Vid Atlantens strand

En lärare på skolan kallade Ocean City för Trash City of the Earth och när vi kom dit så förstod vi vad hon menade. Själva stan är helt horribel. Totalt bilanpassad och med massor av fula hotell, motell och parkeringsplatser. Boardwalken vid havet är fylld av smaklösa butiker, junk food-restauranger och spel- och kasinohak. Inte en enda normal restaurang såvitt jag kunde se. Eller ett vanligt café. Samlingen av människor kändes också märklig. Jag har nog aldrig sett så många överviktiga människor samlade på ett och samma ställe.

Men när vi kom ner till stranden glömde vi bort smaklösheten och stekoset. Beachen i Ocean City är helt suverän. Den sträcker sig miltals, är bred och ren och har jättefin sand. Faktiskt en av de bästa stränder jag varit på.

Vädret var kanon under det dygn vi var där och vattentemperaturen okej (runt 18 grader). Framemot kvällen drog vi oss tillbaka till de uppvärmda poolerna vid hotellet - som också hade en egen isbana...

Kort sagt - en trevlig tripp till Trash City.

Schysst strand i Ocean City.

Barnen med sina vinster efter besök i nöjesparken.

En klassisk pir. Snygg.

I Atlantens vågor. Vi såg aldrig någon vithaj.

Det lilla strandpensionatet som vi bodde på.

Utsikt från en balkong. Hotellet hade oceanview på andra sidan men dom rummen kostade 80 dollar mer. Och vi hade kvällssol. Det hade inte dom.

Två typiska Ocean City-besökare.

En till typisk. Här strategiskt placerad vid "Comfort Station".