Brommabesök och längre att göra-lista

Några av våra bästa vänner hemma i Bromma är och hälsar på i Distriktet just nu - The Schlyters. I dag har de gjord DC by feet. Jag lämnade dom vid Thompsons Boathouse nere vid Potomac River och sedan gick de och gick de och prickade av monument efter monument. Klart imponerande. Bland annat hann de med ett besök på National Archives som jag själv inte varit på ännu. Där finns t ex Declaration of Independence i original utställt.

Muséet finns nu med på min att göra-lista, liksom en hel del andra muséer och sevärdheter som jag inte fixat ännu. Dom är ju så många. Jag skulle t ex vilja se det The US National Arboretum och botaniska trädgården vid Capitolium. Jag har inte heller sett kongressen på insidan eller Library of Congress. Eller Spionmuséet, International Spy Museum. En massa krogar, musikställen och en massa annat smått och gott finns också med på listan.

Valborg i DC gick rätt oförmärkt förbi. Enligt vad jag hört så gäller detsamma för 1 maj. Inga demonstrationer eller "Upp till kamp" i morgon, således. Och apropå klasskamp så är den senaste enkäten avslutad. Det blev en jämn kamp mellan "Jag är nöjd med min inkomst" och "Jag vill ha högre inkomst".

Ny enkät inom kort. Må väl.

The Schlyters:

Swedish girls goes NYC

Sara och Helena tar igen sig i vår matsal efter att ha kreerat en fantastisk middag. Jag funderade skarpt på att erbjuda dom jobb som au pairer.

Det blev ett kort och intensivt besök av Sara och Helena. I morse stack de vidare med buss mot New York. Först på planeringen stod ett besök på Moma, Museum of Modern Art. Passar bra eftersom det tydligane skulle vara rätt regnigt i The City i dag. Det är ett coolt museum, men det var tio år sedan jag var där så mina minnesbilder är rätt vaga.

Hur som helst så bjöd tjejerna på världens middag i går kväll - sjötunga med ungsstekta rotsaker och en fantastisk kall sås. Såsen ledde till en intensiv diskussion om vad som egentligen är "what we in Swden call Creme Fraiche". Själv har jag hela tiden trott att de burkar jag köpt på Trader Joe's eller Whole Foods och som varit märkta "Creme Fraiche" varit Creme Fraiche. Plötsligt blev min värld omkullvält och omstörtad när Sara plötsligt påstod att det som jag trodde var något som liknande gräddfil - Sour Creme - i själva verket är Creme Fraiche. Och hon fick medhåll från andra runt bordet.

Frågan som inställer sig är då: Vad är det i så fall i burkarna märkta med "Creme Fraiche"?

Middagen var hur som helst kanongod och sedan satt vi uppe och skvallrade om gemensamma bekanta och drack whisky till halvsent (det var ju vardagskväll, trots allt). Vi fick fina presenter från Sverige. Särskilt dottern var väldigt nöjd med sin bok och dubbel-cd:n från senaste schlagerfestivalen. Det var verkligen kul att få ha Sara och Helena här ett par dagar. Dom lyckades dessutom charma våra barn helt och fullständigt. Lillebror var klart ledsen när de åkte i väg.

För att straffa mig själv för att ha njutit för mycket de senaste dagarna stack jag ut och sprang i morse. Kallt och blåsigt. Min kompis Val hängde på och döm om min förvåning när hon efter 45 minuter flämtande sa "Peter, go ahead, I'm exhausted". Så med lätta steg övergav jag henne och fortsatte kuta i tre kilometer innan jag landade hemma, trött men lycklig.

Ja, ni som följt min blogg vet ju att denna superkvinna lätt slog mig i vintras både när det gällde tempo som distans. Så jag är helt enkelt i great shape. Skulle kunna ställa upp på marathon i OS i Beijing. Fast tyvärr tvingas jag tacka nej. Vill inte stödja regimen. No way. Bojkott.

Mingel, Mozart-kaos och ihållande regn

Den knivskarpa analysen från GAIS- HBK hoppar jag över. Hänvisar till kommentaren till förre inlägget istället. Men det är skönt att Atleterna kan gneta ihop ett och annat poäng.

Söndagen här i DC innebar shopping, besök på Eastern Market på Capitol Hill och en fest på Big Brothers nya skola Edmund Burke School, där han ska börja i 6th grade till hösten. Vi känner oss mycket nöjda över skolvalet, Burke är en "progressiv" skola med uppenbart mycket öppen och trevlig atmosfär både bland personal, studenter och föräldrar.

Storebror försvann snabbt iväg tillsammans med Syster Yster på en skattjakt i skolan och vi vuxna tvingades därmed att mingla - något amerikanerna överlag är väldigt bra på. Fast vi börjar lära oss vi också och vi träffade en hel del trevliga familjer. Alla verkade för övrigt vara jurister. Men även i denna grupp finns det ju understundom sympatiska människor. Se bara på min lillebror.

Medan vi vinglade och minglade så gjorde Sara och Helena alla monumenten och plåtade för fullt med sina nyinköpta digitalkameror. Sedan sammanstrålade vi framemot kvällen för en gemensam middag bestående av crabcakes, couscous, mexikansk öl samt glass och färska bär till efterrätt. Klart schysst!

I förmiddags var jag och lillebror på field trip med hans skola. Vi besökte Kennyde Center for Performing Arts. Det var första gången vi var där och det hela var en barnföreställning på temat Mozart. Tre musiker från symfoniorkestern spelade och berättade om kompositören - och själva showen var bra. Däremot var väl inte arrangemanget så klockrent. När vi kom dit hade de reserverat alldeles för få platser till oss trots att de fått alla pengar. Så vi föräldrar som var med, totalt nästan 20 personer, fick resa oss upp och gå ut fem minuter efter att vi satt oss. Men påföljd naturligtvis att hälften av barnen började skrika och gråta och ropa efter sin mamma eller pappa. Det blev rätt kaosartat. Till slut fixade dom så att alla kunde få plats trots allt och föreställningen kunde börja, 20 minuter försenad.

Vårt vackra sommarväder har svängt om till ett envist regnande och 10-15 grader kallare. Tråkigt för våra gäster from Sweden, men bra för gräsamattan och min broccoli.

Dottern med sina nya glasögon. Vi hämtade dom i lördags och i dag hade hon dom i skolan för första gången.

En blivande harpspelare. Lillebror fick prova på lite instrument på Kennedy Center.

Regn är rätt tråkigt. Men gul skolbuss är rätt kul.

Swedish girls

Sara och Helena kom till DC med tåget i går kväll, efter en nätt 20-timmars resa från Stockholm. Glada, men lite pömsiga när vi bjudit på middag och vin. Mycket trevligt! I dag har vi bokat in en zipcar och ska bl a sticka iväg till Eastern Market.

Det har varit ett fantastiskt väder här i flera dagar. I går var det uppemot 30 grader. Barnen var och sålde lemonad utanför skolan, pengarna ska gå till 5th-graders klassresa. Det var en perfekt dag för kalla drycker och dessutom var det något som kallades "Georgetown House Tour", vilket innebar att massor av folk var ute och gick i grannskapet. Ungarna gjorde stora affärer.

Eftermiddagen ägnades åt friidrottsträning. Det finns en finfin anläggning uppe i nordvästra Georgetown med tartanbanor och grop för längdhopp. Löparvarvet är "två tiondels mile" (runt 360 meter), en något märklig distans.

Trots värmen kutade barnen runt och hoppade längdhopp så det stod härliga till. Alla barn slog per på löpande (!) band. Jag och en annan pappa tog tider och coachade och mätte hopp och vattnade de små. Kul! Jag ser mig själv som en framtida Johnny Holm (Stefan Holms pappa och tränare).

Nu pågår dagens stora match: GAIS gästar Bollklubben på Örjans. 0-0 en bit in på andra halvlek. Hörna för Atleterna precis... Resultatlös. Återkommer med knivskarp analys om slutresultatet så småningom.

Fredagskväll i DC

Vi har precis kommit hem från en kväll i Montrose Park. Picnic med ett gäng andra familjer - och spontant födelsedagskalas för Kate som precis fyllt 50. Ungarna lekte, spelade boll och hoppade hopprep. Vi vuxna åt mat, drack vin och pratade om ditten och datten. Jag har suttit i kortbyxor och T-shirt hela kvällen. Nu är klockan 11 och det är fortfarande 23,3 grader ute. Jag trivs i den här zonen.

I morgon bitti kl 9 lokal tid är det dags för nästa GAIS-match. Och inte vilken match som helst, utan den mot Bollklubben i Laxastan. Jag har hört ryktas om drygt 500 passionerade makrillar som siktar på att se matchen på fotbollsarenan med landets coolaste namn: Örjans. Det kommer att bli en grym stämning. Sannolikt finns svärfar på plats. Jag räknar med en eller annan direktrapport...

Jag har själv varit på vallen ett tiotal gånger. Minnesvärt är den gång när HBK tvålade till Blåvitt med 6-0 (om jag minns rätt). Det var samma helg som Karin och Ola gifte sig. Kan det ha varit 1997? Stefan Selakovic gjorde tre av målen (om jag minns rätt igen). Men han hamnade trots det, eller tack vare det, i IFK Göteborg så småningom. Fast det är ju en helt annan historia, med diverse skatteturer och annat.

I morgon, lördag, är det som vanligt fullt schema. Barnen är på diverse sleepovers och Big Brother ska sälja lemonade i morgon för att samla in pengar till den kommande klassresan. Dottern ska prova ut ett par glasögon, hon har blivit närsynt vilket kanske inte var helt helt oväntat med tanke på att båda föräldrarna är det. Sedan är det friidrottsträning om vädret tillåter och framemot kvällen kommer Helena och Sara, två gamla kompisar från Sweden. De stannar till tisdag och drar sedan till NYC. Det ska bli himla kul att träffa dom - rapport kommer vad det lider.

Take care!

Pannkaksdag med GAIS-vinst

Står och steker pannkakor och har precis lyssnat färdigt på sportradions utomordentliga webbsäsning från GAIS-matchen. 2-0 till Atleterna. Kändes rätt lugnt för en gångs skull.

Torsdagar är Swedish Pancake Day hemma hos oss. Det har blivit en rutin att det samlas ett gäng kids här efter skolan för pannakaksätning och lek innan det är dags för after school activities. För vår del är det cartoon drawing som gäller och förra torsdagen ledde jag fem ungar uppför backen till Fimore Art Center, där kursen hålls. Hur många det bli i dag vet jag inte, men jag har gjort pannkakor för ett halvt kompani. Samt vispat en halv liter grädde. Måste ju ta mitt ansvar för den galloperande fetmaepidemin.

Caps saga all

Sex minuter in på sudden death tryckte Philadelphia Flyers spelare med det märkliga namnet Joffrey Lupul (han är visst kanadick) in pucken. Slutresultat: 3-2. Washington Capitals är därmed utslaget. End of season.

Nu får vi hoppas på Washington Wizards i NBA-slutspelet. Det handlar om basket. Wizards förlorade den första play off-matchen med 30 poäng... Och i basebollen har Nationals förlorat hittills förlorat 15 av 18 spelade matcher i serien. DC United (soccer) har inlett knackigt med bara tre vinster på åtta matcher. Redskins har sommarlov.

Tuff tid för en sportfåne.

Hysterisk test-vecka

Först en kort sportrapport:

• GAIS spelade 0-0 mot DIF på Stockholms Stadion. Dime var tydligen kanon i målet.


• Caps vann den sjätte slutspelsmatchen mot Flyers i går kväll. Bäckström scorade ett jättesnyggt mål och The Great Eight, Alex Ovechkin, gjorde två.

Denna vecka är testvecka på skolorna. I USA har de en slags motsvarighet till nationella prov - här i DC kallade "District of Columbia Comprehensive Assessment System " eller DC CAS for short. Varje delstat har sitt speciella namn på testet, vilket ökar förvirringen.

De nationella testen, också kallade "Standardized Tests" har funnits länge i USA, men fick ökad betydelse i och med president Bushs hårt kritiserade reform "No child left behind". Det är utifrån provresultaten som alla kommunala skolor (privatskolorna har inget motsvarande test) bedöms när det gäller kvalitet och därmed också vilket rykte de får. Med bättre rykte och status får man "bättre" elever och med "bättre" elever blir det lättare att rekrytera mer kompetenta lärare och då attraherar man ännu fler duktiga elever vilket leder till ännu bättre testresultat. Ja, ni fattar. Hamnar man i den goda spiralen så är det ju hur bra som helst. men hamnar man i den dåliga spiralen kan det snabbt gå utför för en skola.

Konsekvensen blir att varenda skola känner sig tvingade att satsa väldigt mycket på de här nationella proven. Barnen i vår skola har i princip ägnat de senaste sex veckorna åt att förbereda sig. man har skrivit mängder med övningstester, haft läxor som bara handlat om de kommande testen osv.

För att barnen ska klara av den här veckan har både DC's skolchef och vår egen rektor gått ut med goda råd till föräldrarna:

• Se till att barnen får tillräckligt med sömn och kommer utvilade till skolan
• Se till att de äter en ordentlig frukost.
• Uppmuntra barnen och förmedla ett positivt budskap om DC CAS - oavsett vad ni tycker egentligen
• Kom i tid på morgonen

Dessutom kommer rektorn att dela ut "speciella energibars" (doping, helt enkelt) till alla barn under dessa dagar.

Det är kort sagt totalfokus på TESTEN. Den normala undervisningen, den pedagogiska ambitionen, verkliga kunskaper får stå tillbaka. Skoldagarna har helt anpassats för att eleverna ska kunna prestera så bra som möjligt på testveckan. För oss, för många andra föräldrar till barn i de kommunala skolorna - och för många av lärarana - är det hela fullständigt absurt och visar på ett konkret systemfel. Det vore väl för sjutton bättre att försöka lära ungarna något vettigt istället för att bara se till att de högpresterar i samband med en enskild testvecka?

Resultaten av alla test som görs under veckan - läsning, skrivning, matte med flera - läggs sedan samman skola för skola och presenteras på den nivån. Inga individuella resultat offentliggörs. Resultaten har heller ingen som helst påverkan på elevernas respektive betyg.

Som systemet ser ut nu förstår jag att skolorna måste satsa stenhårt och helt anpassa vårens undervisning till DC CAS. För vår skola är det sannolikt väldigt viktigt med ett bra resultat, för att ytterligare förstärka den positiva trenden och hamna i den goda spiralen.

När testet är över i början av nästa vecka är det tydligen som att sticka hål i en ballong. Både skolledning, lärare och elever är helt slut. Och eftersom vi redan fått betygen, så återstår det bara en lång transportsträcka fram till mål; sommarlovet börjar den 12 juni.

Take care.

Trevliga minnen från Stockholms Olympiastadion

Hösten 2006 tog jag cykeln över till Stockholms Stadion en vacker kväll. GAIS var på besök och vi, jag och några andra GAIS:are i stockholmsexil, ställde oss naturligtvis i den grönsvarta klacken. Jag kommer ihåg att jag inte hade några större förväntningar på matchen. DIF hade lirat bra och GAIS mindre bra de senaste omgångarna. Och hemmaplan för Järnkaminerna. Inte mycket talade för Makrillarna.

Och till att börja med såg det lite valhänt ut. Men ju längre matchen led, desto bättre spelade Atleterna. Det centrala mittfältet dominerades totalt av Khari Stephenson. I slutet av första halvlek kom första GAIS-målet av den notoriske måltjuven James Keene. Och i början av andra kom det andra av nämnde Stepehenson.

Förra året var det dags för GAIS-besök på Stadion igen. Denna gång missade jag matchen eftersom vi emigrerat någon månad tidigare. Jag lyssnade på webbsändningen och kunde konstatera att det blev ännu en seger för Grönsvart, efter en makalös match av målvakten och uratleten Dime Jankulovski. Segermålet - matchens enda - kom efter en nick av backen Mattias Östberg i slutet av första halvlek.

Trevliga minnen. I kväll är det dags för ett nytt Grönsvart besök på Olympiastadion. Ingen av målgörarna från de senaste två GAIS-matcherna finns i dag kvar i föreningen. Keene gick till Elfsborg efter lite turer hit och dit. Han är långtidsskadad och lär inte spela alls nu under våren. Stepehenson köptes av AIK, men har också haft skadeproblem. Nu är han frisk igen, men får tydligen inte spela. Och Östberg hamnade i Häcken inför årets säsong. Fotbollslaget alltså.

Djurgården har ju inlett årets Allsvenska rätt bra, vilket är mer än man kan säga om GAIS - även om det senaste derbyt måste betraktas som ett fall framåt. Men som vanligt är jag pessimist. Allt annat än en förlust vore en ren bonus.

Observera den nya enkäten till vänster. Svara ärligt nu!

Väderrapport: Det har regnat i ett dygn nu och i går kväll var det världens åskväder. Det är tämligen plaskblött överallt och när jag var ute och sprang i morse så såg jag att vattenståndet i Potomac är högre än jag någonsin tidigare sett. Det var snudd på att floden nådde över kajkanten.

Caps-match i kväll. Jag har bokat TV:n.

Amerikanska valet avgjort

Det blir Barack Obama som vinner det amerikanska presidentvalet i höst. Det står klart sedan läsarna av denna blogg sagt sitt i samband med den senaste enkäten här på Andra Sidan.

Resultatet är nog inte helt orimligt. Även om mycket talar för att Hillary Clinton tar hem Pennsylvania på tisdag, så leder Obama totalt och kommer dessutom säkert att plocka ett antal fler delegater i de återstående primärvalen.

Så den stora frågan börjar således bli allt klarare: Har Barack Obama någon chans mot John McCain? Ungtuppen mot veteranen. Entusiasm mot erfarenhet.

En mig närstående bedömare tror att resultatet kan bli en seger för republikanen McCain. Clinton skulle möjligen kunnat matcha McCain (särskilt om Obama ställt upp som vicepresidentkandidat), men Obama kan komma att väga för lätt när den tunga republikanska vågen börjar rulla.

Spännande hur som helst.

Efter nästan en vecka med strålande väder, slog ovädret till över DC i dag. Åska och ihållande regn, även om värmen fortfarande håller i sig. Bra för min broccoli och den nysådda gräsmattan.

Och Caps tog sista chansen och vann i gårdagens femte slutspelsmatch. Bäckström har nu scorat i två matcher i rad. I morgon spelar de igen, med kniven mot strupen. Själv missade jag gårdagens match eftersom jag zippade runt i en jeep hela eftermiddagen. Shoppingrunda. Livet är hårt.

Nya tider - härliga tider

Folk runt DC tillbringar väldigt mycket tid i sina bilar. De kör även om det bara handlar om korta sträckor och sitter passivt i köer timme efter timme. För en svensk är det häpnadsväckande och märkligt. Det går minst lika fort att gå upp till Safeway som att ta bilen eftersom Wisconsin Avenue alltid är igenproppad. Och att cykla går betydligt snabbare.

Men sakta ändras nu inställningen. Och det tas en del initiativ för att försöka påverka folks beteenden. Framförallt för att få dom att åka mer kollektivt, men också för att få fler att cykla.

I mitten av maj är det premiär Smart Bike DC. Det är ett slags Zipcar-system för cyklar. man betalar en årlig medlemsavgift och kan sedan hyra cyklar som är parkerade vid olika stationer via så kallade smartcards.

Den 1 maj förändras hela betalningssystemet för taxi. Taxametern ska införas, vilket förhoppningscis ska innebära att fler väljer att ta taxi och låter den egna bilen stå.

Och inom tunnelbanesystemet planeras ett antal förändringar. Bland annat vill man (äntligen) ha en station här i Georgetown.

Detta tillsammans med en hel del andra saker (bl a en stor utbyggnad av cykelleder) gör att man känner ett visst hopp inför framtiden. Tre flugor i en smäll: Färre bilar på vägarna = kortare restider. Uppenbara miljöfördelar. Och minskat amerikanskt fettberg.

Kortt väderrapport: 27 grader. 34 på termometern på bakgården (delvis i solen). Synd att klaga.

Några nyklippta bilder

Familjens nye boxare i käck marinkårsfrisyr.

I själva verket är han hur snäll som helst.

Bröderna Brothers i sina nya haircuts.

Middag i trädgården. 27 grader varmt. Hur är vädret back home?

Vilken dag och kväll. Klockan är över 10 på kvällen och det är fortfarande 25 grader ute. Vi satt ute i trädgården och åt fredagsmiddag. Sedan tog vi en lång kvällspromenad genom Georgetown. Jag köpte tre par kortbyxor. Sedan avrundade vi med efterrätt på glassstället vid M Street.

Det är rätt skönt att leva på det hela taget... Kan nu GAIS plocka en eller annan poäng och Caps vinna i morgon så vore det ju fullständigt perfekt.

Slutligen får jag väl beklaga sorgen, Janne. LHC räcker inte rikigt till när det gäller.

Popemobile och värmebölja

Is it a bird? Is it a plane? No, it's the Popemobile!

Bildserien hämtad ifrån min fantastiska lilla videokamera. Nu har påven flugit iväg till NYC och lugnet har åter lägrat sig över den amerikanska huvudstaden. Ingen orkar ändå göra något, det är nästan 30 grader varmt här.

Lillebror svalkar sig i trädgården.

Påvesammanfattning, ny frisyr mm

Vart tog lockarna vägen?

Helikoptrarna dånar runt i luften här i DC. Påven kör omkring i sin popemobile som en liten - men rätt gammal - iller och han har alltid ett öga på sig från ovan. Vi såg påven i sin bil i går. Han körde jättefort. Jag ska försöka publicera en film vad det lider. Tyvärr tog batteriet slut i den vanliga kameran precis när den höge vederbörande passerade. Jag vet inte hur man ska tolka det.

Annars?

• 25 grader varmt. Här är det vattning och kortbyxor som gäller.


• Oavgjort i derbyt. Enligt samstämmiga rapporter spelade GAIS riktigt, riktigt bra och var värda segern. Jag avvaktar med mitt krav på Pehrssons avgång.


• Nello, vår italienske frisör några block härifrån, har klippt grabbarna i familjen. Utan att överdriva kan man väl säga att frisyrerna (rätt korta om man säger så) utlöste en del interna diskussioner i familjen. Men hår har ju en tendens att växa ut igen, så det ska väl lösa sig...


• Capitals spelar sin fjärde slutspelsmatch just nu. Caps leder med 3-2, en period kvar.

Påven har landat

Påven Benedictus är i stan. Han landade på Andrew Air Force Base i eftermiddags lokal tid och till min stora besvikelse kysste han inte marken som föregångaren Johannes P brukade göra.

Men Popemobilen har han med sig. Och jag räknar kallt med att få se den i morgon. Påven ska nämligen åka från sitt förmiddagsmöte med "W" i Vita Huset till Vatikanens ambassad på Massachusetts Avenue. Och på vägen passerar han bara några hundra meter från vårt hus.

Detta förutsatt att han hittar. Washington DC är inte alldeles lätt att köra rätt i. Vägskyltar och markeringar är ofta märkliga och påven är trots allt 81 år - tio år äldre än John McCain faktiskt.

Det kan bli tufft för Benny. Jag vet inte om han har GPS i sin Popemobile, men troligen inte. Skulle tro att han förlitar sig på sin höga vägvisare, vars företrädare han ju är på jorden. Vem behöver en GPS då?

Ett lag som behöver all tänkbar hjälp från ovan just nu är Caps. Andra raka förlusten mot flygarna från Philly. Och allas vår favvo Bäckström har inte scorat på länge nu. Även The Great Eight, Ovechkin, har gått mållös från de senaste två matcherna.

Ett annat lag som behöver både GPS och högre vägledning är GAIS. Jag börjar luta åt att kräva tränaren Magnus Pehrssons avgång. Åtta mål i baken redan och uppenbarligen rena hönsgården i försvaret. Djurgårdare är han ju till råga på allt. På torsdag är det Göteborgsderby. Kan bli ruggigt.

Nurse Joan avtackad

En bonusbild från helgens Cherry Blossom-festival. Vad vore väl en amerikansk parad på temat körsbärsblomning utan Garfield?

Skolsyrran Nurse Joan tackades av på skolgården i dag och alla fick glass. Till höger om Nurse Joan står Taylor, en av dotterns kompisar.

Våra två skolvakter. Vi har inga som helst ordningsproblem på vår skola.

Dagens lyckligaste kille. Äntligen, efter en dryg veckas väntan, kom Caps-tröjan med posten i dag, måndag. Så här der den ut bakifrån...

...och framsidan ser ut så här. Bokstaven "C" står för "Capten", det vill säga lagkapten på swedish.

Den pinsamma GAIS-matchen i går kväll, svensk tid, för(e)gås bäst med total tystnad. Så nog om det.

I dag rördes Nurse Joan, vår något märkliga skolsköterska, till tårar. Det var nämligen avtackning på skolgården och barn och föräldrar kom med blommor, avskedsbrev och presenter. Från och med torsdag ska hon jobba på en annan skola. Vi har haft några rejäla vaccinationsduster med henne (se tidigare blogginlägg). Samtidigt var hon en räddande och tröstande ängel när storebror ramlade och slog upp ett rejält sår på knäet för några månader sedan. Och hon lånade ut sin Redskins-tröja eftersom hans tröja blivit blodig. Så visst är hon en god människa, vår Syster Joan.

Dagens roligaste grej var när det lilla yrvädret till lillebror äntligen fick sin Caps-tröja. Jag har nog sällan sett honom så lyckligt - och då vet ni som känner denne man att han är väldigt lycklig nästan jämnt. Han hoppade och skuttade och tackade alla i närheten och satte naturligtvis genast på sig den och hade den sedan på resten av dagen.

Trädgårdsdags i USA

At ha en trädgård förpliktigar. Senast jag hade en trädgård var när jag hade kåk i Ystad. Efter ett par år erbjöd sig grannen, som var gammal trädgårdsmästare, att ta över skötseln helt och hållet. Han var rädd för att ogräset skulle sprida sig in på hans tomt. Jag hade därmed landets minsta tomt (runt 200 kvadratmeter) med en egen trädgårdsmästare...

Innan dess var jag faktiskt bonde ett år. Vi hade ett kollektiv i en hyrd gammal herrgård i Småland och drog igång världens satsning på "organisk-biologisk" grönsaksodling. Detta var innan ord som "kravmärkt" och "ekologiskt odlat" slog igenom på allvar. Det gick - förvånansvärt nog - rätt bra. Vi sålde på torget, hade gårdsbutik och levererade hem till folk. Vår storsäljare var purjolök och broccoli, men även mer exotiska grönsaker som kålrabbi gick åt.

Och nu har vi blivit med trädgård igen. Det växer så det knakar här i vårvärmen och i veckan som gick insåg vi att vi måste ha rejäla redskap för att kunna hålla ogräset stången. Så i morse stack vi till Home Depot och köpte upp oss på hackar och spadar och blommor och jord och en massa annat för 250 bucks. Två tomatplantor blev det också.

För en månad sedan sådde jag dessutom broccoli lite här och där i trädgården. Och nu har det kommit upp broccoli lite här och där. Kul! Eftersom hela familjen gillar broccoli så känns det bra att vi så småningom kommer att vara självförsörjande på denna järnrika och vackra grönsak.

I övrigt kan rapporteras om kallare väder och att Caps var chanslösa mot Flyers i play off-mtach nummer 2. Men GAIS ska väl fixa en snygg seger på bortaplan mot KFF i morgon, hoppas jag.

Jag har via e-post försökt övertala Texas Johansson att återvända till Grönsvart. Texas hade några suveräna år för Atleterna innan han gick vidare till Halmstads BK 2001. Tyvärr meddelar han i ett svarsbrev att han räknar med att vara kvar i HBK och troligen kommer att runda av karriären där. Han har precis skrivit på ett nytt kontrakt.

Go gubbe hur som helst. Namnet Texas fick han f ö av GAIS-klacken om jag minns rätt. Han råkar ju ha samma namn som den coole jazzmusikern Per "Texas" Johansson, så den musikinitierade klacken (av tradition har GAIS supportrar alltid haft bäst smak och varit mest kunniga när det gäller musik) snodde snabbt namnet Texas till sin egen försvarsfavvo. Så kan det gå.

Vilket får mig att utbrista den fina lilla ramsan: Blåvitt är disco - GAIS är rock n' roll.

Cherry Blossom Parade

I går vann Caps en ruggigt spännande första play off-match mot Flyers med 5-4. Avgörande mål av Ovechkin i sista perioden.

I dag har vi varit på Cherry Blossom Parade. En höjdare för oss paradälskare. Se filmen om den förvirrade vaktparaden här nedan.

DC präglas i övrigt av IMF-mötet. Halva stan är avstängd och Anders Borg och Gunilla Carlsson är på plats, liksom riksbankschefen Stefan Ingves. De har mötts av en amerikansk huvudstad med en temperatur på drygt 25 grader och åska blandat med fantastiskt solsken. Och körsbärsparad som sagt.

Och i morgon är det GAIS på Fredriksskans i Kaamaa. Tung match. Ska Björn Andersson göra succé åter en gång, denna gång mot bröderna Elm? Andersson-namnet förpliktigar. Björn Andersson, back med rötterna i Östers IF och under flera år i Bayern München på 1970-talet, rankar jag som en av Sveriges absolut bästa försvarsspelare någonsin. Hans karriär blev alldeles för kort. Han skadades allvarligt i samband med en Europacup-match med Bayern, om jag minns rätt.

Socialstyrelsens egentliga uppdrag

Så var det då klart. Socialstyrelsens egentliga uppdrag är att berätta för folk om hur saker och ting är. I själva verket. Skönt att vi har det svart på vitt nu. På andra plats kom "En massa annat".

Ny enkät finns här till vänster. Bara att tycka till.

Här är just nu 25 grader. Vi har precis käkat lunch i trädgården. Synd att klaga på livet.

GAIS 4 ever

Wow. Jag rensade ogräs i 25 gradig hetta och hade sportradions eminenta webbsändning på. Atleterna tvålade till Bajen med 2-0 - och verkade t o m spela riktigt bra. Jag njöt och rensade, rensade och njöt. Det är för tidigt att döma ut de stolta gubbarna från Göteborg, trots att den där nye tränaren har kommit ut ur garderoben som - djurgårdare...

Ja, jag kan ju inte låta bli att kommentera vädret. Säg så här: Läge att ta på sig solskyddsmedel. Say no more.

Solsken och jag är med i tidningen

Lincoln Memorial och lillebror i solsken och 20 grader.

Washington Monument och lillebror. Vi hade en liten cykelutflykt i eftermiddags.

Bild av en bild i tidningen på mig som tar en bild av en bild på Newseum.

Jo, man har fullt upp med att freda sig. Är ju med i tidningen i dag. The Examinor. Se bild av bilden när jag tar bild på en bild på Newseum i samband med pressvisningen i tisdags. Mannen som gav museet ett bakhuvud. That's me.

I övrigt: Drygt 20 grader varmt i eftermiddags. I morse sprang jag jättefort i 10 minuter och joggade sedan i ytterligare 35. Har anmält mig till Midnattsloppet i Stockholm i klass 1C - för folk som springer milen under 45 minuter. Jag kan ha tagit mig vatten över huvudet. Men man måste våga för att vinna. Bättre att sikta mot stjärnorna. Friskt vågat hälften vunnet.

Nygammalt museum om journalistik

Washington, troligen en av världens mest museitäta städer, får på fredag ytterligare ett spännande museum. Det är Newseum som slår upp portarna efter sex års dvala och en flytt in till stan från den förra lokaliseringen i Rosslyn, på andra sidan floden. Det nya huset ligger strategisk mitt emellan Vita Huset och Capitol Hill.

I förmiddags var det pressvisning och eftersom jag frilansar en del numera tog jag mig dit. Det var ett imponerande bygge med massor av modern teknik, interaktivitet och spännande medial historia. Själv kan jag fastna i timmar vid gamla nyhetsinslag om olika stora världshändelser. Det fanns t-shirtar till salu i museishopen med texten "News Junkie". Sammanfattar väl mig rätt bra. Köpte inte någon tröja, däremot ett pussel.

Museet är värt ett besök om man är medieintresserad, även om det kostar en slant att gå in. 20 bucks närmare bestämt. 13 för barn.

Annars har dagen rullat på. Barnen har varit på skolan och de två äldsta stack på gitarrkurs direkt efteråt. De tränar för fullt på "Proud Mary" och "Let it be". Jag har lärt ut det coola riffet till Deep Purples gamla slagdänga "Smoke on the water".

Kabel-TV:n nere i vardagsrummet la av i går, men efter en trevlig chat med en Comcast-tekniker för en stund sedan började den plötsligt fungera igen. Hon "skickade ut en signal" skrev hon. Märkligt. Magiskt. Uri Geller böjde skedar. Och jag har varit styrelseledamot för en lokalavdelning av UFO Sverige. Ingenting är omöjligt.

Våren tvekar och bloggdöden breder ut sig

Likt en dikt av Karin Boye tvekar den östkustska våren här borta - om än på en ganska behaglig temperaturnivå på runt 12 grader. Men det är blött och grått och inte alls det där sprakande vårvädret som vi förväntat oss. Kan det vara så att vårarna ser ut så här? Lite tvekande och väldigt långdragna? Det var likadant förra året när vi var här och rekade inför den kommande flytten. Jag får återkomma i ämnet.

Livet som bloggare är förenat med livsfara. I helgen skrev New York Times att bloggdöden breder ut sig. Och det är inte bloggarna som företeelse som försvinner - utan personerna som skriver som avlider. På kort tid har flera av de mer kända bloggskribenterna här i USA dött. Stress, knappt någon ledighet, ständig jour, taskig kosthållning, bristande motion och oregelbundna vanor leder till sömnbrist, psykiska problem, övervikt, hjärtrelaterade problem osv. Och så småningom väntar döden på dig bakom ett hörn. Min lilla fritidshobby är således i själva verket en lek med döden.

Men jag försöker sköta mig. I dag har jag t ex sprungit 15 kilometer. Jag kutade upp till delstaten Maryland och de lyxiga - men tämligen trista - villaförorterna som finns där. Det är en märklig och rätt läskig känsla att springa runt bland en massa stora kåkar kl 9:30 på förmiddagen, på gator utan trottoarer utan att se en enda människa eller tecken på liv överhuvudtaget (förutom en och annan squirrel och fåglar som sjunger). Har det släppts en neutronbomb? Är jag ensam kvar på jorden? Hur hittar jag härifrån?

Till slut nådde jag fram till Massachusetts Avenue och mer befolkade trakter. Det var befriande.

Nytt från sportvärlden: Caps möter Flyers i bäst av sju matcher och inleder hemma på fredag kväll. Jag har bokat in TV:n.

Smådeppig förmiddag i DC

Inför matchen i går: Vi laddade upp med pizza i trädgården.

Sedan tillverkade vi en banderoll med texten: "Heja Bäckström" och "Brynäs".

Banderollen vecklads ut på Verizon Center.

Spännande inledning på matchen.

Två matcher som slutade 3-1. En otroligt rolig och en outsägligt sorglig.

Skönt att man är tillbaka i lidande. GAIS torskade mot Trelleborg med 3-1 på Tjångavallen och det känns ju som att man är hemma igen efter gårdagens makalösa upplevelse på Verizon Canter. Vädret här i distriktet lättar inte direkt upp stämningen. Regn, grått och trist.

Men va sjutton. Livet måste gå vidare. Vi ser fram emot nya härliga segrar framöver. C U!

Magisk kväll på Verizon Center

Caps är klara för slutspel efter en fullständigt osannolik avslutning på grundserien. Och den sista matchen var helt magisk. Jag har inte varit med om en sådan stämning sedan... sedan... ja, jag måsta gå tillbaka till hösten 2006 när GAIS mötte Väsby på Vilundavallen inför drygt 1 000 personer (jag hade t o m fått med mig en av stans mest inbitne AIK:are, min löparvän Martin) i hällregn. Just kidding.

I kväll var vi ett gäng på tio pers. Kidsen hade gjort en stor banderoll som vecklades ut med jämna mellanrum och ljudnivån var magnifik hela tiden. När sedan Caps vann över pantrarna från Florida med 3-1, nådde oväsendet nya nivåer. De sista minuterna stod alla i det slutsålda Verizon Center upp och bara skrek rätt ut. En historisk match, helt klart. Och Backstroom passade till ett av målen. Jag fångade just det målet med min fantastiska lilla videokamera. Titta och njut! Det kan bli lite fler bilder i morgon.

Myror, Hollywood och skatt

Washington, fredag eftermiddag och nu vet jag varför alla här varit så irriterade den senaste tiden. Det är deklarationsdags i USA. Och till er som tycker att det är jobbigt att deklarera i Sverige kan jag bara säga: Det är ingenting mot hur det är i USA.

I dag berättade vännen Beth att hon nästan tagit en kökskniv och huggit ner sin man i ren frustration. Hon hade suttit med ett berg av papper och försökt få ihop allt till IRS, det amerikanska skatteverket. Och maken hade ställt "en dum fråga för mycket".

Och en annan kompis, Fred, räknar med att sitta hela helgen med familjens skattepapper. Barnen får inte vistas inomhus under den tiden. Just nu är de med våra kids borta i Rose Park. De vågar knappt gå hem. Stackars barn.

Annars präglas hemmafronten av myror och Hollywood just nu. Myrorna har vaknat på allvar och invaderar köket i mängder. Hustrun för en enveten kamp och drar hem den ena djävulska giftprodukten efter den andra. Det senaste är några smarta lådor som vi ställt ut på strategiska ställen på golv och i skåp och som innehåller god "mat". Enligt instruktionen ska myrorna lockas av lukten och bära "maten" med sig hem till boet - där den sedan sprider död och elände omkring sig. Ett slags trojansk hästgift, om ni fattar. Hittills har det dock inte gett några synbara resultat. Myrarmen travar på lika käckt som vanligt.

Och Hollywood har kommit till Georgetown. I går invaderades Wisconsin Avenue av en massa lastbilar, kranar, ljusanläggningar och kameror. Det är tydligen en actionrulle som spelas in - och filmgänget har satt upp ett tält vid lillebrors dagis där de käkar och festar. Kändisar är med också. Ben Affleck t ex. Det var väl han som spelade Gandhi i filmen Gandhi? Storartad brittisk skådis.

Annars är det uppladdning inför morgondagens Caps-match som gäller. När jag var och handlade några avocados hos Mr Lee borta på hörnan, blev Oscar (som jobbar där på kvällar och helger) klart avundsjuk när jag berättade att vi har biljetter till matchen. Enligt honom är biljetterna uppe i 250 bucks på andrahandsmarknaden. Oscar har totalkoll på NHL, eftersom han är halvkanadensare. Han var betryckt över att Vancouver Canucks inte tog sig till slutspel och undrade vad tvillingarna Sedin egentligen håller på med. Och det kan man ju verkligen undra.

Trevlig helg, everyone!

Caps mot slutspel

Wow. Man kan ju bli hockeyfrälst för mindre. Caps slog Tampa Bay Lightning i kväll med 4-1 och är nu nära att - mot alla odds - klara sig till slutspel. Och allt tack vare att jag krävde Henlons, den förra coachen, avgång redan i oktober.

Nu är plötsligt alla Caps-fanatiker. T o m Aftonbladets korre i NYC, en riktigt enögd Rangersnörd. Vi som varit med ett tag fnyser lite åt det plötsliga intresset. Har man inte varit med och lidit med sitt lag är man ingen riktig fan. Bara en billig medgångssupporter. Jag vet vad jag talar om, jag har varit gaisare i 25 år. Där finns det inte en enda medgångssupporter. Detta av en enkel anledning. Det har inte varit några medgångar att vara supporter till.

Hur som haver. Vi har biljetter till sista ordinarie matchen på lördag! Slutsålt på Verizon Center förstås. Det kommer att bli magiskt.

I övrigt: Regn. Regn. Och regn.

Löpning i körsbärsblomning

Sitter just nu och får massage av min automatiska massagemaskin efter att ha sprungit 15 kilometer längs Potomac River. Synd att klaga på löpvägen, passerade i stort sett samtliga 3 000 japanska körsbärsträd - och alla står fortfarande i full blom. Klart inpirerande. Fast det kändes rätt tungt den sista halvmilen, lördagens lopp sitter i benen.

Försöker övertala J att springa Marine Corps Marathon här i slutet av oktober. Han har ännu inte svarat. Och vad säger Martin om den utmaningen?

Caps vann säkert mot Hurrikanerna i går. 4-1. Backstroom scorade inte, men assisterade till ett Ovechkin-mål. Lillebror och jag skrek högt i soffan. Nu måste de vinna sina två sista matcher samtidigt som några andra lag måste förlora minst en match för att de ska ta sig till slutspel.

Annars märks det nyvaknade miljöengagemanget allt mer och inom allt fler områden. The Capitol Dome, Capitolium, ska få en ny belysning. Och demokraterna vill naturligtvis att det ska vara så energibesparande och miljöanpassad belysning som möjligt. Medan republikanerna fnyser och menar att det är bättre att slösa på energi än på pengar (energibesparande belysning kostar mer att installera). Jag tror inte att den diskussionen överhuvudtaget hade förts för fem år sedan. Intressant.

En annan intressant grej är debattartikeln om grävande journalister av Janne Josefsson i dagens DN. Jag ska inte gå in i detaljer (jag har en massa åsikter om den journalistik som JJ normalt bedriver, vilket jag låtit världen ta del av i debattartiklar i t ex tidningen Journalisten och GP), men kan konstatera att artikeln är förvånansvärt tunn, illa skriven och - inte minst: Snacka om att kasta sten i glashus, typ. Milt uttryckt.

Bra, ärlig och relevant journalistik behövs. Grävande journalistik likaså. Men inte undergrävande.

Tack!

Jag vill passa på att tacka alla som stött Martin och mig inför lördagens halvmara. Särskilt stort tack till "Werner" som såg till att en flaska bubbel plötsligt stod på bordet här i DC. Tyvärr har ju Martin redan lämnat byggnaden och landet, så jag nödgas dricka upp den på egen hand. Livet är hårt (fast hustrun kan få smaka lite).

I övrigt inte så mycket att rapportera. Det är Fools Day i dag, men jag har ännu inte råkat ut för något vad jag kunnat märka. I går hade vi några svenska bekanta på middag, Martina och Robert och deras två sällsynt trevliga döttrar. Familjen planerar att flytta hit i höst och vi har inlett intensiva lobbyaktiviteter för att få dom att välja samma skola som vi. Barnen stortrivdes tillsammans och det vore kul om de hamnade på samma plugg.

I kväll är det en direkt avgörande Caps-match, mot Hurricanes. Vinst där och chansen till play off är stor. Förlust och det är nog definitivt kört. Vi ska gå på match på lördag, den sista i grundspelet. Några kompisar har fixat biljetter, så vi blir ett stort gäng som ska dit. Kul!

Återigen: Tack för skumpan!