Lördag i Distriktet och jag tog med de båda hemmavarande sönerna till simhallen uppe i Tenley Town. Jag simmade 1100 meter och satt en halvtimme i whirlpoolen. Killarna stojade, skojade och lekte i bassängen.
Besöket fick mig att bli en smula nostalgisk. Det fanns en tid när vi understundom gick till simhallen på lördagarna, jag, brorsan, Krille, farsan och Sture.
Grabbarna.
Det var nog Sture som drev på, jag har inget minne av att farsan någonsin var i simhallen utan honom.
Det var trevliga lördagar. Vi söner stojade, skojade och lekte i bassängen. Farsan och Sture simmade väl pliktskyldigt några 25-meters-längder, men satt sedan mest i bastun. Badmästare Sabel fick se till att pojkarna inte drunknade. Och det gjorde vi ju inte.
Det var männens värld. Jag tror inte mamma var med en enda gång. Hon och Anna-Stina, Stures fru, hade väl annat för sig.
Simhallslördagarna upphörde någon gång i mitten av 1970-talet, när vi flyttade från vår trerumslägenhet i miljonprogrammets Kristineberg och in i farmors gamla kåk i Oskarshamn. Där fanns det nämligen en bastu i källaren. Det fann inte längre någon anledning att åka upp till simhallen för farsan och Sture.
Vi barn kunde för övrigt ta oss dit på egen hand vid det laget. Så det spelade ingen större roll. Och numera har simhallen i Oskarshamn byggts om till hotell.
Men minnena lever kvar. Det var verkligen trevliga lördagar.
Jag hoppas att mina ungar får samma trevliga minnen från sina lördagsbesök i simhallen med sin farsa.
Fast jag saknar bastun. Att sitta i whirlpoolen är inte riktigt samma sak
2 kommentarer:
Det är något magiskt med simhallar. Vi 7-8 grabbar i kvarteret åkte in till stan ibland på lovdagar på vintern och höll igång i Sportpalatset i timmar. Kom hem med skrynkligt skinn efter all bastu och allt badande. Toppen.
Det finns något i det där med att bada och basta ihop. Ligger väl i våra gener...
Skicka en kommentar