Det är inte långt mellan harmoni och katastrof. Eller mellan liv och död.
Det slog mig i förmiddags. Jag hade just lämnat tjejerna nere vid M Street, Syster Yster och två av hennes kompisar skulle göra stan på egen hand, och eftersom vädret var vårlikt och synnerligen trevligt bestämde jag mig för att ta mig en promenad ner till floden. Jag njöt av utsikten över floden och solen. Massor av folk flanerade längs kajen och nere vid Washington Harbor hade barerna redan öppnat och falk satt ute, lapade sol, läppjade på öl eller kaffe.
Borta vid Thompsons Boathouse stod ett par brandbilar. Jag tänkte inte närmare på det. Tänkte att brandmännen var på rast och satt på kajkanten med varsin glass...
Så såg jag att baksidan av House of Sweden var avspärrat. Och sedan såg jag att det låg ett bylte under ett vitt plastskynke på den smala gångstigen på andra sidan Rock Creek, runt 25 meter ifrån mig. Ett par poliser stod bredvid. Först fattade jag inte vad det var. Sedan insåg jag att det var ett par skor som stack fram under ena änden av skynket.
Det var en människokropp som låg där. En död kvinna som någon sett flyta i vattnet och som nu dragits upp på land och låg där i väntan på ambulans och transport in till ett bårhus.
På andra sidan House of Sweden pågick våren för fullt. Men plötsligt kändes det som om temperaturen sjönk några grader. Jag huttrade till. Och gick vidare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar