Det var knappast fullsatt och det var lite märkligt att beskåda klassisk fotboll i en klassisk basebollarena. Men icke desto mindre - USA mot Kuba kan ju aldrig vara ointressant. Det blev väl ingen större match, ärligt talat. Men det var klart kul att se USA-Kuba live på RFK Stadium här i Distriktet. Lite drygt 20 000 personer hade infunnit sig på den gamla basebollarenan och det var lite historia som skapades eftersom det var första gången som ett kubansk herrlandslag i fotboll besökte US of A.
De kubanska lirarna kom in på planen hand i hand med småkillar, som hade ett stort McDonalds-M på ryggen. Lite symptomatiskt. Ett av kapitalismens kändaste varumärken tillsammans med representanter från en av de få kvarvarande socialistiska staterna.
När spelarna samlades inför matchen frågade jag min kompis Marcio om han trodde att publiken skulle respektera den kubanska nationalsången - det är ju ändå ett rätt laddat förhållande länderna emellan.
"No problems", sa han. Här finns ingen som har något emot Kuba rent idrottsligt, menade han. Och när nationalsången ljöd så hördes inte ett enda burop, alla stod upp och kubanerna fick t o m snälla applåder efter låten. Intressant.
Matchen drog igång och efter en kvarts spel stod det 2-0 till USA. Under andra halvan av första halvlek spelade dock kubanerna hyfsat och fick in en reducering. Det var lite nerv i matchen ett tag, till Kuba fick en man utvisad. Därefter var det spel mot ett mål.
Slutresultatet 6-1 speglade väl händelserna på planen. Kuba håller ungefär samma klass som ett svenskt division 2-gäng, skulle jag tro.
Men kul att gå på landslagsfotboll i USA hur som helst.
Caps vann över Blackhawks i kväll (vi pratar plötsligt hockey här). Och lillebror har feber. Så möjligen måste vi ställa in vår planerade Virginia-tripp i morgon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar