Resan till havet

Vi åkte till havet i går, lördag. Numera krävs det mer avancerad underhållning längs vägen än förr. Räkna telefonstolpar - skojar du? Här åker vi över en av världens vackraste broar, Bay Bridge över Chesapeake Bay och kidsen kollar video...

...men när vi kom fram till Ellendale var Syster Yster ändå tvungen att lämna bilfilmen i några minuter eftersom det ändå finns en viss anknytning mellan henne och denna ort.

Sedan var vi framme vid den stora, vida Atlantiska Oceanen. En underbar dag. Vi åkte till stranden vid Rehoboth Beach, ett synnerligen trevligt ställe...

...särskilt i jämförelse med förra årets utflykt till havet. Då åkte vi till Ocean City, där stekoset och flottyrångorna låg som en smog över stranden. Jag har nog aldrig sett så många överviktiga amerikaner på ett och samma ställe. Som synes har inte Lillebror det problemet...

...och knappast heller Big Brother. Överhuvudtaget är Rehoboth Beach en trevlig liten stad, mina tankar gick till den där hålan där "Hajen" spelades in på 1970-talet. Lite sömning med ett gäng amatörer till poliser - en plats där man aldrig sett röken av ondskan. Är det inte en hajfena där bakom Storebror?

Efter badet tog vi oss en välförtjänt vila på boardwalken, som var lagom lång och bred och innehöll såväl ett litet nöjesfält som några riktigt trevliga restauranger...

Hustrun fick ta hand om Lillebror som hade fått en överdos av sol och bad...

...men han var snabbt på benen igen och poserade tillsammans med övriga på en syskonbild i gatumiljö...

...och sedan blev det gruppfoto framemot kvällen också. Den här bilden är tagen på en annan boardwalk, i den betydligt mindre byn Bethany Beach, där vi intog en fantastisk god middag innan vi åkte hemåt Distriktet igen.

En patriark med hans barn. Fina ungar minsann!

Efter en sen hemkomst till DC på lördagskvällen, gick vi ner på stan i dag, söndag, och kollade in "Rolling Thunder" - en märkligt manifestation med tusentals motorcyklar som dånar genom stan till minne av fallna amerikanska soldater. Avgasdoften var kväljande och ljudnivån näst intill bedövande.

Det fanns en hel del veteraner bland publiken och en massa annat folk också. Hela evenamanget är en smula svårt att förstå för en stackars svensk. Det hela kändes lite främmande och påminde en aning om ett Sarah Palin-möte vi var på förra året. I stort sett bara vita, tjocka, medelålders män så långt mina ögon nådde. Ja, jag var ju där också.

Slutligen en bild från ett toppmöte i den amerikanska bloggosfären. Bloggkompisen Taina och jag i vår trädgårdssoffa i fredags kväll. På agendan under mötet fanns bland annat vad man bör och inte bör skriva på en blogg, varför man bloggar och hur vi ska skapa fred i världen. Taina är en kanonskribent - hon är rapp, personlig, kul, skriver utmärkt och är alltid läsvärd. Och tro det eller ej - hon är ännu bättre i verkligheten! Bloggen hittar du här. Bild: Helena från Jamestown, New York (snart med i blogg-gänget enligt löfte).