De ska skjuta skarpt i parken

Nu gäller det att vara på sin vakt: Det ska börja skjutas skarpt i Rock Creek Park - den jättestora och klart häftiga parken som börjar en knapp kilometer från vårt hus och sträcker sig som en grön korridor norrut genom hela sta'n och en bra bit in i Maryland.

Precis som i delar av Sverige har antalet rådjur (eller deers som de heter här) ökat kraftigt på senare år. Kombinationen frånvaro av naturliga fiender och gott om mat har visat sig vara gynnsamt för stammen. Milt sagt.

Bara under de fem år vi har bott här har antalet djur ökat påtagligt. Går man ut en tidig morgon ser man garanterat ett gäng stå och beta på öppna gräsytor eller springande runt i skogen. Och de blir alltmer vana vid människor. Numera står de lugnt kvar och tittar på en - man kan utan större problem komma så nära som runt tio meter ifrån dom.

Den ökade mängden ger förstås mindre roliga följder. Antalet bilolyckor med rådjur har ökat, fästingarna blir allt vanligare och växter skadas av det intensiva betandet. Därför har nu den federala myndigheten National Park Service bestämt sig för att börja jaga rådjuren.

Både med skarpa skott och med någon slags bedövningsampull.

Således bör man undvika att vistas i Rock Creek Park den närmaste tiden. Det ska bli intressant att se hur många personer, cyklar, bilar, barnvagnar och motorcyklar som kommer att beskjutas.

Farsan var jägare och stack varje höst ut på älgjakt. Brorsan och jag har vuxit upp ätandes älgkött. Det har sannolikt bidragit till att jag sedan länge är vegetarian.

Nåväl. När han kom efter sin vecka i skogen var det samma historier varje år. Hur jaktkamrater skjutit på kossor, hundar eller traktorer. Det gick rätt vilt till på den tiden. Ofta inleddes den arla morgonstunden med lite kaffegök, bara för att hålla värmen och komma i stämning. Sedan hade man förstås med en termos på passet, med lite uppiggande dryck. Farsan själv var både nykter och klok vid dessa tillfällen (han körde ju alltid bil till och från jaktpassen) och jag minns att han understundom var upprörd över en del kamraters beteende. Vid åtminstone ett tillfälle hindrade han en jaktkamrat från att gå ut på sitt pass, killen (som dessutom råkade vara ägare till marken om jag minns rätt) var kraftigt berusad redan tidigt på morgonen.

Det är bara att hoppas att de amerikanska jägarna åtminstone är nyktra när de sticker ut och ska skjuta ihjäl de stackars rådjuren. För Rock Creek Park innehåller inte bara en massa rådjur. Här finns också tusentals människor som promenerar, går med hunden, joggar, cyklar, kollar på fåglar eller använder parken som en ren transportled.

I övrigt kan meddelas att jag motionerat även denna onsdag: 20 km på träningscykeln. Jag är på spåret till Beach 12, helt klart.

I morgon är det sista skoldagen för Big Brother. Sommalov väntar!