onsdag 17 februari 2010

Måttligt intresse för OS

Tjejerna kollar på TV. Inte OS.

Killarna kollar på TV. De kollar på...

...OS. Strikt könsuppdelning i DC.


Jag kan väl inte direkt påstå att vinter-OS i Kanada väcker någon gigantisk uppmärksamhet här i Distriktet. I och för sig berättade hustrun att dotterns lärare följer tävlingarna intensivt. Och min gode vän Tom följer varenda hockeyminut som sänds i TV. Men annars är det ingen större upphetsning. Några jag pratat med de senaste dagarna vet knappt om att det finns något som heter vinter-OS. Ja, nu heter det ju inte det på engelska i och för sig. Men ni fattar.


Folk här är väl trötta på snö och is.


Även jag har en aning svårt att känna mig så där himla engagerad, även om jag gör mitt bästa. Jag missade t ex i stort sett hela loppet när Kalla tog guld. Och när den där skidskytte-färjan tog Sveriges andra guld, var amerikansk TV inte på hugget direkt. Loppet eftersändes senare och då hade jag redan via nätet, mer eller mindre av misstag, upptäckt hur tävlingen slutade. Så det var ju halvkul att kolla in den sändningen.


Sedan är det en massa konstiga grenar som jag inte orkar engagera mig i. Skidsprint? Halfpint? Puckelåkning?


Min gamla favoritgren skridsko känns inte heller igen längre. Förr var det utomhus, tufft, snöfall eller regn, tunga banor och Bosse Hansson som kommenterade: "33 och ett halvt på varvet". Sedan var han tyst till nästa mellantid. Man hann tänka till, analysera, räkna ut sannolika sluttider. Jag satt till och med med ett eget stoppur med mellantider strax före den egenliga, bara för känslan att veta trenden innan Bosse Hansson: "Han tappar. Första 34-varvet".


Ha. Visste jag redan.


Det är tur att curlingen är sig lik, även om de norska herrlaget tydligen har extremt fula byxor.


Ikväll var det premiär för Tre Kronor, strax efter att damkronorna förnedrats av Kanada (pinsamma 1-13). Jag är egentligen ingen större hockeyfantast, även om jag följer lokallaget Capitals i brist på bra fotboll. Men det var rätt kul att se landslaget slå Tyskland med 2-0 nu i kväll. Särskilt roligt var det att höra de amerikanska kommentatorerna sanna glädje över att Peter Forsberg var tillbaka på nordamerikansk mark och rink.


Men något guld lär det inte bli för laget. Frågan är om det ens bli medalj. Fast hoppas kan man ju alltid.

4 kommentarer:

Anna-Lena sa...

Jag gillar Norges byxor!! ... och nu snöar det här igen för fullt - ska tydligen snöa hela helgen. Vintern tänker inte släppa greppet om oss ännu.

Ulf. sa...

Likadant här! M spelar datorspel och jag kollar hockeyn. Vi hade planerat som vanligt att OS skulle vara lite festligt. Men men, det är nog som du säger. All den här snön...

Hanna sa...

Ha! När det gäller ointresse för OS klår jag er alla med hästlängder! I Brasilien säger man att "Nej, nej, OS är det bara vart fjärde år" punkt slut.
Ingen bryr sig ett skvatt här, förutom ett lunch-hak i Rio där vi satt med varsin apelsinjuice i den nära 40-gradiga värmen. TV:n stod på, och plötsligt sa Storasyster: Mamma, titta, det är en svensk tjej som leder den där skidtävlingen. (Kalla). Jaha, det var ju skojigt för henne. Typ.

Peter sa...

Jag har faktiskt bara sett de där norska bilderna på suddiga foton i tidningarna, så egentligen bör jag väl inte uttala mig om deras eventuella fulhet...
Kalla har ju ett jättebra namn för vinter-OS. Och kallt är det inte i Brasilien just nu. Så jag förstår ointresset.