söndag 21 september 2008

Bra att säga ja

Jag har haft det på känn ett bra tag och käanslan bara förstärks med tiden; Helgerna här i distriktet är intensiva. Den gångna veckendan har vi hunnit med shopping, kanotpaddling på floden, kalas nummer ett på lördagen, trevlig middag hemma hos några vänner samma kväll, ännu ett kalas på söndagen, bad i poolen, mera shopping, joggingtur och dessutom har min fru jobbat mer än heltid och barnen har lekt med diverse kompisar.

Ska bli skönt med måndag.

Men det är kul samtidigt. Vår vän Barbara, som flyttade tillbaka till Buffalo i somras men som vi fortfarande har kontakt med, hade bestämt sig för en sak inför familjens ettåriga vistelse här i DC: Hon skulle ta alla chanser att lära känna stan, folk och miljön här. Så hon sa i princip ja till allting, hamnade på de mest märkliga tillställningar och hade väldigt roligt nästan hela tiden.

Det är en bra princip. Det är så lätt att man säger nej av bekvämlighet eller för att man känner sig osäker eller obekväm eller helt enkelt är lat. Och så missar man en massa.

Så jag försöker tänka på att säga ja mest hela tiden. Även om det kan ta emot då och då. Det är ju ändå rätt skönt att sitta i sin trädgård och läsa en bok och dricka en kopp kaffe. Men det finns väl tid för det med...

3 kommentarer:

Werner sa...

Många sekulära svenskar i USA missar en kungsväg till ett brett socialt kontaktnät nämligen via sin kyrka, sin församling. Du har troligen inte ens kollat läget eller hur?

När goda vänner till mig flyttade inom USA så ägnade de en hel del tid att välja kyrka och församling på det nya stället och fick sen snabbt upp en brett socialt kontaktnät.

I Sverige är det på många håll svårt att komma in de sociala näten på nya platser. Vi har inga bra mötesplatser för det utan alla sitter hemma, pustar ut, tittar på TV och läser ev. en bok.

Peter sa...

Nja, inte direkt kollat läget, men jag håller helt med dig. Kyrkan spelar fortfarande en stor social roll, inte minst här i Georgetown. Stadsdelen hyser runt 15 olika kyrkor och varje söndag formligen invaderas området med finklädda kyrkobesökare av olika sorter. Många svarta håller till i det tre baptistförsamlingarna i östra delen av Georgetown. De progressiva hittar man nere vid Grace Church, ett stenkast från floden. De rika och mäktiga går i en kyrka på O Street, strax här intill. Och på lördagarna ser man mängder med judar på väg till eller från synagogan några kvarter härifrån. Osv.
Frågan är bara vilken kyrka jag ska välja. Jag är ju inte troende... Inte ens medlem i svenska kyrkan. Och prästen kastade ut mig från konfirmationsundervisningen när jag ifrågasatte för mycket, så jag är inte konfirmerad heller.
Några förslag?

Werner sa...

Att du själv skulle välja någon kyrka var inte min tanke men kanske att du med de vänner som du via skolor och annat skapat ett visst ömsesidigt förtroende för skulle kunna diskutera hur de ser på religionens roll i aktuella frågor. Hur ser de t.ex. på Sarah Palin och hennes religiösa grund? Detta som ett sätt att närma sig en förståelse för religionens roll i olika frågor.

Mina erfarenheter av direkta diskussioner kring livsåskådningsfrågor är att de ofta havererar därför att deltagarna inte försöker förstå och respektera varandras åsikter utan strider benhårt för sina. Det krävs nog ganska stora insikter i livsåskådningsproblematiken och en god portion egen trygghet för att våga lyssna på andra och kunna förstå deras utgångspunkter.