Ett människoår är lika med 20 datorår

Maskinerna runt mig faller samman. Datorn som jag just nu sitter och skriver på låter alltmer ansträngd för varje dag. Det är väl en tidsfråga innan den ger upp, antar jag. Men jag ska inte klaga, den har fungerat i stort sett utan problem i snart fem år (förutom att jag inte kunnat köra DVD:er eller CD-skivor på den de senaste tre åren). Det är väl inte många laptoppar som når denna ålder numera, skulle jag tro.

Om ett människoår är sju hundår, så är ett människor lika med 20 datorår. Minst.

Och i dag, när jag tog fram min telefon för att ringa ett samtal, så var skärmen förändrad och omöjlig att läsa.

Jag provade förstås med klassikerna: Stängde av och satte på, tog ut batteriet, skakade om den, knackade på skärmen. Inget hjälpte. Inte ens dottern kunde fixa den.

"Du får gå och köpa en ny", sa hustrun.

Så det får bli en tur till Verizon i morgon. Inte mitt favvobolag direkt. Men jag har väl inte så mycket val, antar jag.

I övrigt denna tisdag i Distriktet:

• Cyklade bort 605 kalorier på 40 minuter nere i gymmet i förmiddags. Karaktär och disciplin.


• Regn, regn, regn. Men nästan 20 grader varmt.


• Möte med föräldraföreningen på vår kommunala skola i kväll, massor av folk och stort engagemang. Vilken skillnad jämfört med för fyra år sedan. Då var bara vi närmaste sörjande som kom.

I morgon ser jag fram mot Syster Ysters körframträdande - återkommer med rapport.