Stoppad av en vänlig polis

Min fantastiska hustru har gjort det igen - och med all sannolikhet ännu bättre än förra året!

I lördags morse gick vi, hustrun, dottern och jag, upp i ottan. En snabb frukost och sedan iväg in till National Mall, medan grabbarna låg och sov i godan ro.

Det var dags för hustruns fem kilometer långa lopp. Det har blivit något av en tradition - om man nu får lov att kalla något som man gjort två gånger för en tradition. Halv åtta på morgonen var skorna knutna, det lilla chippet på plats, nummerlappen likaså och hon var redo. Dottern och jag bildade en liten, men ytterst intensiv hejarklack och vi sprang till ett i förväg utvalt ställe, där vi stod och väntade.

Vi behövde inte vänta särskilt länge. Hustrun kom springade i rekordtempo. Av allt att döma slog hon sitt tidigare personliga rekord på 31 minuter, men vi vet inte säkert eftersom de ännu inte publicerat resultaten.

Dottern sprang med som stöd den sista kilometern och såg till att hustrun inte tappade fart.

Väl i mål var båda tjejerna rätt trötta, men glada och nöjda. Hustruns bedrift är anmärkningsvärd. Hon har i ärlighetens namn inte hunnit träna många meter denna vår.

Starkt jobbat!

Lördagen fortsatte sedan med diverse aktiviteter. Lillebror hade match mitt på dagen. Syster Yster umgicks med vänner och försvann så småningom hem till en kompis för en sleep over. Big Brother ägnade en stor del av dagen till att göra klart något slags konstnärligt projekt till skolan. Och dessutom var vi på den traditionella "Spring Fest" på vår lokala skola hela eftermiddagen. Skolgården vars om vanligt fylld med diverse vattenlekar, hoppborgar, klätterväggar... Fullt ös i tre timmar.

Kvällen rundades av med stillsam grillning i trädgården samt ett par kalla Sam Adams för er ödmjuke bloggares del. Mycket trevligt, mycket gott.

Även i dag, söndag, har det varit full fart med bland annat en stor baluns på Syster Ysters skola och en mycket trevlig middag hemma hos svenska vännerna Karin och Martin och derad kids.

På vägen hem blev vi stoppade av en ytterst vänlig polis som påpekade att jag inte stannat helt och hållet vid en stoppskylt (jag saktade bara in och kollade så att kusten var klar, vilket i stort sett alla gör här i Distriktet - nästan varenda korsning är en så kallad fyrstoppskorsning här). Men han hade naturligtvis helt rätt. Det var en stoppskylt och jag hade inte stoppat. Det var bara att erkänna och be om ursäkt. Han lät mig dock komma undan med en varning. Så det varken böter eller prick den här gången...

Hustrun strax efter klockan 7 i lördags morse. Redo för sin tävling.

Bloggaren och packåsnan i väntan på hustruns ankomst. 40 000 deltog i loppet. Hälften gick, hälften sprang.

Hejarklacksmedlem nummer två. En härlig morgon i Distriktet.

Lillebrors fotbollscoach Frank går igenom taktiken i halvtid. Laget vann med omkring 7-4. Lillebror hade ett rungande skott i stolpen, men lyckades inte göra mål den här gången...

Eftermiddagen var vikt åt "Spring Fest" på vår lokala skola. Här försöker Lillebror få ner en kompis i vattnet. Träffarn man den röda knappen i mitten åker plankan ner och det som sitter där åker ner i baljan. Eftersom det var så varmt så var det betydligt mer populärt att sitta på plankan än att kasta prick...