Äntligen kom jag ut och sprang en rejäl runda i morse. En timme ganska prick. Bör motsvara runt 12 kilometer. Det kändes tungt ur flera aspekter. Riktigt jobbigt var det när en kvinna runt 20 år äldre än jag sprang förbi mig där vid kanalen. Jaja, tänkte jag. Den där takten kommer hon inte att klara av länge till. Jag låter henne få lite försprång så det inte blir för pinsamt för henne direkt. Så springer jag ikapp henne sedan.
Hon fick sitt försprång. Som växte. Och växte. Det var inte tal om att hon skulle sakta ner. Eller att jag skulle öka farten. Det var bara att erkänna sig besegrad.
Men det var i alla fall väldigt vackert väder.
Rapport i övrigt: Mest om bilar och bailouts här i stan just nu. Kul att bilcheferna sent om sider insåg att det kanske är läge att sluta provocera folk om de ska få en massa skattemiljarder (se min filansblogg Amerika-reportage).
Julskyltningen har kommit igång på allvar runt om i affärer, bostäder och trädgårdar. Satte själv upp vår fantastiska julillumination ute på gården i går.
Ibland känns det som om vi bor mitt i en film. Sedan vi flyttade hit har det varit minst två stora filminspelningar här i kvarteren. Förra veckan var Bob och jag och såg bröderna Cohens "Burn After Reading" (den var sevärd men inte någon av deras bästa: Fargo, jag säger bara: Fargo... eller O Brother, Where Art Thou?) som innehåller en mängd scener från Georgetown. Och nu i kväll slötittade jag på en i övrigt rätt kass skräckfilm - som dock blev betydligt mer intressant när barnens skolgård plötsligt fick en huvudroll.
Enligt rykten har dessutom vår ytterdörr varit med i en film med Tom Cruise.
Det är således bara en tidsfråga inna jag blir upptäckt som den slumrande filmstjärna jag i själva verket är. Det handlar bara om att gå ner ett par kilo.
Take care.
3 kommentarer:
Varför inte en ny karriär för dig? Det fanns ju en svensk kock med i Mupparna.
Det är aldrig försent!
Jag jobbar på det. Det kommer ett ebjudanda any day now. Från mupparna. Jag känner det på mig.
Skicka en kommentar