Om amerikansk miljömedvetenhet

Jag har skrivit ett flertal gånger på denna blogg om hur hopplöst efter USA ligger många andra jämförbara länder när det gäller miljötänkande, miljöteknik och miljömedvetenhet. Jag - och många med mig - ser dagligen vilket enormt potential det finns för att minska det helt makalösa resurs- och energislöseri som pågår.

Det är förpackningar till förbannelse. Det är hopplöst otäta hus. Det är motorer som går på tomgång i timmar. Det är uruselt utbyggd kollektivtrafik. Det är ett totalt beroende av fossila bränslen och i princip ingen satsning alls på alternativa energikällor eller miljösmarta tekniska innovationer. Det är soptippar som är obegripligt gigantiska.

Listan kan göras hur lång som helst. Men jag ska förskona er. Jag har som sagt redan skrivit om det här en massa gånger.

Man kunde ju tro att allt fler borde inse att den här vägen är ohållbar och det finns helt klart en rörelse mot en ökad miljömedvetenhet. Men...

...samtidigt finns det dom som tycker att det redan gått för långt.

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Det här är landet som slösar överlägset mest i hela världen, som skapar sopberg utan dess like, som obekymrat slänger tusentals ton plats, papper, glas och metall i soporna varje dag - bara i Distriktet. Och vi som faktiskt försöker sortera och lägga återvinningsbart material i de särskilda kärl som finns för detta ändamål - vi kan ofta konstatera att vårt arbete med att försöka skilja retur från sopor varit helt meningslöst. Allt slängs ändå i samma sopbil och dumpas på tippen.

Förstasidan ovan är från dagens The Examiner.

Det är rätt långt kvar att gå i det här landet när det gäller miljöfrågor...

I övrigt från Distriktet: En härlig dag med 24 grader varmt och en skön sol. Men jag har mest suttit inne och jobbat.