Hemma igen!

Potomac River svämmar över. Jämfört med katastrofen i Haiti är det dock inte så mycket att prata om. I dag kom hustrun hem från sin veckolånga resa i katastrofland.

I eftermiddags, lokal tid, landade hustrun på Reagan National Airport här i DC och en stund senare var hon hemma igen - efter en vecka på fartyg, i helikoptrar och på förläggningar runt om i Karibiska sjön. Hon var bl a ombord på ett av de sjukhusfartyg som nu ligger utanför hamnen vid Port-Au-Prince och fick se många svårt skadade människor tas omhand av vårdpersonalen.

Jobbigt.

Tydligen är situationen fortfarande, två veckor efter jordbävningen, kaotisk. Det finns många räddningsstyrkor där från olika delar av världen, men skadorna är omfattande på både människor och infrastruktur, samordningen brister och det kommer säkert att ta lång tid innan landet kan återgår till något som kan likna ett normalt tillstånd

Hur som helst är det oerhört skönt att ha henne hemma igen. Det har varit en rätt orolig vecka, får jag erkänna.

I övrigt att rapportera:

• Potomac River har svämmat över. Mycket regn och smältvatten från bergen har lett till extremt högt vattenflöde och delar av kajer och promenadvägar längs floden har fått stängas av. Jag och pojkarna gick ner och kollade läget i eftermiddags.
• Syster Yster hade i kväll den numera traditionella onsdagsträffen, då hennes tjejkompisar från kören samlas hos oss efteråt, för lite swedish pancakes och allmän lek. Kul.
• Jag har kommit igång med träningen igen, efter att ha känt mig småkrasslig i ett antal dagar. 16 kilometer på träningscykeln nere i källaren blev det.
• Jag bjöd på wokad lax med broccoli som välkomstmiddag till hustrun. Till detta bjöds på kylskåpssval äppeljuice. Det är ju onsdag.