Ja, vad annat var att vänta? Göteborgs-atleterna lyckades hålla spelet väl uppe mot Solna AIK i 92 minuter. Sedan ett misstag av en back. Ridå.
De e' la GAIS.
Nu är klubben cementerad på nedflyttningsplats, rejält avhängd från säker mark. Enda trösten i dagens bedrövelse var att två kommentators-legendarer skötte webbsändningen från Råsunda: Mats Strandberg och Bosse Hansson. Som de två griniga gubbarna i Mupparna satt de och klagade på allt och alla. Kontentan var solklar: Det var bättre förr.
Jag njöt av varje liten bitter anmärkning.
När andra halvlek började var ingen av farbröderna på plats. Spelet hade redan börjat när de till slut lyckades hitta till radiostudion och kunde börja refera. Sedan glömde de att sätta på Hanssons mikrofon i fem minuter. Men vad gjorde väl det? Bosse Hansson är bäst sparsmakad. Störst var han när han kommenterade skridsko. Det var inget överflöd av ord.
"Han gör 37 på varvet."
Sedan tyst 400 meter.
"Nu är han på 37,5-tempo, han tappar."
Tyst igen.
"Han släpper armarna. I mål där. 15.55 och 3."
Stor sportjournalistik.
Annars att rapportera: Syster Yster var hos ortodontisten igår och ska bli av med tandställningen lagom till sommarvistelsen i Sverige. Big Brother var på samma ställe i dag och ska få en ny tandställning, fast den är osynlig så han är inte särskilt bekymrad.
Vädret är finfint, min förkylning är nästan borta och jag börjar fundera så smått på att dra igång med ett eller annat träningspass i helgen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar