Eller egentligen var det inte parken i sig som var målet, utan en särskild led som går längs floden och som är rena rama alpinklättringen på sina ställen. Häftiga vyer, brant både uppåt och neråt, massor av spännande djur och natur och när vi till slut kom tillbaka till startpunkten var vi alla rätt möra i benen. Men alla tyckte det var jättekul och kände sig nöjda efteråt.
Kvällen ägnades sedan åt familjefilm, god middag och godis. Kidsen gick nästan frivilligt och la sig redan före klockan 9.
I går kväll hade vi några vänner över på middag. Vi bjöd på medelhavsarabiskt inspirerad mat som serverades med regionalt vin från Virginia. fantastiskt gott om jag får säga det själv (hustrun lagade det mesta av maten...).
Och ännu inga spår av någon grisförkylning.
På utflykt i klorofyllen. omkring 20 kilometer nordväst om DC. 
Gamarna väntade på att vi inte skulle orka gå längre...
...men vi strävade på och klättrade uppåt och neråt alltmedan svetten lackade.
Det var inte bara gamarna som väntade...
Lillebror började känna sig lite mosig efter ett par timmars klättrande. Men varför ser han så rädd ut?
Jo, en livsfarlig giftorm slingrade sig genom lövverket...
...vid kanalen som ligger strax intill floden.
Ormen slingrade sig iväg så småningom. Själv hyser jag en hälsosam respekt för dessa kryp. Liksom för hästar.
4 kommentarer:
Åh, vad härligt det låter och ser ut! Förutom ormen då... Bilderna ser fantastiska ut - som reklam för amerikansk friluftsvandring!
Här är läget detsamma men motsatt: Vi har också långhelg då det är Brasiliens självständighetsdag på måndag, men vi är bara inne och sunkar och kollar på film hela tiden... (Storasyster är dock feberfri och betydligt piggare idag på morgonen!)
Nöff nöff! /Hanna
Härlig utflykt. Bland de farliga djuren finns tydligen numera ormar och grisar.
De brasilianska grisarna verkar dock vara av en vänlig sort. Här i byn har vi varken grisar eller ormar just nu.
Ser jättehärligt ut! Det verkar som det här med bergsklättring är helgens tema. Själv har jag klättrat upp för berg kring Toftasjön för att sedan slänga mig nedför bergsväggen med sele och rep!! Lite läskigt för en som är höjdrädd och kontrollfreak, men ändå en häftig känsla! /Cliffhanger
Skönt att Brassedottern verkar må bättre.
Werner: Den berömda bjäreormen är ju inte att leka med, men det känner du förstås till redan...
Slutligen bör min sjukgymnast vara lite försiktig bland klippor och stup med tanke på min rygg. Jag behöver ha kvar dig i livet för att också fortsättningsvis få goda behandlingsråd...
Skicka en kommentar