Äntligen rutiner

Det känns nästan historiskt. För första gången sedan den 11 mars (det finns många fördelar med att blogga flitigt, bl a kan man kolla upp exakta datum) är alla tre barn i skolan. Först sjukdomar sedan en massa lov har inneburit att de så noga uppbyggda vardagsrutinerna helt satts ur spel under ganska precis fem veckor.

Nu är det back to basic. Upp i ottan, fixa frukostar, matsäckar, leverera barn hit och dit, och sedan runt fem timmars eget arbete, inklusive Pedrouppgifter (städning och fixning), innan det är dags för eftermiddags-racet från cirkus halv tre. Hämtningar hit och dit, samordning med andra föräldrar för eftermiddagsaktiviteter, käk, läxor - ja, osv osv.

Jag har en kluven inställning till rutiner.

Å ena sidan är det rationellt och effektivt. Man får saker gjorda. Man hinner med. Det är sällan något väsentligt missas. Bra.

Å andra sidan kan rutiner förhindra spontanitet och kreativitet. Allting är uppknutet i en struktur som inte medger några större avsteg. Tråkigt.

Å tredje sidan kan rutiner faktiskt - i bästa fall - leda till att utrymmet för spontanitet och kreativitet faktiskt ökar. Låt mig förklara. Med vettiga rutiner kan tråkiga vardagsmåsten klaras av snabbt och enkelt. Rutiner disciplinerar. Du blir rationell. Du blir effektiv.

Därmed får du tid över till annat.

Jag har märkt att jag lätt glider in i rutiner just för att det är ett smart sätt att skapa utrymme för annat. Den här insikten dök upp i samband med att jag var föräldraledig första gången för mer än 20 år sedan. Och insikten har förstärkts sedan dess.

Att vara hemma med barn kan vara både hur stressigt och jobbigt som helst - och hur enkelt och lugnt som helst också. Hur det är beror förstås mycket på hur barnet eller barnen är, men också en hel del på hur man som förälder lägger upp sina dagar, planerar i förväg och genomför effektivt. Ja, skaffar sig rutiner helt enkelt.

Mitt problem (okej då, ett av mina problem) är att jag ibland har en tendens att luta mig för mycket mot rutinerna och därmed låter bli att göra saker som skulle kunna vara roliga, galna och utvecklande på en massa sätt. Och eftersom jag är medveten om detta problem försöker jag ständigt arbeta i motsatt riktning. Att bejaka spontana infall och kreativa utblickar.

Fan, nu börjar det bli komplicerat. Det är dessutom dags att städa badrummen eftersom det är tisdag. Jag städar alltid badrummen på tisdagar. Ingenting kan hindra mig.