tisdag 12 januari 2010

Rapport från ett digitalt u-land

En helt vanlig dag i Distriktet. Det mest upphetsande som hände var att någon liten detalj i Syster Ysters tandställning flippade ut. Så vi var tvungna att åka till ortodontisten i morse. Och dom fixade det på ungefär 30 sekunder.

Dagens i-landsproblem, skulle man kunna säga. Särskilt i jämförelse hur de verkar ha det Port-au-Prince, Haiti, just nu.

Ett annat i-landsproblem som irriterar mig är Distriktets fullständigt sanslöst dåligt utbyggda telekomnät. Det är definitivt inte på i-landsnivå. Snarare har en mängd u-länder sannolikt högre standard på sina kabelanslutningar och digitala nät.

Här förlitar man sig fortfarande på luftledningar som i många fall är från 1950-talet och som helt enkelt inte håller måttet. Så fort en fågel landar på dom så går hela systemet ner och både internet och kabel-TV lägger av. Likaså om det blåser. Eller regnar. Eller är kallt. Eller för varmt. Eller om det är åska i luften. Eller om alltför många grannar har på alltför många datorer och digitalboxar samtidigt.

Man tager sig för pannan och funderar på hur ett land som inte kan fixa något så grundläggande enkelt som att modernisera och gräva ner kabelnätet, någonsin ska kunna komma ut ur den här ekonomiska krisen...

Men annars är det uppåt och framåt.

3 kommentarer:

Hanna sa...

Något som jag har rysligt svårt att förstå är när man hänger kvar vid det här med att faxa. Är inte det udda? Jag har en känsla av att man fortfarande använder sig av fax en hel, både i USA och i Brasilien. But why?!

Peter sa...

Jo, faxen är obegripligt nog fortfarande flitigt använd här i USA. Liksom sedvänjan att betala med checkar - vilket vi i Sweden slutade med på 1950-talet, typ. Får man inte hemlängtan för mindre? (Detta apropå ditt blogginlägg)

Hanna sa...

Checkarna ja...Här har det ju en väldigt naturliga förklaring. Under tiden med skyhög inflation så var det förstås en smart lösning för många, och sedan hängde väl liksom vanan kvar.
Jag ser dock en enorm skillnad nu jämfört med första gången jag var här 1995. Då hade alla checkhäften, medan det är betydligt vanligare med kort nu förstås.