Familjekonferens lamslår skolorna i DC

I går, måndag, var Family Conference Day här i DC. Det betyder att alla elever på alla public schools, de kommunala skolorna, är lediga. Istället är det föräldrarna som ska till skolan, för ett kvartssamtal med barnens lärare. Ja, det är verkligen en kvartssamtal, eftersom varje familj får en kvart med läraren.

Det är en rätt märkligt påhitt att stänga hela skolan fyra gånger per år för detta kvartssamtal (eller utvecklingssamtal heter det väl i svenska skolor?). Man kan ju tycka att det skulle kunna gå att organisera lite smidigare, med samtal direkt efter skolans slut eller någon halvtimme innan den börjar på morgonen och istället sprida ut dessa möten under ett par veckor.

För oss funkar det väl rätt bra, eftersom vi båda jobbar hemifrån och åtminstone jag kan ju disponera min tid rätt väl efter omständigheter som dyker upp, t ex att två av barnen är hemma en heldag från skolan. Men för andra, som jobbar på vanliga kneg, är det svårare. Det handlar dels om att ta ledigt en dag för att passa barnen, dels att fixa barnvakt så att man kan åka in på det där samtalet med läraren. Och dessutom är alltid schemat förskjutit eftersom en kvart aldrig räcker till, så i praktiken får man dessutom sitta och vänta mellan en halvtimme och en timma på sin tur, om man inte är smart nog att boka in en av de första kvartarna på konferensdagen. Det är bara att hoppas att folk har förstående arbetsgivare.

Samtalen för våra båda kids var för övrigt en ren fröjd. Om ni ursäktar skrytet, så fick såväl Syster Yster som Lillebror de bästa tänkbara omdömen från sina respektive lärare. Sicka ungar!

I kväll har jag varit på en föreläsning om föräldrarelaterad stress. Intressant ur många aspekter. Bl a påminde föredragshållaren rätt mycket om den där kontorschefen i The Office. Och då menar jag naturligtvis originalupplagen, den brittiska. Han hade samma sätt att lägga slipsen tillrätta och att avsluta var tredje mening med ett "okay?". Detta gjorde att jag tappade fokus då och då, men i korthet gick föreläsningen ut på att man som förälder inte ska gå i fällan att trappa upp konflikter och motsättningar ("nu gör du som jag säger bara!"), utan istället tänka på att ge barnen ett val, motivera varför man vill att de ska göra eller inte göra något, bejaka positiva, spännande och utmanande tankar eller händelser och se till att bryta destruktiva mönster på olika sätt.

Inga stora nyheter direkt, men rätt nyttiga påminnelser här och där. T ex att ägna någon minut åt att prata med barnet om något som gör att det känns roligt att börja en ny dag istället för att bara skrika "upp, dags att gå till skolan!". Ja, ni fattar.

I övrigt ser vi fram mot rejäl kyla om några dagar. Det pratas om ner mot fem minusgrader. Brrr.