Big smile och arga biljettinnehavare

Big Brothers leende ska bli ännu snyggare. I går tillbringade han och jag nästan två timmar hos ortodontologen (min försvenskning av den amerikanska benämningen orthodontics - heter det månne odontolog på svenska?). Syftet var att få en tandställning. Resultatet ses här:

Snyggt leende.

Lite jobbigt och ovant, men ännu inga större problem. Tandställningen ska sitta kvar i runt fem månader. Sedan är det dags för underkäken, ungefär lika länge. Inga popcorn, nötter, kola eller knäckebröd på ett år - tufft! Men glass är okej.

Stämningen i Washington är en smula dagen efter. Alla pratar om inaugurationen och vad de gjorde och vilket kaos och vilken trängsel det blev. Flera tusen biljettinnehavare kom aldrig in och stod fastklämda i en överfull tunnel under Independence Avenue medan Barack Obama svor sin ed. Många hade åkt långt för att uppleva denna historiska dag och de flesta hade varit på plats tidigt på morgonen och köat förgäves i flera timmar. Tidningarna är fyllda av upprörda vittnesmål och i dag gick arrangörerna ut med en formell ursäkt till alla som missade hela evenemanget och istället fick trängas i "the tunnel of doom" som den kallas på bloggar och i medierna.

Anledningen var tydligen en kombination av att myndigheterna missbedömde hur många som faktiskt skulle komma just den här vägen och att säkerhetskontrollen gick betydligt långsammar än beräknat.

I går kväll gick min kompis Raymond och jag på hans stamlokus här i Georgetown och drack dyrt rött vin. Även på krogen var det givna samtalsämnet the Inauguration Day. Jag misstänker att vi kommer att prata länge om denna dag...