Vi har mest ägnat dagen åt hemmasysslor. Syster Yster har umgåtts med kompisar hela dagen. Pojkarna och jag spelade basket i Rose Park på eftermiddagen. Jag har rejält ont i vänstra benet, det känns som om lårmuskeln där bak (den berömda ham stringen?) är för kort, om ni fattar vad jag menar. Så det var lite jobbigt att spela basket.
Men cykla går bra och jag tog en rejäl sväng innan middagen. Jag har länge tänkt att jag skulle titta närmare på Washingtons första större inomhusarena, Uline Arena eller Washington Coliseum som den döptes om till 1959.
Byggnaden, som tog in 9 000 åskådare, var hemmaplan för stadens olika basketlag. Här spelades även hockey innan Capitals ens var påtänkta.
Men framförallt är Coliseum känt som evenemangsarena. Här har alla stora pop- och rocknamn passera revy. Det var i Coliseum som Beatles hade sin första spelning på amerikansk mark, den 11 februari 1964. Tyvärr missade jag jag det giget, men det kan återupplevas via Youtube-klippet längst ner i inlägget om tekniken funkar.
Numera är arenan ett ruffigt parkeringshus. Tyvärr var det inte öppet när jag var där. Jag ska försöka ta mig in i byggnaden vad det lider.
Jag har alltid varit fascinerad av sådana där urbana och lite bortglömda miljöer - gamla fabriker, järnvägsspår som inte använts på 50 år, nedlagda sjukhus...
Coliseum ligger i nordöstra DC, ett fattigt och utsatt område med stora sociala problem. I stort sett alla som bor här har african-american-bakgrund, arbetslösheten är skyhög, missbruk och kriminalitet är vanligt. Den här stan är oerhört segregerad och det märks verkligen när man cyklar runt i den. Man passerar en osynlig gräns och husen är plötsligt förfallna, det ligger utslagna överallt och det finns inga normala butiker, caféer eller restauranger så långt ögat når.
Och allt detta bara tio minuters cykelväg från Vita Huset...
Platsen för den första Beatles-spelningen i USA: Washington Coliseum. Numera ett rätt slitet parkeringshus i den fattiga delen av DC.
Det är lite deppigt att cykla runt i nordöstra DC...
... i stort sett vartannat hus är till salu - och har varit det rätt länge... 
...man kan förstå varför. Skicket på fastigheterna är vad på mäklarspråk brukar heta: "Ett fynd för den händige".
Det finns många fynd...
...för den händige i nordöstra DC...
...som synes.Första Beatles-spelningen i USA, Washington Coliseum 11 februari 1964:
4 kommentarer:
Coolt. Jag blev lite sugen på att åka dit själv efter att ha sett David Deals bild i the Post. Men jag började med att spana av från t-banan och området såg ju som du säger inte sådär roligt ut...
Deals bilder: http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/gallery/2010/07/23/GA2010072302501.html
Fråga från en som också haft problem med hamstring - stretchar du konsekvent? Annars kommer skadorna som ett brev på posten nu när du står på toppen av din sportliga karriär.
Deppiga bilder från nordöstra Distriktet. I går hade SvD ett reportage om "den kreativa förstörelsen" i Bergslagen speciellt Ljusne. http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/sverigebilder-mustafa-can-i-en-serie-om-sverige-2010-del-5-landet-som-forsvann_5303691.svd
Man får en del att tänka på om den "oundvikliga utvecklingen".
Sven: Jo, jag såg de där bilderna i the Post för en tid sedan. Sedan kollade jag upp Coliseum lite på nätet. Fascinerande historia och kul att byggnaden finns kvar. Här är dom annars rätt snabba med att riva det gamla. Hockeylaget Capitals gamla arena (liksom NBA-laget Bullets, nuvarande Wizards) Capital Centre revs 2002. Den låg strax intill FedEx Field i Landover, MD. Den tog in drygt 18 000 åskådare, så det var ett stort bygge. Jag var aldrig där. Först gången jag var på NHL-hockey i DC var 1998 och då var Verizon Center redan igång. Fast då under namnet MCI Center.
Werner: Jo, jag stretchar, men sannolikt inte tillräckligt när det gäller vänster baksida av benet... Ska skärpa mig. Nu tänkte jag vila någon vecka för att se om smärtan går över. Tack för tipset om Svenskan, ska kolla in det!
Lite the Wire-vibbar fick jag allt.
Ett socialrealistiskt blogginlägg som The Nyströms uppskattade mycket, Peter!
Skicka en kommentar