När detta skrivs är det bara en timme kvar av 2011 i det gamla landet. Börjar bli hög tid att göra upp med det gamla och lova nytt, med andra ord.
Här i Distriktet är det fortfarande gott om tid kvar, sju timmar. Aftonen ska inledas med restaurangbesök och sedan blir det en lätt supé framåt sen kväll innan champagnen öppnas vid midnatt.
Jag skulle vilja passa på tillfället att ytterst ödmjukt få tacka alla tiotusentals läsare av denna blogg för att ni följt mina små texter under året som gått samt tillönska er ett varmt och innerligt känt Gott Nytt År!
Let's keep in touch.
lördag 31 december 2011
fredag 30 december 2011
Slutet närmar sig
Det är overkligt, men i morgon kan vi lägga ytterligare ett år till handlingarna. Egentligen bör jag väl göra någon form av bokslut nu... Hur var 2011? Motsvarade året förväntningarna? Vad gjorde vi? Vad gjorde vi inte?
Men varför titta bakåt? Fördelen med att skriva dagbok på nätet är att nästan allt finns där. Det är redan nedskrivet, året som snart har gått.
Jag kan bara konstatera att jag minst tangerar mitt personliga rekord i antalet inlägg 2011. Totalt har jag skrivit 284, detta inkluderat. Det är lika många som jag skrev 2008 och något fler än 2009 och 2010. Skriver jag ett i morgon på nyårsafton så blir det rekord.
Jag började blogga den 20 augusti 2007. Då hade flyttlasset just gått från vår lägenhet i Bromma. Sedan dess har jag nästan skrivit ett större eller mindre inlägg varje dag, med undantag för ett par sommarmånader.
När jag tittar tillbaka på de första inläggen och bilderna så är det lätt att se att det verkligen gått några år. Fyra och ett halvt nästan. Särskilt märks det förstås på bilderna av barnen. När vi flyttade hit var Lillebror fyra år. Nu fyller han snart - om några dagar - nio. Därmed är han lika gammal som Syster Yster var när vi flyttade hit. Hon har blivit tonåring sedan dess. Och Big Brother var bara tio när vi kom. Nu har han fyllt moppe och har börjat high school.
Själv har jag blivit äldre och gråare, samtidigt som min hustru bara blivit snyggare.
Jag säger då det.
Slutligen kan meddelas att Distriktet avfolkas alltmer. Brorsan och hans gäng har lyckligt och väl ankommit fäderneslandet och i kväll åker svägerskan och hennes kids tillbaka till Brasseland. De ska fira nyår i Rio. Låter inte helt fel...
Som tur är stannar svärmor och svärfar några dagar till.
Men varför titta bakåt? Fördelen med att skriva dagbok på nätet är att nästan allt finns där. Det är redan nedskrivet, året som snart har gått.
Jag kan bara konstatera att jag minst tangerar mitt personliga rekord i antalet inlägg 2011. Totalt har jag skrivit 284, detta inkluderat. Det är lika många som jag skrev 2008 och något fler än 2009 och 2010. Skriver jag ett i morgon på nyårsafton så blir det rekord.
Jag började blogga den 20 augusti 2007. Då hade flyttlasset just gått från vår lägenhet i Bromma. Sedan dess har jag nästan skrivit ett större eller mindre inlägg varje dag, med undantag för ett par sommarmånader.
När jag tittar tillbaka på de första inläggen och bilderna så är det lätt att se att det verkligen gått några år. Fyra och ett halvt nästan. Särskilt märks det förstås på bilderna av barnen. När vi flyttade hit var Lillebror fyra år. Nu fyller han snart - om några dagar - nio. Därmed är han lika gammal som Syster Yster var när vi flyttade hit. Hon har blivit tonåring sedan dess. Och Big Brother var bara tio när vi kom. Nu har han fyllt moppe och har börjat high school.
Själv har jag blivit äldre och gråare, samtidigt som min hustru bara blivit snyggare.
Jag säger då det.
Slutligen kan meddelas att Distriktet avfolkas alltmer. Brorsan och hans gäng har lyckligt och väl ankommit fäderneslandet och i kväll åker svägerskan och hennes kids tillbaka till Brasseland. De ska fira nyår i Rio. Låter inte helt fel...
Som tur är stannar svärmor och svärfar några dagar till.
torsdag 29 december 2011
The City i bilder
Jag är lyckligt och väl hemma efter ett intensivt dygn i New York. Här är ett gäng bilder:
Blott NYC har taxicabs av det rätta snittet.
The Village. Ungefär som Dupont Circle i Distriktet. Fast mer uttalat.
En bakgård i the Village som plötsligt bara dök upp som en färgexplosion mitt i de gråa regnskyarna.
Förra året var the Capitals heta och fick vara med i HBO-serien 24/7. I år är det Rangers.
Julskyltning i Greenwich Village.
Nya skrapan vid Ground Zero är snart klar. Lite symboliskt (på något sätt) att den försvinner in i regnmolnet.
Svenska godisaffären på Christopher Street.
Dörren till mitt hotellrum. Dörren är alltså original från 1919. Således har hotellet inte renoverats sedan dess, vilket interiören ocjså bekräftade. Det var inte bara dörren som var i original. Men jag gillar att man skapar något positivt kring detta faktum. Och vad kan man begära för 100 bucks 100 meter från Madison Square Garden?
Svägerskan och lilltjejen på middag. Det konstiga ljuset beror på att det var ett konstigt ljus.
Utsikt från en bar. Brorsan och jag traskade iväg till 32nd Street, drack drinkar i skuggan av Empire State och diskuterade väsentligheter.
Dagen efter. Två sovande svenska småtjejer på Manhattan.
Min käre bror i urban miljö.
Svensk krog på 12th Street.
Empire State Building sågs även i dagsljus.
The High Line - den gamla järbvägsbron som gjorts om till en cool park...
...rätt häftigt att gå den runt 20 blocks långa parkbron längs med Hudson River. Den som är intresserad kan läsa mer om The High Line här.
Blott NYC har taxicabs av det rätta snittet.
The Village. Ungefär som Dupont Circle i Distriktet. Fast mer uttalat. 
En bakgård i the Village som plötsligt bara dök upp som en färgexplosion mitt i de gråa regnskyarna. 
Förra året var the Capitals heta och fick vara med i HBO-serien 24/7. I år är det Rangers. 
Julskyltning i Greenwich Village.
Nya skrapan vid Ground Zero är snart klar. Lite symboliskt (på något sätt) att den försvinner in i regnmolnet.
Svenska godisaffären på Christopher Street.
Dörren till mitt hotellrum. Dörren är alltså original från 1919. Således har hotellet inte renoverats sedan dess, vilket interiören ocjså bekräftade. Det var inte bara dörren som var i original. Men jag gillar att man skapar något positivt kring detta faktum. Och vad kan man begära för 100 bucks 100 meter från Madison Square Garden?
Svägerskan och lilltjejen på middag. Det konstiga ljuset beror på att det var ett konstigt ljus.
Utsikt från en bar. Brorsan och jag traskade iväg till 32nd Street, drack drinkar i skuggan av Empire State och diskuterade väsentligheter.
Dagen efter. Två sovande svenska småtjejer på Manhattan.
Min käre bror i urban miljö.
Svensk krog på 12th Street.
Empire State Building sågs även i dagsljus.
The High Line - den gamla järbvägsbron som gjorts om till en cool park...
...rätt häftigt att gå den runt 20 blocks långa parkbron längs med Hudson River. Den som är intresserad kan läsa mer om The High Line här.måndag 26 december 2011
To The Big Apple
It's time to get a new coach, Capitals. 2-4 against the Sabres tonight after an embarrissing loss. If this continues, Caps will miss the playoffs.
I'm going to New York City for a couple of days. Back Wednesday evening, together with the Rangers who will play at Verizon Center the same night.
Rangers... Now, that's what I call a hockey team.
I'm going to New York City for a couple of days. Back Wednesday evening, together with the Rangers who will play at Verizon Center the same night.
Rangers... Now, that's what I call a hockey team.
Hänvisningsbloggeri
Det är väldigt praktiskt att ha en bloggande svägerska i samma hus. Jag följer hennes exempel häromdagen och hänvisar helt enkelt alla till hennes blogg Sassabrassarna, som sammanfattar vårt julfirande i både bilder och text.
God fortsättning, alla!
God fortsättning, alla!
fredag 23 december 2011
torsdag 22 december 2011
Brorsan och jag fixade lite kvalitetstid
Brorsan och jag fixade lite quality time i morse och stack till Ikea Woodbridge tillsammans för att riktigt få rå om varandra. Mycket trevligt. Det är verkligen inte särskilt ofta vi träffas på tu man hand. Det blev en del snack om gamla tider och om föräldrarna förstås.
Själva Ikea-besöket var väl måttligt intressant. Lite ljus, lite servetter och - naturligtvis - den allmänna besvikelsen över det numera ack så skrala utbudet av svenska matvaror.
Sedan åkte vi hem. Brodern återbördades med familjen och ägnade resten av dagen åt turistande på sta'n - vilket rimligen bör ha varit rätt trevligt med tanke på att det varit runt 17-18 grader och sol en stor del av dagen.
Själv satte jag mig framför datamaskinen och skrev på ett rapportavsnitt som jag bör vara klar med i mellandagarna. Inte särskilt vältajmat, men det är bara att bryta ihop och komma igen.
Delar av gänget stack och handlade på eftermiddagen. Jag tror att det mesta av julklappsinköpen nu är avklarade (bara maten kvar - det får bli i morgon). Sedan stack ett delvis annat gäng till Kennedy Center och en konsert där, medan Big Brother och jag hämtade pizza åt allihop.
Dan före dan för dopparedan redan. Värst vad fort tiden går.
Själva Ikea-besöket var väl måttligt intressant. Lite ljus, lite servetter och - naturligtvis - den allmänna besvikelsen över det numera ack så skrala utbudet av svenska matvaror.
Sedan åkte vi hem. Brodern återbördades med familjen och ägnade resten av dagen åt turistande på sta'n - vilket rimligen bör ha varit rätt trevligt med tanke på att det varit runt 17-18 grader och sol en stor del av dagen.
Själv satte jag mig framför datamaskinen och skrev på ett rapportavsnitt som jag bör vara klar med i mellandagarna. Inte särskilt vältajmat, men det är bara att bryta ihop och komma igen.
Delar av gänget stack och handlade på eftermiddagen. Jag tror att det mesta av julklappsinköpen nu är avklarade (bara maten kvar - det får bli i morgon). Sedan stack ett delvis annat gäng till Kennedy Center och en konsert där, medan Big Brother och jag hämtade pizza åt allihop.
Dan före dan för dopparedan redan. Värst vad fort tiden går.
onsdag 21 december 2011
En dag i bilder
Tänkte göra det enkelt för mig och låta bilderna tala i dag:
Kusin D håller beskyddande i lillasysters fot.
Svägerskan och hennes döttrar.
Big Brother med svärmor. Min svärmor, alltså.
Svärfar. Ser rätt nöjd ut.
Förväntansfull publik på skolbarnens "Holiday Celebration".
Lillebrors klass gör sig redo för framträdandet.
Nu har det börjat.
Här är höjdpunkten: Lillebror och några av hans kompisar dansar...
Cool brasse-svensk tjej i en amerikansk skola.
Lillebror på pizzaparty med klassen. Sista dagen före lovet i dag.
Kusin J följde med på klasspartyt och verkade trivas rätt bra.
Här jobbas det.
Middag på Dumbarton Street.
Mera middag på samma street. Vår gran i bakgrunden.
Kusin D håller beskyddande i lillasysters fot.
Svägerskan och hennes döttrar.
Big Brother med svärmor. Min svärmor, alltså.
Svärfar. Ser rätt nöjd ut.
Förväntansfull publik på skolbarnens "Holiday Celebration".
Lillebrors klass gör sig redo för framträdandet.
Nu har det börjat.
Här är höjdpunkten: Lillebror och några av hans kompisar dansar...
Cool brasse-svensk tjej i en amerikansk skola.
Lillebror på pizzaparty med klassen. Sista dagen före lovet i dag.
Kusin J följde med på klasspartyt och verkade trivas rätt bra.
Här jobbas det.
Middag på Dumbarton Street. 
Mera middag på samma street. Vår gran i bakgrunden.tisdag 20 december 2011
Must-triumf!
Ni som sett Berra triumferande bärande på ett flaskor i en av slutscenerna i filmen Sällskapsresan kan möjligen förstå den euforiska känslan som infann sig när jag i eftermiddags hittade de tre sista flaskorna julmust i östra USA.
Men låt mig ta allt från början.
Efter mitt smått desperata inlägg i går fick jag en massa tips av allehanda slag. Så tidigt i morse besteg jag min cykel och gav mig ut på must-jakt. Längs vägen såg jag såväl en Bald Eagle majestätiskt svävande över Roosevelt Island som ett par rejäla trafikolyckor. Men jag lät mig inte hindras.
Väl framme i Pentagon City var dock besvikelsen monumental. Julmusten var slut även där, trots heta indikationer på att det faktiskt skulle kunna finnas ett lager. Jag kompletterade istället pepparkakslagret och vände bittert hemåt igen.
Sista chansen var nu Annika i Restons tips om en World Market-butik i Sterling. Enligt henne kunde den möjligen ha julmust. Så jag stack dit. Med bilen, den här gången.
Stegade in. Så mig omkring. Ingen julmust.
Frågade en butiksanställd, som kollade med datorn.
"Well, this morning we only had eight bottles left. There's probably no left. Sorry."
Uppgivet och håglöst gick jag runt. Skulle jag kompensera genom att köpa några root beers? Eller ett smaklöst pepparkakshus?
Då. Plötsligt. Inför. Mina. Ögon. Uppenbarade. Sig. Tre. Flaskor...
Julmust!
Någon hade uppenbarligen plockat åt sig de sista flaskorna, ångrat sig och ställt dom helt randomly på en hylla.
Jag plockade snabbt år mig dom och närmast sprang till kassan med mitt fynd.
Julen är räddad.
Låt mig se... Totalt 1,5 liter delat på 18 personer. Det blir ganska exakt 0,83 deciliter per person. Till en kostnad av, låt mig se... Fem mils körning, plus tidsåtgång, plus körningen i går, plus en del annat.
Ja, det landar väl på en literkostnad på i runda slängar 200 kronor. Minst. Dyrare än whisky.
I övrigt att berätta från denna tisdag. Brorsan med familj har lyckligt anlänt. Jag hämtade dom på flygplatsen och vi lyckades med gemensamma krafter och på något mirakulöst sätt få in sju personer, fem stora resväskor, diverse handbagage, två barnvagnar och en hel del annat i vår slitstarka Ford.
Gänget var vid gott mod, även om de närmast desperata försöken att hålla de båda småkusinerna D och L vakna under färden in till sta'n naturligtvis var dömda att misslyckas. De somnade som stockar, trots trängseln i bilen.
Jag levererade dom till ett hotell på bekvämt avstånd härifrån och kan bara hoppas att barnen inte finner det för gott att vakna redan vid två i natt...
Nu är hur som helst hela julstyrkan samlad - inklusive musten!
Ho ho ho.
Men låt mig ta allt från början.
Efter mitt smått desperata inlägg i går fick jag en massa tips av allehanda slag. Så tidigt i morse besteg jag min cykel och gav mig ut på must-jakt. Längs vägen såg jag såväl en Bald Eagle majestätiskt svävande över Roosevelt Island som ett par rejäla trafikolyckor. Men jag lät mig inte hindras.
Väl framme i Pentagon City var dock besvikelsen monumental. Julmusten var slut även där, trots heta indikationer på att det faktiskt skulle kunna finnas ett lager. Jag kompletterade istället pepparkakslagret och vände bittert hemåt igen.
Sista chansen var nu Annika i Restons tips om en World Market-butik i Sterling. Enligt henne kunde den möjligen ha julmust. Så jag stack dit. Med bilen, den här gången.
Stegade in. Så mig omkring. Ingen julmust.
Frågade en butiksanställd, som kollade med datorn.
"Well, this morning we only had eight bottles left. There's probably no left. Sorry."
Uppgivet och håglöst gick jag runt. Skulle jag kompensera genom att köpa några root beers? Eller ett smaklöst pepparkakshus?
Då. Plötsligt. Inför. Mina. Ögon. Uppenbarade. Sig. Tre. Flaskor...
Julmust!
Någon hade uppenbarligen plockat åt sig de sista flaskorna, ångrat sig och ställt dom helt randomly på en hylla.
Jag plockade snabbt år mig dom och närmast sprang till kassan med mitt fynd.
Julen är räddad.
Låt mig se... Totalt 1,5 liter delat på 18 personer. Det blir ganska exakt 0,83 deciliter per person. Till en kostnad av, låt mig se... Fem mils körning, plus tidsåtgång, plus körningen i går, plus en del annat.
Ja, det landar väl på en literkostnad på i runda slängar 200 kronor. Minst. Dyrare än whisky.
I övrigt att berätta från denna tisdag. Brorsan med familj har lyckligt anlänt. Jag hämtade dom på flygplatsen och vi lyckades med gemensamma krafter och på något mirakulöst sätt få in sju personer, fem stora resväskor, diverse handbagage, två barnvagnar och en hel del annat i vår slitstarka Ford.
Gänget var vid gott mod, även om de närmast desperata försöken att hålla de båda småkusinerna D och L vakna under färden in till sta'n naturligtvis var dömda att misslyckas. De somnade som stockar, trots trängseln i bilen.
Jag levererade dom till ett hotell på bekvämt avstånd härifrån och kan bara hoppas att barnen inte finner det för gott att vakna redan vid två i natt...
Nu är hur som helst hela julstyrkan samlad - inklusive musten!
Ho ho ho.
måndag 19 december 2011
Must have must
Julmust-chock! Åkte till World Market i förmiddags för att inhandla ett gäng flaskor julmust.
Inte en flaska kvar. Slut. Finito. Bara en skylt som glatt ropade ut "Julmust $ 1:25".
"I'm so sorry, it's really popular. We've had a lot of Swedes here...", sa butikstjejen när jag frågade om denna vid jul helt nödvändiga drycken.
Hon lät uppriktigt ledsen och föreslog root beer som alternativ. Jag tackade hövligt nej. Men köpte saftglögg och en burk pepparkakor som en ringa, men dock, tröst.
Hur sjutton ska vi kunna fira jul utan must? Must have must. Alla tips mottages tacksamt.
Desto mer glädjande att svärföräldrarna anlände utan problem för ett par timmar sedan. Mycket efterlängtade, förstås.
Nu under kvällen har vi avnjutit en fantistisk middag designad av min svägerska. Sedan blev det genomgång av resväskorna. Stor succé - uppskattningvis hälften av svärföräldrarnas packning bestod av svenska godsaker av diverse slag.
Jag känner hur min järnhårda karaktär och disciplin tagit en paus. En epic paus, som Storebror och hans kompisar sannolikt hade uttryckt saken. Storebror missade för övrigt kvällens godisorgie eftersom han är hos en kompis och av allt att döma ska tillbringa natten där.
Inte en flaska kvar. Slut. Finito. Bara en skylt som glatt ropade ut "Julmust $ 1:25".
"I'm so sorry, it's really popular. We've had a lot of Swedes here...", sa butikstjejen när jag frågade om denna vid jul helt nödvändiga drycken.
Hon lät uppriktigt ledsen och föreslog root beer som alternativ. Jag tackade hövligt nej. Men köpte saftglögg och en burk pepparkakor som en ringa, men dock, tröst.
Hur sjutton ska vi kunna fira jul utan must? Must have must. Alla tips mottages tacksamt.
Desto mer glädjande att svärföräldrarna anlände utan problem för ett par timmar sedan. Mycket efterlängtade, förstås.
Nu under kvällen har vi avnjutit en fantistisk middag designad av min svägerska. Sedan blev det genomgång av resväskorna. Stor succé - uppskattningvis hälften av svärföräldrarnas packning bestod av svenska godsaker av diverse slag.
Jag känner hur min järnhårda karaktär och disciplin tagit en paus. En epic paus, som Storebror och hans kompisar sannolikt hade uttryckt saken. Storebror missade för övrigt kvällens godisorgie eftersom han är hos en kompis och av allt att döma ska tillbringa natten där.
söndag 18 december 2011
Att cykla ett maratonlopp
Dagarna bara går och julen står för dörren. Knappt en julklapp är köpt ännu och julmaten lyser med sin frånvaro. Och inte har vi bakat några pepparkakor heller. Eller köpt julmust. Men det löser sig nog. Det brukar det göra.
Mina goda vän Lisa, som understundom även går under pseudonymen Bettan, har googlat ordet "julstress". 762 000 träffar. Inte så pjåkigt.
Syster Yster, kusin Storasyster och jag gick över till vår lokala kyrka nu i kväll för att fixa dagismöbleringen (dotterns helgjobb). Vi träffade kantorn som gick upp i kyrksalen och spelade julsånger på flygeln i all sin ensamhet. Och det kändes minsann riktigt bra att gå omkring där i metodistkyrkan och pula en söndag före jul och lyssna på vacker musik från våningen över.
Fridfullt och fritt från stress.
I övrigt att rapportera från Distriktet: Kallt. Och vi såg faktiskt några snöflingor i förmiddags. Jag cyklade ett maratonlopp nere i källaren och blev av med över tusen kalorier. Det rullar på.
I morgon ser jag fram mot att svärföräldrarna anländer. Och på tisdag kommer brorsan och hans gäng.
Det börjar likna jul, banne mig!
Mina goda vän Lisa, som understundom även går under pseudonymen Bettan, har googlat ordet "julstress". 762 000 träffar. Inte så pjåkigt.
Syster Yster, kusin Storasyster och jag gick över till vår lokala kyrka nu i kväll för att fixa dagismöbleringen (dotterns helgjobb). Vi träffade kantorn som gick upp i kyrksalen och spelade julsånger på flygeln i all sin ensamhet. Och det kändes minsann riktigt bra att gå omkring där i metodistkyrkan och pula en söndag före jul och lyssna på vacker musik från våningen över.
Fridfullt och fritt från stress.
I övrigt att rapportera från Distriktet: Kallt. Och vi såg faktiskt några snöflingor i förmiddags. Jag cyklade ett maratonlopp nere i källaren och blev av med över tusen kalorier. Det rullar på.
I morgon ser jag fram mot att svärföräldrarna anländer. Och på tisdag kommer brorsan och hans gäng.
Det börjar likna jul, banne mig!
lördag 17 december 2011
Sanslös harmoni i Distriktet
Lördagsförmiddag i Distriktet och harmonin formligen sprutar här i huset. Samtliga barn och ungdomar samt hustrun och svägerskan sitter eller ligger runt TV:n nere i vardagsrummet och kollar in baletten Beatrix Potter. Glad musik strömmar upp genom huset och blandas med glada tillrop och skratt från den entusiastiska publiken
Själv sitter jag och studerar en rapport om framtidens välfärdsutmaningar. Det är betydligt mer intressant än vad det möjligen låter.
Gårdagen bjöd på en blandad kompott av allehanda trevligheter. Kidsen var i sina skolor. Svägerskan och barnen gjorde små utflykter i grannskapet. Jag cyklade bort 500 kalorier i källaren och gick dessutom till och från Syster Ysters skola, en liten nätt promenad på 1,5 timmar. Kilona bara rasar av mig, snart är det inga kvar.
Fast på kvällen viktkompenserade jag genom att först äta en herrans god wokmiddag och sedan gå på party med tillhörande ölkonsumtion. Mycket trevlig fest, för övrigt.
Nu har två av tre hemmavarande barn inlett sin winter break. Och våra två gästande kusiner, Storasyster och Lillasyster, har ju sommarlov. Så det är lite synd om stackars Lillebror, som fortfarande har tre dagar kvar i skolan.
Han får trösta sig med att han kommer att bli klok som en bok eftersom han pluggar så mycket mer än alla andra... Fast å andra sidan imponerar kusintjejerna stort genom att sitta flera timmar och plugga engelska - helt friviiligt och på sitt lov! De verkar rent av tycka att det är kul.
Själv sitter jag och studerar en rapport om framtidens välfärdsutmaningar. Det är betydligt mer intressant än vad det möjligen låter.
Gårdagen bjöd på en blandad kompott av allehanda trevligheter. Kidsen var i sina skolor. Svägerskan och barnen gjorde små utflykter i grannskapet. Jag cyklade bort 500 kalorier i källaren och gick dessutom till och från Syster Ysters skola, en liten nätt promenad på 1,5 timmar. Kilona bara rasar av mig, snart är det inga kvar.
Fast på kvällen viktkompenserade jag genom att först äta en herrans god wokmiddag och sedan gå på party med tillhörande ölkonsumtion. Mycket trevlig fest, för övrigt.
Nu har två av tre hemmavarande barn inlett sin winter break. Och våra två gästande kusiner, Storasyster och Lillasyster, har ju sommarlov. Så det är lite synd om stackars Lillebror, som fortfarande har tre dagar kvar i skolan.
Han får trösta sig med att han kommer att bli klok som en bok eftersom han pluggar så mycket mer än alla andra... Fast å andra sidan imponerar kusintjejerna stort genom att sitta flera timmar och plugga engelska - helt friviiligt och på sitt lov! De verkar rent av tycka att det är kul.
torsdag 15 december 2011
Framme lyckligt och väl
Dom är här!
Hustrun var och hämtade svägerskan och döttrarna i den arla morgonstund. En och en halvtimme försenade, men glad och lyckliga, stegade de ut från flygplatsen. Sommarlovet har börjat!
Det var nästan brasseväder som mötte dom, uppemot 18 grader varmt.
På eftermiddagen kom Lillebror hem och lite senare även Syster Yster. Sedan drog vi hela gänget till Big Brothers skola som hade Holiday Party denna kväll. Här en liten bildkavalkad:
En Lillasyster från Brasilien hälsar på Big Brothers skola.
Lillebror roade sig med ett parti schack.
Publiken väntade spänt...
....the big star...
...Big Brother och hans band som uppträdde på skolans...
...Holiday Party.
Hustrun var och hämtade svägerskan och döttrarna i den arla morgonstund. En och en halvtimme försenade, men glad och lyckliga, stegade de ut från flygplatsen. Sommarlovet har börjat!
Det var nästan brasseväder som mötte dom, uppemot 18 grader varmt.
På eftermiddagen kom Lillebror hem och lite senare även Syster Yster. Sedan drog vi hela gänget till Big Brothers skola som hade Holiday Party denna kväll. Här en liten bildkavalkad:
En Lillasyster från Brasilien hälsar på Big Brothers skola.
Lillebror roade sig med ett parti schack.
Publiken väntade spänt...
...på kvällens höjdpunkt...
....the big star...
...Big Brother och hans band som uppträdde på skolans...
...Holiday Party.Här en liten video om allt funkar:
onsdag 14 december 2011
Dags att köpa julmust
Julgranen är halvklädd och jag inser att vi varken har glögg eller julmust hemma. Svärmor har lovat ta med sig grejer för att kunna fixa hemlagad glögg, men julmusten är svår att tillreda på egen hand. Det får bli en tripp till World Market endera dagen. Liksom till Ikea, för att fylla på sillförrådet och kolla om de möjligen behagar ha några andra godsaker i deras allt magrare matsortiment.
Denna onsdag har annars präglats av lite halvdant väder och skrivbordsjobb. Ungefär som vanligt, med andra ord. Några saker är dock värda att notera alldeles särskilt:
Himla skoj!
Denna onsdag har annars präglats av lite halvdant väder och skrivbordsjobb. Ungefär som vanligt, med andra ord. Några saker är dock värda att notera alldeles särskilt:
- Storebror och Syster Yster har båda fått sina grades efter den första trimestern - här får man betyg tre gånger per läsår från middle school. Och vilka betyg - i stort sett bara A:n rakt över. Det är helt makalöst.
- Hustrun är ännu vackrare än vanligt efter ett besök hos sin frisör. Filippe tror jag han heter.
- Vi har ätit grilled chicken med ris och en alldeles fantastisk citronsås. Min blygsamhet förhindrar mig från att tala om vem kreatören i köket var, men det var på samma konstnärliga höjd som Flilippes klippning.
Himla skoj!
tisdag 13 december 2011
Stämningsfullt och vackert i House of Sweden
Lillebror gick något motvilligt till plugget i morse och det är minsann inte särskilt ofta han känner så. Troligen var han lite rädd för att börja må dåligt på skolan igen. men så fort han mötte sina kompisar på skolgården förvandlades han till sitt vanliga glada och obekymrade jag.
Skönt att se.
Även övriga mår bra, även om Syster Yster fortfarande är lite hostig efter förra veckans förkylning. Förhoppningsvis har vi klarat av sjukdomarna nu före jul, så vi slipper dom när tomten kommer. Vi blir för övrigt 16 personer här på julafton, mössen oräknade.
Julen har överhuvudtaget präglat dagen. I eftermiddags bar vi in granen, som nu står grön och grann i stugan - redo att utsmyckas. Och framåt kvällen vandrade hustrun och jag, tillsammans med vännen Janice, ner till House of Sweden och åt svenskt julbord, kollade in ett jättefint Luciatåg och lyssnade till ytterst vacker och stämningsfull körmusik.
Jag har alltid gillat körmusik, uppvuxen som jag är i en familj där både far och mor sjöng i körer. Själv sjöng jag i skolkören i grundskolan - var en av de få grabbar som gjorde det. Fattade aldrig varför inte fler killar var med, det var ett utmärkt tillfälle att komma i närmare kontakt med snygga tjejer...
Kvällens körupplevelse var enastående. Luciatågs-tjejerna var riktigt duktiga och dessutom uppträdde en amerikansk barnkör som var helt fenomenal och som hade repeterat in flera julsånger - på svenska!
Eftersom jag är så gammal så tillät jag mig själv att bli lite rörd av både skönsången och Luciatåget.
En härlig känsla.
Vackert och stämningsfullt på House of Sweden nu i kväll.
Skönt att se.
Även övriga mår bra, även om Syster Yster fortfarande är lite hostig efter förra veckans förkylning. Förhoppningsvis har vi klarat av sjukdomarna nu före jul, så vi slipper dom när tomten kommer. Vi blir för övrigt 16 personer här på julafton, mössen oräknade.
Julen har överhuvudtaget präglat dagen. I eftermiddags bar vi in granen, som nu står grön och grann i stugan - redo att utsmyckas. Och framåt kvällen vandrade hustrun och jag, tillsammans med vännen Janice, ner till House of Sweden och åt svenskt julbord, kollade in ett jättefint Luciatåg och lyssnade till ytterst vacker och stämningsfull körmusik.
Jag har alltid gillat körmusik, uppvuxen som jag är i en familj där både far och mor sjöng i körer. Själv sjöng jag i skolkören i grundskolan - var en av de få grabbar som gjorde det. Fattade aldrig varför inte fler killar var med, det var ett utmärkt tillfälle att komma i närmare kontakt med snygga tjejer...
Kvällens körupplevelse var enastående. Luciatågs-tjejerna var riktigt duktiga och dessutom uppträdde en amerikansk barnkör som var helt fenomenal och som hade repeterat in flera julsånger - på svenska!
Eftersom jag är så gammal så tillät jag mig själv att bli lite rörd av både skönsången och Luciatåget.
En härlig känsla.
Vackert och stämningsfullt på House of Sweden nu i kväll.måndag 12 december 2011
Kyla, julgran och oväntat besök
Julgranen är hemma! Efter en kortare jakt runt om i nordvästra Distriktet, med hungriga och frusna barn i bilen, bärgade vi trädet för en summa vars ansenlighet förvånade oss. Men det var bara att bita i det sura äpplet och hala fram sedlarna. Vad gör man inte för tindrande barnaögon? Nu står den och vilar sig på gården. I morgon plockar vi in granen och sedan är det bara att sätta igång att klä och pryda.
Det är kallt i Distriktet. Två minusgrader i morse när jag körde kidsen till skolan. Och trots att solen sken hela dagen, så orkade inte temperaturen över fem grader. Lite julkänsla. Nu väntar vi bara på snön. Vi har faktiskt haft åtminstone några dagar med snö varenda vinter sedan vi flyttade hit.
Kylan gjorde säkert också att en av våra trevliga musvänner åter kom på ett oväntat, men ack så kärt, besök nu i kväll. Hustrun skulle gå och hämta mer mat ute i köket och plötsligt hörde jag ett skrik.
Sedan kom hon tillbaka och meddelade att hon tappat aptiten och hon tyvärr inte kunde gå ut i köket mer på ett tag. Så jag fick ta hand om disken. Sedan gillrade jag ett gäng fällor. Återstår att se om vi får något oväntat besök även i dessa.
I övrigt denna dag:
Det är kallt i Distriktet. Två minusgrader i morse när jag körde kidsen till skolan. Och trots att solen sken hela dagen, så orkade inte temperaturen över fem grader. Lite julkänsla. Nu väntar vi bara på snön. Vi har faktiskt haft åtminstone några dagar med snö varenda vinter sedan vi flyttade hit.
Kylan gjorde säkert också att en av våra trevliga musvänner åter kom på ett oväntat, men ack så kärt, besök nu i kväll. Hustrun skulle gå och hämta mer mat ute i köket och plötsligt hörde jag ett skrik.
Sedan kom hon tillbaka och meddelade att hon tappat aptiten och hon tyvärr inte kunde gå ut i köket mer på ett tag. Så jag fick ta hand om disken. Sedan gillrade jag ett gäng fällor. Återstår att se om vi får något oväntat besök även i dessa.
I övrigt denna dag:
- Lillebror är definitivt frisk igen och är beredd att gå till skolan i morgon, tisdag. I dag slog han mig i Monopol.
- GAIS har värvat Peter Ijeh, spelaren som var den direkta orsaken till att Atleternas nuvarande sportchef dömdes till fängelse för några år sedan. Historien är så komplicerad att jag inte orkar gå in på den, men den är väldigt mycket GAIS.
- Distriktet har fått sin egen boxningsvärldsmästare. Läs mer på min "proffsblogg" Amerika-reportage.
I morgon ser jag fram mot att gå till den svenska ambassaden och se på ett redigt svenskt Luciatåg.
söndag 11 december 2011
Alla är excited
Också ett lördagsnöje: Hustrun och jag kollade på republikanernas sjuttisjuttonde TV-debatt. Kort sammanfattning: Newt var malligt och Mitt försökte pressa honom rejält, Ron var som vanligt mest konsekvent, Michele låter alltmer arg, Rick P alltmer desperat och Rick S - ja, vad ska jag säga om honom? Jon hade annat för sig och var inte med och Herman har ju lagt av, så det var inte fler deltagare än så.
Men kul, det är det.
I övrigt: Lillebror är på benen igen, men får vara hemma i morgon och åtarfå lite krafter. Resterande mår finfint. Syster Yster tillbringade natten hos en kompis, Big Brother och hustrun försvann för att jaga fatt i en julgran, men hittade ingen och själv cyklade jag i källaren i en timme.
Nedräkning pågår: På torsdag kommer svägerskan med sina två kids. Alla här är helt excited.
Men kul, det är det.
I övrigt: Lillebror är på benen igen, men får vara hemma i morgon och åtarfå lite krafter. Resterande mår finfint. Syster Yster tillbringade natten hos en kompis, Big Brother och hustrun försvann för att jaga fatt i en julgran, men hittade ingen och själv cyklade jag i källaren i en timme.
Nedräkning pågår: På torsdag kommer svägerskan med sina två kids. Alla här är helt excited.
lördag 10 december 2011
El Clasico - så mycket mer än fotboll
Stackars Lillebror. Febern har gått upp och ner som de republikanska presidentkandidaternas opinionssiffror. Än är det 37,0, än är det 39,0. Men han är tapper och orkade titta på nästan hela El Clasico i eftermiddags - något han verkligen sett fram emot i flera dagar.
Det är helt osannolikt, men jag börjar ana att jag mött min familjeöverman i nördigt fotbollsintresse.
För er icke invigda är El Clasico fotbollsmatchen mellan Barcelona FC och Real Madrid, en match som innehåller väldigt mycket mer än bara det stundom lite löjliga jagandet efter en boll. Det handlar om kultur, politik, etnicitet och historia. Det handlar om motsättningen mellan det francovänliga och kungliga, representerat av Real, och folkets lag, det katalanska Barca, i en del av Spanien där de frihetliga idéerna fick fäste mitt kaoset under det spanska inbördeskriget i slutet av 1930-talet.
Så mycket mer än fotboll...
Hur matchen slutade? 3-1 till Barcelona FC. Lillebror var mycket nöjd.
Det är helt osannolikt, men jag börjar ana att jag mött min familjeöverman i nördigt fotbollsintresse.
För er icke invigda är El Clasico fotbollsmatchen mellan Barcelona FC och Real Madrid, en match som innehåller väldigt mycket mer än bara det stundom lite löjliga jagandet efter en boll. Det handlar om kultur, politik, etnicitet och historia. Det handlar om motsättningen mellan det francovänliga och kungliga, representerat av Real, och folkets lag, det katalanska Barca, i en del av Spanien där de frihetliga idéerna fick fäste mitt kaoset under det spanska inbördeskriget i slutet av 1930-talet.
Så mycket mer än fotboll...
Hur matchen slutade? 3-1 till Barcelona FC. Lillebror var mycket nöjd.
fredag 9 december 2011
Ännu ett samtal från skolan
Syster Yster har tillfrisknat och gick på skolan i dag. Men säg den glädje som varar, som pessimisten brukar uttrycka det. Strax efter lunch ringde dom från Lillebrors skola och meddelade att han mådde illa. Hustrun ilade över och tog hem sjuklingen, som sedan legat nedbäddad med febertoppar på runt 39 grader.
Inget vidare.
Särskilt som en så rolig helg stod för dörren - sleep over-kalas hos en av de bästa kompisarna och julskyltning i Georgetown och diverse andra planer.
Men det är bara att bryta ihop och komma igen.
Storasyskonen är båda ute på drift. Syster Yster har varit på bio med en kompis och Big Brother är hos en klasskamrat. Hustrun är just nu och hämtar hem de båda. Själv alternerar jag mellan Lillebrors sjuksäng och TV-sändningen av Caps mot Toronto. 1-0 till Capitales efter första perioden.
Inget vidare.
Särskilt som en så rolig helg stod för dörren - sleep over-kalas hos en av de bästa kompisarna och julskyltning i Georgetown och diverse andra planer.
Men det är bara att bryta ihop och komma igen.
Storasyskonen är båda ute på drift. Syster Yster har varit på bio med en kompis och Big Brother är hos en klasskamrat. Hustrun är just nu och hämtar hem de båda. Själv alternerar jag mellan Lillebrors sjuksäng och TV-sändningen av Caps mot Toronto. 1-0 till Capitales efter första perioden.
torsdag 8 december 2011
Ny dödsskjutning på Virginia Tech
Okej, jag får väl erkänna att Caps spelade riktigt bra i går kväll och slog Ottawa med 5-3. Efter vissa problem dock, Senators ledde en stor del av matchen och det var först i sista perioden som Caps kom igång ordentligt. Men då slog det gnistor. Laget har verkligen potentian. Synd bara att spelarna visar det så sällan...
Syster Yster vaknade med lite feber i morse, så hon fick vara hemma från skolan. Förhoppningsvis kan hon gå i morgon, fredag. Hon är jätteledsen över att ha missat två konserter med sin skolkör, de ska ha en i ett varuhus i kväll. Men i morgon kommer en ny chans, det är uppträdande på skolan. Vi ska vara där och dokumentera. Om hon är frisk, vill säga.
Annars har dagen präglats av ytterligare en skottlossning på Virginia Tech, det tekniska universitet i södra Virginia som för några år sedan drabbades av en tragedi då 33 personer dog på grund av en galning. Den här gången har två personer hittats döda. Men när jag skriver det här så är gärningsmannen fortfarande på fri fot.
"Det är inte vapen som dödar människor, det är människor som dödar människor", säger förespråkarna av fri tillgång till vapen. Och det finns många förespråkare i det här landet. Just Virginia har en av de mest libarala vapenlagarna i landet. Vem som helst som är myndig kan gå in i vapenbutik och köpa sig en pistol. Utan koll, utan krav, utan frågor.
Makalöst.
I rest my case.
Syster Yster vaknade med lite feber i morse, så hon fick vara hemma från skolan. Förhoppningsvis kan hon gå i morgon, fredag. Hon är jätteledsen över att ha missat två konserter med sin skolkör, de ska ha en i ett varuhus i kväll. Men i morgon kommer en ny chans, det är uppträdande på skolan. Vi ska vara där och dokumentera. Om hon är frisk, vill säga.
Annars har dagen präglats av ytterligare en skottlossning på Virginia Tech, det tekniska universitet i södra Virginia som för några år sedan drabbades av en tragedi då 33 personer dog på grund av en galning. Den här gången har två personer hittats döda. Men när jag skriver det här så är gärningsmannen fortfarande på fri fot.
"Det är inte vapen som dödar människor, det är människor som dödar människor", säger förespråkarna av fri tillgång till vapen. Och det finns många förespråkare i det här landet. Just Virginia har en av de mest libarala vapenlagarna i landet. Vem som helst som är myndig kan gå in i vapenbutik och köpa sig en pistol. Utan koll, utan krav, utan frågor.
Makalöst.
I rest my case.
onsdag 7 december 2011
Sjuk dotter och befarat snökaos
Nä, det blev varken en ny telefon eller någon körkonsert för Syster Yster.
Man blir ju alltid lite orolig när skolsyrran ringer hem, vilket hon gjorde i eftermiddags.
"Din dotter mår inte så bra, har du möjlighet att hämta henne?"
Jag släppte förstås allt jag hade för händer och fötter, fixade så att en kompis kunde hämta Lillebror (hustrun var ute och umgicks med Newt, Michele, Rick och de andra) och stack iväg till Syster Ysters skola.
Nu verkar det inte vara så farligt. En liten gnutta feber, halsont och huvudvärk. Vi får väl se hur det utvecklas. men någon konsert blir det inte.
Och ingen ny telefon heller. För i det här vädret kändes det inte lockande att gå ut om det inte var absolut nödvändigt. Det har regnat och varit halvskymning hela dagen. Och nu blir det dessutom kallare. Väderfolket har varnat för uppemot en inch med snö med start om någon timme.
Snökaos att vänta, med andra ord. NPR, National Public Radio (ungefär USA:s P1), gick ut med goda överlevnadsråd i morse: Se till att ha ordentligt med mat, ficklampor, batteridriven radio, batterier, vatten, etc etc osv osv hemma.
Jag säger då det.
Nu ska jag ladda upp inför krisen med lite TV-hockey. Caps mot Ottawa. Capitals har förlorat fyra av fem matcher med nya coachen. I princip det enda de blivit bättre på är att tackla, slåss samt sitta i utvisningsbåset.
Något annat var väl i och för sig inte att vänta under Dale Hunters ledning.
Man blir ju alltid lite orolig när skolsyrran ringer hem, vilket hon gjorde i eftermiddags.
"Din dotter mår inte så bra, har du möjlighet att hämta henne?"
Jag släppte förstås allt jag hade för händer och fötter, fixade så att en kompis kunde hämta Lillebror (hustrun var ute och umgicks med Newt, Michele, Rick och de andra) och stack iväg till Syster Ysters skola.
Nu verkar det inte vara så farligt. En liten gnutta feber, halsont och huvudvärk. Vi får väl se hur det utvecklas. men någon konsert blir det inte.
Och ingen ny telefon heller. För i det här vädret kändes det inte lockande att gå ut om det inte var absolut nödvändigt. Det har regnat och varit halvskymning hela dagen. Och nu blir det dessutom kallare. Väderfolket har varnat för uppemot en inch med snö med start om någon timme.
Snökaos att vänta, med andra ord. NPR, National Public Radio (ungefär USA:s P1), gick ut med goda överlevnadsråd i morse: Se till att ha ordentligt med mat, ficklampor, batteridriven radio, batterier, vatten, etc etc osv osv hemma.
Jag säger då det.
Nu ska jag ladda upp inför krisen med lite TV-hockey. Caps mot Ottawa. Capitals har förlorat fyra av fem matcher med nya coachen. I princip det enda de blivit bättre på är att tackla, slåss samt sitta i utvisningsbåset.
Något annat var väl i och för sig inte att vänta under Dale Hunters ledning.
tisdag 6 december 2011
Ett människoår är lika med 20 datorår
Maskinerna runt mig faller samman. Datorn som jag just nu sitter och skriver på låter alltmer ansträngd för varje dag. Det är väl en tidsfråga innan den ger upp, antar jag. Men jag ska inte klaga, den har fungerat i stort sett utan problem i snart fem år (förutom att jag inte kunnat köra DVD:er eller CD-skivor på den de senaste tre åren). Det är väl inte många laptoppar som når denna ålder numera, skulle jag tro.
Om ett människoår är sju hundår, så är ett människor lika med 20 datorår. Minst.
Och i dag, när jag tog fram min telefon för att ringa ett samtal, så var skärmen förändrad och omöjlig att läsa.
Jag provade förstås med klassikerna: Stängde av och satte på, tog ut batteriet, skakade om den, knackade på skärmen. Inget hjälpte. Inte ens dottern kunde fixa den.
"Du får gå och köpa en ny", sa hustrun.
Så det får bli en tur till Verizon i morgon. Inte mitt favvobolag direkt. Men jag har väl inte så mycket val, antar jag.
I övrigt denna tisdag i Distriktet:
Om ett människoår är sju hundår, så är ett människor lika med 20 datorår. Minst.
Och i dag, när jag tog fram min telefon för att ringa ett samtal, så var skärmen förändrad och omöjlig att läsa.
Jag provade förstås med klassikerna: Stängde av och satte på, tog ut batteriet, skakade om den, knackade på skärmen. Inget hjälpte. Inte ens dottern kunde fixa den.
"Du får gå och köpa en ny", sa hustrun.
Så det får bli en tur till Verizon i morgon. Inte mitt favvobolag direkt. Men jag har väl inte så mycket val, antar jag.
I övrigt denna tisdag i Distriktet:
- Cyklade bort 605 kalorier på 40 minuter nere i gymmet i förmiddags. Karaktär och disciplin.
- Regn, regn, regn. Men nästan 20 grader varmt.
- Möte med föräldraföreningen på vår kommunala skola i kväll, massor av folk och stort engagemang. Vilken skillnad jämfört med för fyra år sedan. Då var bara vi närmaste sörjande som kom.
I morgon ser jag fram mot Syster Ysters körframträdande - återkommer med rapport.
måndag 5 december 2011
Att aldrig vara förberedd på det värsta
Det har varit en lite tung och ledsam dag här i Distriktet. En av mina vänner från min tid i Skåne har hastigt avlidit i samband med en båtolycka i Gryts skärgård.
Vi har inte träffats på flera år, men hade av olika skäl rätt mycket kontakt via nätet under senare tid och det känns ordentligt när sådant här inträffar. Man är liksom aldrig förberedd på att det värsta kan hända - vilket kanske är tur vid närmare eftertanke.
Hennes man och ena dotter var också med på båten och ligger allvarligt skadade på sjukhus. De senaste rapporterna talar dock om "stabila lägen" för båda, så det är bara att hoppas på det bästa.
Jag kommer att minnas min vän som en oerhört varm, generös, god och öppen person. Hon stod precis på tröskeln till ett nytt yrkesliv och var så full av lust och entusiasm. Allting känns väldigt sorgligt.
Hon är redan mycket saknad. Av mig och av många andra.
Vi har inte träffats på flera år, men hade av olika skäl rätt mycket kontakt via nätet under senare tid och det känns ordentligt när sådant här inträffar. Man är liksom aldrig förberedd på att det värsta kan hända - vilket kanske är tur vid närmare eftertanke.
Hennes man och ena dotter var också med på båten och ligger allvarligt skadade på sjukhus. De senaste rapporterna talar dock om "stabila lägen" för båda, så det är bara att hoppas på det bästa.
Jag kommer att minnas min vän som en oerhört varm, generös, god och öppen person. Hon stod precis på tröskeln till ett nytt yrkesliv och var så full av lust och entusiasm. Allting känns väldigt sorgligt.
Hon är redan mycket saknad. Av mig och av många andra.
söndag 4 december 2011
Möjligen USA:s fulaste julgran
Helgen kom och gick i rasande fart, precis som vanligt. I lördags stack jag och storhandlade och slog sedan personligt rekord i idrottsgrenen "hur-lång-tid-kan-det-ta-att-hitta-en-parkeringsplats". Det tog 45 minuter innan en lucka uppenbarade sig. Jag har nog aldrig varit så nära att få en hjärtinfarkt i mitt liv.
Jag gjorde det grundläggande misstaget att åka iväg hemifrån någon halvtimme försent på lördagsförmiddagen. Kommer man till Georgetown efter klockan 11 är det liksom kört. Det finns inte en ledig plats och tiustusen bilar cirkulerar omkring i en fåfäng jakt efter en plats.
Jag lyckades till slut hitta en plats omkring en kvarts gångväg från huset. Hur kul som helst. Och orsaken till att just denna plats var ledig visade sig i morse, när jag skulle hämta bilen och ställa den närmare bostaden innan nästa invasion (bilburna kyrkbesökare på söndagen):
Jag hade ställt bilen under det träd där samtliga fåglar i Nordamerika samlas för att uträtta sina behov. Så det vara bara att ta fram hink och svamp och försöka hitta bilen under all skit. Bokstavligt talat.
Lördagen var annars ytterst trevlig, med sympatiskt väder och en oerhört skojig middag i glada vänners lag. Det blev ett sent sänggående och min karaktär och disciplin när det gäller diet fick maka på sig en aning...
Men å andra sidan har denna söndag innehållit rätt mycket fysiska aktiviteter. Förutom att tvätta bilen på morgonen, så gick vi, hela gänget, på en långpromenad in till the National Christmas Tree. Själva trädet var en besvikelse precis som vanligt (fulare julgran får man leta länge efter), men promenaden i solskenet var finfin.
Här är lite bilder från dagen:
Bloggaren vilar ut på Starbucks efter att ha tvättat bilen i arla morgonstund.
Sannolikt USA:s fulaste julgran. Märkligt nog är det denna gran som är nationens huvudjulgran och som traditionsenligt tänds av presidenten varje år. Dock ska sägas att den är snyggare i mörkret, när belysningen är tänd.
Familjmedlemmarna står chockade och beskådar riks-julgranen.
Det är roligare att kolla in alla modelljärnvägar som monteras upp runt riksgranen.
Bekant byggnad i julutstyrsel. Därinne bor Systers Ysters polare, presidendöttrarna.
Jesusbarnet dök upp helt oväntat.
Dotter med julgranar. Runt National Christmas Tree finns inte bara en massa modelljärnvägar utan också en julgran från samtliga delstater. Plus en från Distriktet.
Lillebror i tomtens verkstad, som ligger omkring hundra meter från riksjulgranen.
Big Brother har vuxit ikapp hustrun. Men hon fuskar genom att sätta på sig skor med klackar. Här är hon uppenbarligen upptagen med att bevaka vad Obama har för sig därborta i huset.
Men nu är hon vänd åt rätt håll. Som synes har Syster Yster några centimeter kvar innan hon är lika lång som sin mor. Sannolikt världens två snyggaste tjejer.
Jag gjorde det grundläggande misstaget att åka iväg hemifrån någon halvtimme försent på lördagsförmiddagen. Kommer man till Georgetown efter klockan 11 är det liksom kört. Det finns inte en ledig plats och tiustusen bilar cirkulerar omkring i en fåfäng jakt efter en plats.
Jag lyckades till slut hitta en plats omkring en kvarts gångväg från huset. Hur kul som helst. Och orsaken till att just denna plats var ledig visade sig i morse, när jag skulle hämta bilen och ställa den närmare bostaden innan nästa invasion (bilburna kyrkbesökare på söndagen):
Jag hade ställt bilen under det träd där samtliga fåglar i Nordamerika samlas för att uträtta sina behov. Så det vara bara att ta fram hink och svamp och försöka hitta bilen under all skit. Bokstavligt talat.
Lördagen var annars ytterst trevlig, med sympatiskt väder och en oerhört skojig middag i glada vänners lag. Det blev ett sent sänggående och min karaktär och disciplin när det gäller diet fick maka på sig en aning...
Men å andra sidan har denna söndag innehållit rätt mycket fysiska aktiviteter. Förutom att tvätta bilen på morgonen, så gick vi, hela gänget, på en långpromenad in till the National Christmas Tree. Själva trädet var en besvikelse precis som vanligt (fulare julgran får man leta länge efter), men promenaden i solskenet var finfin.
Här är lite bilder från dagen:
Bloggaren vilar ut på Starbucks efter att ha tvättat bilen i arla morgonstund.
Sannolikt USA:s fulaste julgran. Märkligt nog är det denna gran som är nationens huvudjulgran och som traditionsenligt tänds av presidenten varje år. Dock ska sägas att den är snyggare i mörkret, när belysningen är tänd.
Familjmedlemmarna står chockade och beskådar riks-julgranen.
Det är roligare att kolla in alla modelljärnvägar som monteras upp runt riksgranen.
Bekant byggnad i julutstyrsel. Därinne bor Systers Ysters polare, presidendöttrarna.
Jesusbarnet dök upp helt oväntat.
Dotter med julgranar. Runt National Christmas Tree finns inte bara en massa modelljärnvägar utan också en julgran från samtliga delstater. Plus en från Distriktet.
Lillebror i tomtens verkstad, som ligger omkring hundra meter från riksjulgranen.
Big Brother har vuxit ikapp hustrun. Men hon fuskar genom att sätta på sig skor med klackar. Här är hon uppenbarligen upptagen med att bevaka vad Obama har för sig därborta i huset.
Men nu är hon vänd åt rätt håll. Som synes har Syster Yster några centimeter kvar innan hon är lika lång som sin mor. Sannolikt världens två snyggaste tjejer.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)