En Memorial Weekend att minnas

Det är en formidabel värmebölja i Distriktet. 35 grader, men det känns som 43 enligt vädersajterna. Det är den höga luftfuktigheten som gör att svetten sprutar så fort man går utanför dörren. I tidningarna, på radio och på TV varnar man folk från att gå ut. "Vistas inomhus med AC:n på. Har du ingen AC, uppsök ett museum eller ta en långtur med bussen". Så lyder råden.

Jag älskar det här vädret.

Vi har tillbringat den största delen av den här Memorial Weekend ute vid havet. Vännerna Jen och Tom bjöd med oss till deras fantastiska ställe i Chincoteague Island. Helt makalöst. Jag tror att jag tillbringat mer tid i vattnet än på land. Dessutom har vi hunnit med att paddla kajak, klättra ända upp till toppen av den gamla fyren, grilla och dricka vin, äta tonvis med glass, tända på fyrverkerier och en massa annat trevligt. Och över allting sken en fantastisk sol och på lördagskvällen satt vi hela gänget och kollade in stjärnfall och satelliter och ufon på stjärnhimlen.

Kort sagt: En Memorial Weekend att minnas.

Vi körde hem sent i söndags kväll och i dag, på själva Memorial Day, har folk liksom gått i ultra rapid här i Distriktet på grund av värmen.

På eftermiddagen hamnade jag hemma hos polarna Leslie och Paul, som råkar ha en pool och som råkade fixa ett poolparty, vilket kändes väldigt bra i värmen...

Avslutningsvis:

Ricky Bruch är död. Ytterligare en legend från min uppväxt är borta. Jag såg honom bara en enda gång i mitt liv. Det måste ha varit omkring 1975 och Ricky var med i ett turnerande sällskap som var väldigt 1970-tal. Han var någon slags brottare, som slogs på låtsas mot andra brottare och boxare i en ring. Det hela kallades "Catch-as-catch-can" och var naturligtvis en amerikansk grej. Mycket fejkat ketchup-blod...

I pausen - och här kommer 1970-talet in - uppträdde en strippa. Jag var tonåring och tittade storögt på hur hon tog av sig plagg efter plagg. Till slut var hon helt naken och låg och åmade sig på ringgolvet. Sedan bar Ricky ut henne. På en arm. Jag minns just det tydligt, hur han bar ut henne på en arm. 70-tal... I publiken fanns gott om barn och killar och tjejer i min egen ålder. Inte var det något snack om någon åldersgräns då inte.

Allt känns som hämtat från en roman av Slas.

Herregud, det fanns till och med en porrklubb i lilla Oskarshamn i början av 1970-talet. Den las ner ungefär samtidigt som Ricky och dansösen uppträdde i sporthallen. Därefter öppnade bokcaféet Oktober i samma lokal - trotskisternas var starka i varvsstaden Oskarhamn på den tiden. Starkare än pornograferna.

Men det visades porrfilm på Folkets Hus ett par år till efter det.

Nog om forna tider. Här är lite bilder från vår minnesvärda helg vid havet:

Runt 24 grader i vattnet vid bryggan. Här fångas det krabbor.

Syster Yster med kompis. Mer i vattnet än på land.

Skölpaddorna lägger ägg just nu och vi fick se ett antal honon kravla sig upp från havet, gräva en grop i sanden, lägga sina ägg och sedan noggrannt sopa igen alla spår efter sig.

Big Brother hjälpte en sköldpadda ner till havet igen efter ägglossningen.

Assateague Island, som är ett stort naturreservat precis bredvid Chincoteague Island, där vi bodde, är bland annat känt för sina vilda hästar. Här är en flock.

På stranden på Assateague Island. Big Brother, Tom och er ödmjuke bloggare spelar amerikansk fotboll.

Naturligtvis hade vi fireworks, det var ju Memorial Weekend. Fast vi avbryta fyrverkerierna när den lokala polisen kom körande in på tomten och upplyste oss om att det, enligt den lokala orningsstadgan, är strängt förbjudet med eldfängt firande.

Bloggaren med frukostkaffet och en bok på verandan på söndag morgon. Utsikt över havet. Det fanns ingen som helst anledning att klaga.

Hustrun är inte så förtjust i höjder. Här här hon högst upp i den lokala fyren. 175 trappsteg, eller 142 feet eller 43 meter ovan jord. Rätt läskigt...

...men kidsen tog höjden med ro. Ingen rädsla där, inte...

...och hustrun stålsatte sig och log vackert (och rätt avspänt, eller hur?) när fyrvaktaren tog en bild av hela gänget.

Dags för hemfärd. Här är huset som tillbringade helgen i. Klassisk havsnära kåk, byggd på pålar på grund av de ständiga översvämningarna. Utsikten från veranden var helt makalös.