredriksskans. Det lär bli tufft.
Äldste sonen har både fyllt år och varit på Mallis på "konferens" med sitt jobb. Och yngste sonen är numera prickfri. Barnen däremellan mår båda bra och har ägnat dagen åt sina respektive skolor. Själv har jag jobbat på med mitt rapportskrivande samt lagat en god och närande middag bestående av wokad lax.
Däremot är det dåligt med motionerandet. Det tar emot att vistas ute i det här vädret...
1 kommentar:
Hela marknadsföringen av boken och filmen har satt igång en massa minnesprocesser i mig- över hela N.Y (viss överdrift) så såg man reklam och Urban Outfitters sålde t-shirts med figurerna. Funderar över vad jag verkligen minns från boken när jag vad liten - och vad jag tror mig minnas...
Recensenten i The New Yorker hade lite betänkligheter kring hur barnvänlig den verkligen var:
http://www.newyorker.com/arts/critics/cinema/2009/10/19/091019crci_cinema_denby
Skicka en kommentar