tisdag 20 december 2011

Must-triumf!

Ni som sett Berra triumferande bärande på ett flaskor i en av slutscenerna i filmen Sällskapsresan kan möjligen förstå den euforiska känslan som infann sig när jag i eftermiddags hittade de tre sista flaskorna julmust i östra USA.

Men låt mig ta allt från början.

Efter mitt smått desperata inlägg i går fick jag en massa tips av allehanda slag. Så tidigt i morse besteg jag min cykel och gav mig ut på must-jakt. Längs vägen såg jag såväl en Bald Eagle majestätiskt svävande över Roosevelt Island som ett par rejäla trafikolyckor. Men jag lät mig inte hindras.

Väl framme i Pentagon City var dock besvikelsen monumental. Julmusten var slut även där, trots heta indikationer på att det faktiskt skulle kunna finnas ett lager. Jag kompletterade istället pepparkakslagret och vände bittert hemåt igen.

Sista chansen var nu Annika i Restons tips om en World Market-butik i Sterling. Enligt henne kunde den möjligen ha julmust. Så jag stack dit. Med bilen, den här gången.

Stegade in. Så mig omkring. Ingen julmust.

Frågade en butiksanställd, som kollade med datorn.

"Well, this morning we only had eight bottles left. There's probably no left. Sorry."

Uppgivet och håglöst gick jag runt. Skulle jag kompensera genom att köpa några root beers? Eller ett smaklöst pepparkakshus?

Då. Plötsligt. Inför. Mina. Ögon. Uppenbarade. Sig. Tre. Flaskor...

Julmust!

Någon hade uppenbarligen plockat åt sig de sista flaskorna, ångrat sig och ställt dom helt randomly på en hylla.

Jag plockade snabbt år mig dom och närmast sprang till kassan med mitt fynd.

Julen är räddad.

Låt mig se... Totalt 1,5 liter delat på 18 personer. Det blir ganska exakt 0,83 deciliter per person. Till en kostnad av, låt mig se... Fem mils körning, plus tidsåtgång, plus körningen i går, plus en del annat.

Ja, det landar väl på en literkostnad på i runda slängar 200 kronor. Minst. Dyrare än whisky.

I övrigt att berätta från denna tisdag. Brorsan med familj har lyckligt anlänt. Jag hämtade dom på flygplatsen och vi lyckades med gemensamma krafter och på något mirakulöst sätt få in sju personer, fem stora resväskor, diverse handbagage, två barnvagnar och en hel del annat i vår slitstarka Ford.

Gänget var vid gott mod, även om de närmast desperata försöken att hålla de båda småkusinerna D och L vakna under färden in till sta'n naturligtvis var dömda att misslyckas. De somnade som stockar, trots trängseln i bilen.

Jag levererade dom till ett hotell på bekvämt avstånd härifrån och kan bara hoppas att barnen inte finner det för gott att vakna redan vid två i natt...

Nu är hur som helst hela julstyrkan samlad - inklusive musten!

Ho ho ho.

3 kommentarer:

Olle J. sa...

I materiella termer en Pyrrhus-seger men en emotionell och symbolisk seger när flaskorna hittades förstås.

Annika sa...

ÅÅÅ, nej....tre flarror, men tre flarror är bättre än inget alls!
OCh så stack du hela vägen till Sterling :-(

Har du kollat nätet?
Jag tror nämligen massor på de där Grandpa Lundquist.
Men de hinner väl inte fram tills på julafton iaf...

Nästa år, om ni är kvar här då, vet du att det gäller att vara ute i god tid.

NJUT av dina goda droppar!!!

Peter sa...

Tack, Olle.

Jo, Annika, jag har kollat nätet efter tips från flera bloggvänner. Men jag borde nog ha beställt i slutet av förra veckan för att de skulle ha nått oss före julafton. Senast.