En massa bilder och en massa snö

Okej, okej, okej. Jag vet att jag varit en aning ironisk när det gäller DC-bornas känsla för snö (=panik!).

Men i dag får jag faktiskt krypa till korset, vilket i och för sig är ett konstigt uttryck för en ateist... Det är snökaos i DC.

På ett dygn har det ramlat ner en halvmeter snö och stan är mer eller mindre isolerad från omvärlden. Det är märkligt och fascinerande att gå omkring i den amerikanska huvudstaden, som normalt är överfull av bilar och folk och ljud, och plötsligt uppleva tystnad och tomma gator. Förutom på några få huvudgator, plogas inte snön undan här - vilket innebär att inga bilar varken tar sig fram eller bak i den djupa snön. Särskilt som vinterdäck är ett helt okänt fenomen i Distriktet.

I morse vaknade vi tidigt och sprang ut i snön och hade hur kul som helst. Syster Yster saknade ett par rejäla täckbyxor så hon och jag gick ner till den lokala extrema outdoor-shopen North Face för att investera i ett par dylika. Men de hade inte öppet, sannolikt på grund av att de anställda inte kunde ta sig till jobbet. Vilket kändes en aning märkligt med tanke på att vore det någon affär som skulle kunna klara av att hålla öppet så vore det väl en extrem outdoor-shop, specialiserad på jätteextrema och varma jackor och vantar och skor och sovsäckar... De chicka boutiqerna bredvid hade i alla fall öppet. Och där trippade försäljarna fram i högklackat...

Nå, nå. I brist på nya byxor, tröstade vi oss med ett halvdussin av Georgetowns godaste cupcakes och förundrades över amerikanernas sätt att tackla ett snöfall. Först såg vi några helt vanliga fotgängare försedda med värsta skidglasögonen (såna som man möjligen förväntar sig se i en slalombacke). Därefter kom det ett par klampande i varsitt par snöskor. Mitt i stan. Vojne, vojne.

Här är en bildkavalkad från de senaste dagarna:

"And here's Sweden". Hustrun och jag hälsade på Lillebrors klass och...

...berättade om Sverige och Pippi Longstocking och bjöd på pepparkakor och hade med oss lite roliga hattar och en svensk flagga. Stor succé.

Dagen efter (i fredags) var det dags för skolavslutning på vår kommunala skola. Först uppträdde Lillebror och hans klass...

...och sedan var det dags för Syster Yster och hennes kompisar i 5:th grade.

I dag, lördag, hade snön anlänt med besked och Lillebrors kompis Calix var så inbyltad att han knappt syntes...

...men pappa Gerard tycket det var toppen. Vi gick tillsammans upp till Montrose Park, där det finns en finfin...

...backe, perfekt för pulkaåkning. Storebror var med och tyckte att vädret var toppen.

Här ramlar han av pulkan i ungefär 150 km/h. Men snön är ju mjuk...

...vilket Lillebror ("Storgluggen") uppskattade, eftersom han fick kasta hur många snöbollar som helst utan att någon blev särskilt arg.

Syster Yster frös om lite om fötterna, men tyckte på det hela taget att...

...det var kanonkul att leka i snön med mamma och resten av gänget.

På väg hem efter ett par timmar i pulkabacken. Det är minsann inte...

...ofta man kan gå mitt i gatan på 31:st Street.

Vi gångtrafikanter och pulkaåkarna hade tagit över helt. Bilarna stod stilla, oförmögna att röra sig.

Här är kidsen framför vår bil. Den är där någonstans under det det där berget av snö.

Bloggaren tycker att det är kul med snö och med bilfria gator.