Skolan är inte vad den var

Jag var på datorutbildning med Syster Yster i eftermiddags och jag kan bara konstatera att jag inte hänger med längre.

Vilket tempo, vilken fart. Jag var kvar på steg ett när läraren frågade om alla var klara med steg fem. Dottern hade däremot inga problem att följa med.

Precis när det gällde simningen och Big Brother häromveckan (läs tidigare inlägg), så började jag lite faderligt med att att jag skulle "visa" dottern hur de olika uppgifterna vi fick "skulle lösas". Det slutade med att jag satt passivt med armarna i kors och lät dottern köra på egen hand.

Det var onekligen bäst så.

På min tid hade vi räknestickor. En kalkylator var höjden av modernitet.

Bakgrunden till denna halvdag med datautbildning är att alla middle school-elever på Syster Ysters nya skola (har jag berättat att det är samma skola som presidentens döttrar går i, förresten?), får en egen laptop.

Ett ultramodernt litet underverk med en touch-skärm som går och vrida åt alla håll och kanter och som innehåller de mest makalösa programvaror och smarta lösningar. Bland annat kan läraren sköta undervisningen helt på distans genom att samtidigt vara uppkopplad till samtliga elever. Snöstängda skolor är därmed ett minne blott.

"Frågan är om vi behöver komma till skolan överhuvudtaget längre. Den frågan är berättigad", sa läraren Mark, halvt på skämt och halvt på allvar.

Syster Yster är hur som helst mäkta stolt över sin nya datamaskin - och bröderna är minst lika avundsjuka. Jag misstänker att även hustrun kommer att kasta lätt längtansfulla blickar mot dotterns nya arbetsverktyg när hon kommer tillbaka från sin fieldtrip nere i södern.

Avslutningsvis: Det är en stor prinärvalskväll här i USA. Tea Party-rörelsen fortsätter att röra om i grytan. Läs mer om det på min andra blogg, Amerika-reportage.

Numera skriver man direkt på skärmen. Det är inte klokt vad de hittar på.

Två Texas-bor är väldigt imponerad av Syster Ysters lilla makalösa manick.

Syster Yster är rätt nöjd själv.