tisdag 13 april 2010

På spaning efter den teknik som flytt

En perfekt dag för kontorsjobb. Således har jag suttit vid mitt skrivbord större delen av denna tisdag. Skrivit texter, skickat fakturor, bokfört det ena och det andra. Jag har ju jobbat som bokförare, dubbel italiensk var min specialitet, så sån't där sitter i ryggmärgen. Jag tycker till och med att det är rätt kul.

Vilket får mig att tänka på hur det var förr.

När jag jobbade med bokföring fanns det fortfarande sådana där stora bokföringsböcker som man skulle skriva in alla debetar och kreditar i. De var som vackra konstverk. Och man skulle föra in test och siffror i rätt kolumner och skriva snyggt. Det fick inte vara fel. Suddning var inte tillåten i dessa obsoleta tingestar. Då kunde man bli åtalad för bokföringsbrott.

Så fort jag slutade med min medeltida bokföringsteknik och bytte jobb, så kom datorerna rusande och numera sitter väl ingen och finskriver i dyra, inbundna bokföringsböcker. Åtminstone inte om man är proffs. Äldste sonen, som är ekonom, har aldrig sett en sådan där bok, skulle jag tro.

Mitt nya jobb var som journalist och jag jobbade bland annat som redigerare på den numera saligt insomnade dagstidningen Arbetet. Detta, förstår ni ungdomar, var på den tiden när man fortfarande gjorde skisser över sidorna för hand - och beräknade rubriker, textlängder och bildstorlekar med pinnar, typometrar och bildsnurror. Så jag satt där och redigerade på mina skisser och räknade på korsen och tvärsen och skickade sedan ner allt till grafikerna på våningen under. De placerade in texter och bilder efter mina beräkningar och mina skisser och ibland blev det en eller annan rad fel och då fick de lufta eller skära bort.

Det var rätt ofta det blev fel på mina beräkningar, när jag tänker efter.

Efter en tid bytte jag jobb igen och blev skrivande reporter på heltid. Och då kom datorerna rusande in och tog över all redigering och alla grafiker blev arbetslösa.

Så kan det gå, som Kurt Vonnegut troligen hade uttryckt saken.

Distriktet har denna dag varit regnigt och ruskigt och bara 12 grader varmt. Enligt min ömma moder så var det faktiskt varmare i Stockholmstrakten. Och sol!

Det har varit rätt kallt inne också, eftersom värmepannan behagade lägga av för några dagar sedan. För fjärde gången i år. De tre sista gångerna har skett de senaste veckorna. Så i går fick jag ringa firman som vi hyr huset av igen. Och i dag kom Tommy, the boiler guy, med en massa reservdelar och ägnade ett par timmar åt att fixa och greja nere i källaren.

Sedan funkade pannan igen. Så nu har vi det varmt och skönt och jag har skalat av mig några lager kläder.

Dagens mest upprörande händelse var annars att någon snott Big Brothers miniräknare i skolan.

Inga kommentarer: