söndag 8 februari 2009

En sån dag och Inkan är tillbaka

Två käcka fotbollsgrabbar i parken på söndagseftermiddagen.

Bob och Jordan på spaning efter den basketboll som försvann ur bilden.

Vilken dag i Distriktet. 20 grader varmt och en helt otrolig stämning i stan. Full fart på uteserveringarna. Promenadstråken var fulla av människor i sommarkläder. I alla parker sjöd det av liv.

Vi inledde söndagen med en förmiddagspromenad till marknaden, där vi köpte frukt, grönsaker och crabcakes. Sedan en snabb lunch i trädgården innan vi drog iväg till Rose Parke med bollar, tennisracket och sparkcyklar. Där tillbringade vi sedan i stort sett hela eftermiddagen. Grannar och kompisar kom och gick och stämningen var på topp.

Det är vidunderligt vilken betydelse vädret har på vårt humör och på vår vilja till sociala kontakter. Jag blir alltmer övertygad om att svenskar inte alls är inbundna och stela typer som skyr gemenskap med andra. Vi fryser bara. Tio månader om året. Det är så enkelt. Med kyla orkar ingen vara social. All energi går åt till att hålla värmen.

Här är det kallt två månader om året och under de månaderna är folk lika stela och buttra och inbundna som alla andra som lever i ogästvänliga klimat.

Ja. Jag vet att det där inte är någon uppseendeväckande eller ny tanke. Men jag tänker den ändå.

Mor lät en aning avundsjuk när jag berättade att jag satt ute och drack kaffe i kortbyxor och T-shirt.

Här har det regnat i två dagar¨", sa hon uppgivet. Hon var däremot glad över att hennes gamla smeknamn Inkan plötsligt dykt upp i samband med morbror Jannes 80-årskalas härförliden (som firades tillsammans med min kusin Anita, som fyllde 50).

Ingen har kallat mig det på 40 år, det var riktigt roligt att höra det igen".
Det var ursprungligen vår morfar som kallade sin näst yngsta dotter för Inkan.

2 kommentarer:

Veronica sa...

Med tanke på att stockholm hade 7 soltimmar i januari så kan jag inte mer än hålla med.
Med kyla orkar ingen vara social. All energi går åt till att hålla värmen.

Peter sa...

Wow. Sju timmar sol i Sthlm. Plötsligt insåg jag varför vi flydde därifrån. Håll ut, snart är det mars och sedan är det inte långt till april och därefter kommer maj och då är det inte mer än någon månad kvar till sommaren.