Tog en kortkort paus i en osedvanligt intensiv arbetsdag och kollade igenom de svenska nyheterna. Tre saker:
1. Det verkar lite jobbigt för min gamla kompis Håkan Juholt just nu (läs mina kommentarer om hans bidragsaffär på min "proffsblogg" Amerikareportage).
2. Sverige slog Holland och är därmed klara för EM nästa sommar.
3. Det verkar vara rejält kallt i det gamla landet.
Naturligtvis var det sak nummer tre som tilldrog sig mitt största intresse. När vi någon gång i en okänd framtid flyttar tillbaka till Sverige så blir det nog tuffast att klara av just väderomställningen.
Jag menar, fyra grader varmt mitt på eftermiddagen i Stockholm den 11 oktober. Det är ju helt omänskligt. Okej om det är en smula kyligt på natten, när solen befinner sig på andra sidan Jorden. Men fyra grader. Som varmast!
Här har vi behagliga 22 grader när detta skrivs, strax före kl 21 lokal tid. Det är som det ska vara.
Och det är ju inte bara kylan back home. Det är mörkret också.
Jag pratade med brorsan den gångna helgen. Han hade åkt ut en sväng till landet och stod och tittade ut från verandan.
"Det är inte helt becksvart. Månen lyser", sa han och lät rätt nöjd med det.
"Vadå", sa jag. "Klockan är ju bara sju hos dig, det kan väl inte vara mörkt redan?"
"Brorsan, solen gick ner för en timme sedan", svarade han.
Tänk så lätt man glömmer. Till exempel det faktum att om två månader går solen upp klockan 9 och ner klockan 15. Åtminstone om man bor i Stockholm. Och oftast så ser man ingen sol ens då, eftersom det är mulet, grått och trist och en halvskymning som liksom ligger som ett tungt och ångestfullt täcke över hela Norden. Inte ens om solen syns, så blir det särskilt ljust. Skuggorna är långa och solens strålar är liksom kalla och nästan obehagliga.
Hur står ni ut, svenskar? Och detta elände ska man flytta hem till.
Nä, vad deppigt det blev.
Då var det ju roligare att Sverige slog Holland. Jag har ärligt talat ingen som helst aning om var EM ska hållas - eller när. Men just nyss googlade jag det: Polen och Ukraina delar på värdskapet, vilket ju kan vara rätt bra. Men jag lär väl inte se särskilt många minuter av turneringen, den ska spelas de tre sista veckorna i juni och då är vi knappast i Europa ännu.
4 kommentarer:
Ja, man undrar verkligen hur man stod ut med mörkret och kylan i ett tidigare liv. Jag tycker den grekiska vintern är precis lagom lång och kall...
Men juni natt, som aldrig blir av, kan du avstå från den?
Visserligen mörkt, men det skiftar ju ändå tycker jag: gråsvart, becksvart, blåsvart. Omväxling förnöjer.
Ikväll är det, låt mig se... becksvart. Kram Karin
PS. Har äntligen fattat att man kan kommentera anonymt, eftersom jag inte kan på annat sätt. DS.
Grekland låter kanon, inte minst klimatmässigt!
Juni natt - då kan man ju inte sova för att det är så himla ljus (observera ordvitsen).
Grattis till kommentarkompetensen, Karin! Variationer av mörkt, jo...
Skicka en kommentar